Tema 2021: Tidiga grönsaker (som inte är F1)

trollet

Less på F1hybrider

Eftersom jag vill kunna odla hållbart långsiktigt så har F1hybrider med tiden blivit totalt och fullkomligt ointressanta. De är kortsiktiga, onödigt dyra återvändsgränder för mig som hobbyodlare. Jag vill inte ha engångsfrö, jag vill ju kunna budgetodla! Och att kunna odla eget sortäkta frö tycker jag är en självklarhet (särskilt om du vill bli självförsörjande fullt ut) och det går ju inte med inavlade F1hybrider så därför går de fetbort i min fröodling. Jag blir alltid lika trött och irriterad när jag googlar runt efter tidiga tåliga sorter och hittar många förslag, men där namnet glatt och ogenomtänkt är utskrivet utan sitt F1-suffix… Väl på fröfirmans hemsida brukar det stå, men sjukt irriterande är det lik förbannat eftersom jag då raskt får tömma min digitala kundkorg och börja om från noll med googlandet.

Sen finns det ju förstås också lite luriga sorter, som har samma namn men där den ena är en F1hybrid, och den andra inte. Som gurkorna Sonja och tomaterna Santa (eller auberginen Applegreen), men mer om det en annan gång…

Bra med F1 hybrider

Problemet med F1hybrider är inte att de finns, utan att de mer och mer har börjat ersätta kulturarvssorter som med tiden försvinner för alltid… Den genetiska basen som F1hybrider tas fram ifrån är redan smal, och den blir bara smalare och smalare när alternativ hos kulturarvssorterna är borta.

Men, det finns situationer när F1hybrider kan vara bra att ha; många av de moderna F1hybriderna har bland annat god motståndskraft mot tråkiga, envisa sjukdomar. Klumprotsjuka hos kål är ett elände, men det finns numera tåliga F1hybrider för dig som drabbats och tur är väl det. Det finns också morotssorter som är extra tåliga mot morotsfluga, och tomater med bra motståndskraft mot gråmögel och fusarium. Såna egenskaper blir snabbt aktuella för den som odlar monokulturer storskaligt, men även hobbyodlare som odlar för eget bruk i mindre skala kan ha otur och åka på trista sjukdomar och då är det bra att sådana sorter finns att ta till. Och för de med riktigt, riktigt kort odlingssäsong (typ Lappland) så kan ultratidiga F1hybrider också vara bra att ha. 🙂

Tema 2021: Tidiga grönsaker som inte är F1hybrider

Sommaren 2020 var ju, diplomatiskt uttryckt, ingen höjdare. Covid 19, kalla nätter, tidig frost (och sen en lång varm höst som mest kom som ett hån). Av köldkänsliga grönsaker blev det i princip nada här i zon 4, och allt som hade en utvecklingstid på mer än 70 dagar fick eftermogna inomhus. Sabla skitsäsong, helt enkelt. Därför har jag valt att snoka rätt på och främst satsa på tidiga och tåliga grönsakssorter iår. Bara därför blir det säkert en rekordvarm sommar, men då har jag iallafall garderat mig. 😉

Nackdelen med tidiga sorter är att de ofta ger frukter av mindre storlek. De är också sällan ”roliga”, dvs de har ett ganska klassiskt utseende och är sällan sådär visuellt busigt unika som senare sorter kan vara. Tomaterna är oftast röda och runda av mellanstorlek, paprikorna små och röda osv men det finns undantag. 🙂 Och du behöver ju inte satsa på bara tidiga sorter, men ha gärna iallafall några tidiga sorter med i odlingarna som ett ess i rockärmen, så är du nästan garanterad skörd även om det skulle bli en riktig skitsommar. 😀 😀 😀

Aubergine

Wenta verkar vara den allra tidigaste sorten med en utvecklingstid på 65 dagar, den ger långa och smala ljuslila frukter på en planta som blir 40-50 cm hög. Applegreen (68 dagar) är en annan tidig sort som blir ca 60 cm hög planta och ger ljusgrönvita halvrunda, mindre frukter. Applegreen säljs om F1hybrid ibland, och som icke-hybrid ibland men jag har varit i kontakt med Runåbergs Fröer som bekräftat att deras Applegreen inte är någon F1hybrid. 🙂

