Preppergrönsaker: När more is more

trollet

Prepping är en förkortning av det engelska ordet prepare, alltså att förbereda sig. Det handlar om att förbereda sig för kris eller krig och de som hängivet sysslar med det som hobby brukar kallas för preppers. De verkar ofta gå igång på tekniska lösningar (googla beredskapskit så får du se…) men jag är mer intresserad av vatten och mat än av prylar.

Odla ditt lugn

Tror jag att maten kommer att ta slut i mataffärerna inom kort? Nej, det tror jag inte. Men jag är övertygad om att det är klokare att hamstra grönsaksfrö än toalettpapper och jag är glad att vi äntligen börjar prata mer om matsuveränitet och omställning. Odla ditt lugn och din livskvalitet så känns allt lite bättre i den sociala isoleringen, och trädgårdsarbete gör ju att vi mår bättre både fysiskt och psykiskt. Att det dessutom resulterar i goda grönsaker är en bra bonus. 😉

Squash och mangold. Ringblommorna går också att äta.

Snabb mat

Sallat, rädisor, groddar och ärtskott… Många korta kulturer ger förvisso mat i magen snabbt, men de är sällan särskilt mättande. Kombinera hellre snabba, korta kulturer med kvantitetsgrönsaker så blir tallriken lite matigare och mer välfylld. Och den som odlar för att överleva i en krissituation kan gott skippa lågavkastande gourmetgrönsaker och istället satsa mest på kvantitet. Bra bukfylla, helt enkelt.

Gulbetor, vitbeta och rödbetor.

Kvantitetsgrönsaker

För mig är preppergrönsaker lättodlade kvantitetsgrönsaker som mättar. Det finns många produktiva grönsaker men här har jag valt att lista de som både ger stor skörd, är lättodlade och som är lätta att föröka själv/ spara frö av till nästa års skörd. Och du, skippa F1-hybrider, såna har två föräldrar så om du tar frö från den så blir inte avkomman exakt likadan. Bättre att tänka långsiktigt och välja sortäkta, pålitligt frö med förutsägbara egenskaper som du kan bli självförsörjande på.

Det fina med de här grönsakerna är att de funkar fint att odla på friland eller i pallkrage, nåt växthus behövs inte. 😉

Till vänster, gulbeta Burpees Golden. Till höger Albina vereduna, de såddes samtidigt.
  • Asiatiska bladgrönsaker – Tatsoi, Pak Choi, Mizuna, Mibuna och många fler… De är alla näringsrika bladgrönsaker (kålväxter) som tål en del kyla. Det är inte helt enkelt att hitta en Pak Choi numera som inte är F1