Beta & Rova

Av rödbetor finns det flera snabbväxande sorter att välja mellan: Alvro Mono (50 dagar), Babybeat (50 dagar) och Early Wonder Tall Top (50 dagar). En av mina smakfavoriter, vitbetan Blankoma/Avalanche White Beet kvalar också in som tidig på sina 55 dagar, samma utvecklingstid har gulbetan Touchstone Gold och Bulls Blood (som odlas för sina vackra, goda blads skull). Rovor är i allmänhet att betrakta som tidiga grönsaker men extra tidiga är sorterna Purple Top Milan (50 dagar), Purple Top White Ball (50 dagar) och Snow Ball/Snöboll (50 dagar).
När jag kontaktade Börje Borgström som är ålderman för betornas skrå i föreningen Sesam så tipsade han mig om sorterna ”Avon Early, Boltardy, Crosby´s Egyptian, Early Wonder, Egyptisk plattrund(finns många namn på denna typ) och Libero.” Olle Johansson som är ålderman för skrået kålrot och rova i föreningen Sesam hälsade att både kålrötter och rovor generellt sett är tidiga och därför svåra att rangordna. Namn och citat är publicerat med deras godkännande.

Blomkål

Beta (ca 60 dagar), Early Snowball X (ca 60 dagar) Idol och Opaal (67 dagar) är alla klassiskt vita, tidiga sorter.

Broccoli

Calinaro har en utvecklingstid på 50 dagar, och Rasmus och Piracicaba har en utvecklingstid på ca 60 dagar.

Bönor

Brytbönorna Cropper Teepee och Mascotte har en utvecklingstid på ca 50 dagar, skärbönan Ståshult (60 dagar) är ocksp tidig och bondbönor är generellt hyfsat tidiga med en utvecklingstid på ca 70 dagar, men det finns både senare och tidigare sorter… De Monica är en tidig sort, men Duet ger mer. 😉 Tidiga kokbönor var svårt att hitta, men jag fick fina tips av Sesam-medlemmar i sociala medier om sorterna Signe, Sanda och lågväxande Månsagården.

Facing Heaven, kanongod faktiskt!
Chili

Av alla olika arter som finns av chili så verkar annuum verkar vara mest lättodlad och snabb (medan chinense generellt verkar vara sen) men det finns alternativ. Sorten Hot Orange var den enda jag lyckades snoka upp på egen hand, men Jonas Borssén på Svenska Chilepeppar Föreningen tipsade mig om många fler: ”/…/Friariello (mild och som med fördel skördas grön och omogen som frying pepper). Även Pimiento de Padrón är relativt tidig och bör skördas tidigt för att inte bli för starka. Detsamma gäller Shishito även om frukterna inte blir lika starka som hos P. de Padrón. Rocotillo (mediumstark chinense-sort med generös fruktighet) är tidig och praktisk för alla som gillar Habanero-liknande frukter men som inte vill vänta på skörd. Guindilla Larga Roja och Facing Heaven (båda starka) är också relativt tidiga.” Namn och citat är publicerat med hans godkännande.

Omogna Padrón, toppengoda till tapas.
Gurka

Den fläcksjuksresistenta Northern Pickling har en utvecklingstid på imponerande 48 dagar, bra för inläggning. Den vita minigurkan Miniature White har också en utvecklingstid på 48 dagar, blir ungefär stor som ett ägg. Om du vill ha en grön, lite mer klassisk gurka så är Muncher ett bra val (48 dagar), men den tidigaste slanggurkan för växthus verkar vara kinesiska, knottriga Xin Tai som funkar iallafall upp till zon 3 med en utvecklingstid på 53 dagar.
Om du däremot odlar på friland så är slanggurkan Beit Alpha (55 dagar), den tåliga japanska sorten Shintokiwa (60 dagar) värd att testa, eller tyska Sonja som inte blir bitter (58 dagar). Värt att notera är att gurka Sonja finns både som icke-hybrid och som F1hybrid. Jag rekommenderar icke-hybriden. 🙂

Kål

Snabbaste av dem alla är mizunakål Kyoto och vackra Arun med en imponerande utvecklingstid på bara 40 dagar! Följt av tatsoi/rosettkål (45 dagar). Den tyska vitkålen Premiere (55 dagar), vitkålen Golden Acre (58 dagar), grönkålen Red Russian (50 dagar) och den lågväxande Vates Dwarf Curled som bara blir 30-40 cm hög och har en utvecklingstid på 56 dagar är de snabbaste sorterna jag hittat av ” klassisk vanlig bladkål”.
Men det finns ju många fler klassiska kålväxter du kan kika på såklart; broccoli, blomkål, kålrot mm. Och ruccola är väldigt snabbväxande, den är ju en kålväxt egentligen även om vi svenskar nog mest tänker på den som en sallat… Just pak choi, kallas även för sellerikål, är det verkligen inte lätt att hitta som icke-hybrid numera… Men sorterna Arax (55 dagar) och Prize Choi (60 dagar) finns fortfarande på svenska marknaden. Av salladskål finns det inte jättemånga sorter på svensk marknad men Granaat verkar vara tidigast (55 dagar).

Brysselkål (ca 100-120 dagar i allmänhet), savoykål (ca 80 dagar i allmänhet) och sötfänkål (ca 75 dagar i allmänhet) är alla rätt sena kålsorter, där blir det svårare att hitta nåt verkligt tidigt men ett bra alternativ till savoykål är snabba salladssenapen Yukina Savoy (45 dagar) som är väldigt lik savoykål. Och Spetskålen Kalibos är ett glädjande undantag, ovanligt tidig för att vara färgglad spetskål med 65 dagars utvecklingstid trots att den är röd, icke-gröna sorter är ju oftast mer långsamväxande än gröna. Lika snabb som Jersey Wakefield, en mer klassisk grön spetskål (65 dagar). Och rödkålen Red Express (63 dagar) är också klart odlingsvärd för dig som har bråttom.

Lök
Salladslöken är rätt snabb.

Purjolök har i allmänhet lång utvecklingstid (även de ”tidiga” sorterna tar över 100 dagar) men det finns många andra lökar att satsa på för dig som har lite bråttom att få skörd. Salladslök/piplök går betydligt fortare, särskilt klassiker-sorterna White Lisbon (60 dagar) och Evergreen (60 dagar). Annars tycker jag att perenn (flerårig) lök är oerhört tacksam; både gräslök och luftlök rekommenderar jag varmt.

Om du gärna vill odla klassisk, gul lök så satsa på sådana sorter som går att sätta på hösten, de är oftare lite snabbare än sådana som sätts på våren men eftersom de är så pass snabba så är de också lite hungrigare tidigare än vad lök brukar vara, så pass på gödslingen! Utvecklingstiden för sättlök är ca 60-80 dagar, men om du sätter löken tätare än vanligt så kan du ju gå och småskörda (jag brukar kalla det för att gallringsskörda) långt tidigare, även små lökar är ju goda lökar. 🙂

Majs

Majs har vanligen en utvecklingstid på ca 90-100 dagar eller mer, men de här är iallafall lite snabbare. Men ger också mindre kolvar som inte alltid är lika söta som senare sorter… Det här är klassisk sötmajs/sockermajs som du äter grillade eller som korn i maträtter (alltså inte popcornmajs eller mjölmajs). Yucon Chief (55 dagar) Ger ganska små pyttekolvar på 8-15 cm på meterhöga plantor. Ashworth (70 dagar)  ger större, gula kolvar som tål vårt svenska klimat rätt bra men smaken är inte så söt. Double Standard (73 dagar) funkar även vid sämre väder.

Morot

Sommarsorterna av morot brukar vara snabbast: Amsterdam Forcing 3 (55 dagar), Nantaise 2 (60 dagar), Pariser Markt 4 (rund karottmorot 55 dagar). Det finns säkert fler supertidiga sorter, men dessa var de enda jag hittade angiven utvecklingstid på hos fröfirmorna. Om du gärna vill odla även höst/vintermorot så finns klassikern Early Nantes (62 dagar).

Paprika

De flesta är klassiskt röda, och rätt små: Early Red, Laylak (som är vackert randig), Lesya, Lipstick och Pick Me Quick. Den ungerska sorten Ferenc Tender som blir ca 40 cm hög sticker ut med mycket kort utvecklingstid; bara 50 dagar.

Potatis

Sorten Swift lär gå att skörda redan 8-10 veckor efter att den satts i jorden. Ålderman för potatisskrået Lina Laurin i föreningen Sesam tipsade mig om flera sorter och berättade att ”Swift, Minerva, Solist, Pentland Javelin, Balmoral, Lady Felicia, Frieslander och Rocket är nog de populäraste tidiga sorterna bland kommersiella odlare. /…/ En färskpotatis skördas ”omogen” och är klar på ca 6-8 veckor från man sätter dem under förutsättning att jordtemperaturen är sådan att potatisen växer direkt.” Namn och citat är publicerat med hennes godkännande. Just sorten Swift verkar inte vara särskilt toppengod som supertidigt skördad, men tur då att det finns fler sorter att välja bland. 😉 Tidiga sorter som brukar vara hyfsat lätta att få tag på: Arrow, Maria, Marine, Maris Bard, Octa och Timo (just Swift och Rocket tillhör generellt standardutbudet i trädgårdsbutikerna).

Pumpa

Generellt så finns det inga riktigt superdupertidiga pumpor, utan även de lite tidigare sorterna är i allmänhet sega att mogna… Runt 100 dagar i utvecklingstid får man räkna med, allt under 100 dagar blir därför att betrakta som tidigt för att vara pumpa. Den intressanta sorten Dongyan Röd (kinesisk sort) verkar inte vara helt lätt att få tag på, men tipsas om på självförsörjningsbloggen Forsnäs Hemman. Yellow Crookneck definieras av en svensk fröfirma som skruvhalspumpa, men på en annan svensk fröfirma som en sommarsquash, utvecklingstid 60-70 dagar (båda verkar vara ense om att den är god iallafall, och det är väl ändå det viktigaste). Vegetable Spaghetti har en utvecklingstid på 90 dagar (och går att lagra länge), men vete sjutton om dess trådiga inre passar i vår matlagning här hemma… Då satsar jag hellre på nån sort som är liiite senare till att mogna, typ som Delicata (105 dagar) eller New England Pie och Retzer Gold som är kända för sin goda smak (100 dagar).

Rädisa, Rättika & Daikon

De flesta rädisor har en utvecklingstid på ca 30 dagar och alla är väl därför att betrakta som tidiga egentligen, men vissa är snäppet snabbare än andra: Cherry Belle (22 dagar), Plum Purple (22 dagar), Patricia (25 dagar) och klassikern French Breakfast 2 (25 dagar). Rättika smakar ungefär som rädisa men är betydligt större och har också längre utvecklingstid. Sorterna Red Meat (55 dagar) och China Rose (55-60 dagar) är iallafall liiite snabbare än många andra sorter. Daikon är en mildare, sprödare och längre version av rättika; de tidigaste sorterna jag hittat av daikon är Mino Early och Misato Rose (båda 50 dagar).

Sockerärt/Brytsockerärt

Det finns många tidiga sorter, men generellt är det de riktigt låga sorterna som också är allra tidigast. Kulturarvssorten Half Pint blir bara 20 cm hög och har en utvecklingstid på bara 45 dagar och lilla Tom Thumb går i mål på 55 dagar. Men även liiite högre sorter som Norli (fast den blir bara nån halvmeter), Golden Sweet och Sweet Horizon är snabba med en utvecklingstid på ca 55 dagar.

Squash

Den goda och vackert ljusgula sommarsquashen Saffron har en utvecklingstid på bara 50 dagar enligt svensk fröfirma. Sommarsquashen Early Prolific Sraightneck är varmare solgul i färgen och har en utvecklingstid på 55 dagar. En vintersquash som sticker ut är den ryska, tåliga sorten Kroshka som lär ge skörd även risiga somrar med dåligt väder, har en utvecklingstid på 90 dagar. Men visst finns det tidigare vintersquasher, t ex lilla Rondini med en utvecklingstid på 80 dagar. Gold Nugget är också en trevlig sort, ser ut som en klassisk pumpa men definieras oftast som en vintersquash och har en utvecklingstid på 85 dagar.

Tomat

De flesta är röda busksorter, men inte alla: 42 Days, Alenka (dwarf), Alaskan Fancy, Arctic Rose (DTP dwarf 60 dagar), Bloody Butcher, Bundaberg Rumball (DTP dwarf 60 dagar), Extreme Bush (50-60 dagar), Grappoli d’Invierno (tidig för att vara långlagringstomat 60 dagar), Polar Gem, Sertse Ashabada (vackert orange, plommonstor 58 dagar), Sibirjak, Yantarnyi (gulorange), Örnnäbb… (Egentligen finns det väl en miljon sorters tidiga tomater… Så pass många att de förtjänar ett eget inlägg. Det här är bara ett axplock)

Vitlök

Aulxito, Sabagold och Sprint är tre tidiga sorter för dig som har bråttom. 😉 Men även vitlöksblast går ju att äta och skörda litegrann av i förtid, jättegott som finklippt över maten.

Ärta

Märgärten British Wonder har en kort utvecklingstid på 55 dagar, och märgärten Early Crop Massey, blåärten Edsbyn, gråärten Stäme och kokärten Rustica beskrivs alla som tidiga i Sesams Årsbok 2020. Jag har aldrig varit någon större ärtodlare hittills men vem vet, jag kanske blir med tiden. 🙂

Kan du fler tidiga grönsakssorter inte är F1hybrider? Eller nån som är ÄNNU tidigare? Har jag missat din snabbaste favorit? Tipsa mig gärna så uppdaterar jag listan efterhand. 🙂

Lilla röda Subarctic Plenty och gula Yantarnyi.

Och så några bubblare: de korta kulturerna

Och glöm inte bort de korta kulturerna, dvs sådana grönsaker som generellt alltid har en kort utvecklingstid: groddar, plocksallat, spenat osv. De går ju utmärkt att serieodla också!

Vadå ”tåligt” & ”tidigt”

Vad som klassas som tidigt och inte skiljer sig åt mellan olika grönsaker… En tidig tomat kan ha en utvecklingstid på ungefär 50 dagar, medan en tidig pumpa kan ligga på 90 dagar. Det är inte helt lätt att jämföra ’äpplen och päron’ på det viset, men jag har försökt att utgå från vad som är tidigt inom kategorin tomat, inom kategorin pumpa osv. Samma sak med vad som är ”tåligt”… Inga gurksorter som jag känner till tål t ex frost, men det finns ju ändå sorter som kan upplevas som tåligare än andra eftersom de funkar att odla på friland och inte kräver växthus.

Utvecklingstid i dagar ska man alltid ta med en rejäl nypa salt tycker jag, eftersom den påverkas av väderlek, jordmån, vattning osv MEN med det sagt så tycker jag ändå att utvecklingstiden är viktig och intressant eftersom det ger en bra fingervisning om hur pass snabb sorten under optimala förhållanden kan vara. En tidig sort blir ju senare om  t ex vädret är dålig eller sommaren blir kall, men en senare sort med ännu längre utvecklingstid blir ju ändå ännu senare om vädret är dåligt så utvecklingstiden är, trots att den inte är huggen i sten eller nån garanti, ändå viktig.

Finna frö

Många av de här tidiga icke-hybriderna kan vara luriga att få tag på eftersom de nästan aldrig finns i sortimentet hos de stora fröfirmorna i trädgårdsbutikerna. Men de finns på annat håll, om du vet var du ska leta. 😉
Ingen har alla sorter, du får pussla men det är värt besväret: Impecta, Lindbloms, Meraki Seeds, Nordfrö, NordGen, Runåbergs Fröer, fröodlarföreningen Sesam, Sneckenströms, Svenska Chilepepparföreningen, föreningen Tomatklubben, Örtagården mfl. Fråga gärna i köp och säljgrupper i sociala medier, eller i din lokala trädgårdsförening eller titta extra noga i ditt lokala fröbibliotek. Ja, man får leta runt lite men det är det värt. 🙂

Till sist…

Till sist vill jag vara väldigt tydlig med att detta inte är ett sponsrat inlägg. Jag har inte mottagit pengar eller produkter för att tipsa om företagen/föreningarna ovan. När jag gör sponsrade inlägg/samarbeten så är de tydligt märkta som sådana.

Läs också Preppergrönsaker: När more is more

Annons

6 Comments

  1. Vet du om alla partenokarpa gurkor är F1? Jag har odlat små partenokarpa gurkor F1 i fönstret med gott resultat förra året. De klarar sig ju utan pollineringshjälp.
    Tack för dina värdefulla listor

    1. Hej Jill!

      Vilken klok och bra fråga… Jag själv har letat länge efter bra ”inomhusfönstergurkor” som är partenokarpa (självpollinerande) men inte hittat några. Har kontaktat fröfirma med samma fråga, återkommer när jag får svar. Har sett att Gröna Rader listar gurksorten Beit Alpha som partenokarp icke-hybrid, men jag är tveksam till om det stämmer att den verkligen är partenokarp, och jag har ingen egen erfarenhet av just den sorten.

      Tack för att du gillar att läsa min listor, de är väldigt roliga (och tidskrävande) att skriva. 😀

      1. Hej igen Jill, nu har jag fått svar från fröfirman Impecta (svaret är publicerat med deras godkännande) :

        ”Det är F1-hybriderna som är partenokarpa. Ursprungssorter av gurka har
        både han- och honblommor, medan F1-hybrider har korsats fram för att
        kunna bära frukt utan pollinering.

        Det finns en del missuppfattningar kring F1-hybrider. Om du vill kan
        du läsa lite mer om vad det är här:
        https://www.impecta.se/sv/odling-tradgard/varfor-star-det-f1-och-f2-pa-fropasen

        Önskar du helt undvika F1-hybrider så får du satsa på sorter som
        kräver pollinering och själv hjälpa till genom att doppa en pensel i
        mitten av en hanblomma och doppa samma pensel i mitten av en
        honblomma. Honblommorna känns igen på att de har en liten knöl, som är
        början till frukten, bakom blomman.”

  2. Tack för dina väldokumenterade inlägg och omfattande listor!
    Och mycket tack för många bra tips! Jag har redan skaffat blommhinkar(för att odla i) och klädnypor (för märkning av grönsaker).
    Och sist,men inte minst,du är så modig som odlar och experimenterar med olika sorter,i zon 4 och utan växthus!
    Det har gett mig mod att odla mer ute,i kruka (tomater,paprika,aubergine)
    Jag bor i zon 3.
    Önskar dig ett bra odlingsår med riklig skörd.

    1. Tack snälla för dina fina ord, vad roligt att du har nytta av bloggen! 😀

      Har nog lite svårt att känna igen mig i beskrivningen ’modig’, men tack för komplimangen, känner mig nog mest otålig… 😉 Och så kan jag bli väldigt trött på att Sveriges sydligaste odlingszoner på nåt underligt vis blivit norm inom trädgårdsbranschen i stort (inte bara inom trädgårdsbloggar). Sverige är ju ett avlångt land med 8 odlingszoner, och ändå är det i huvudsak zon 1-2 som blivit tongivande, både i debatt och utbud. De flesta fröerna i handeln kommer från varma sydeuropa och västeuropa, och av de fleråriga plantorna som erbjuds i handeln av de stora kedjorna så har mer än hälften angiven härdighetszon 1-3. Obegripligt. Men sånt ska man inte haka upp sig på, det är bara att tuta och köra och odla ändå. Men vara selektiv och kräsen med vilka SORTER man odlar, så blir det nerförsbacke istället för uppförsbacke. 😀

      Hoppas du också får en finfin, varm och härlig sommar.
      Lycka till med odlingen och kom ihåg att njuta av hela processen från jord till bord. 😀

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.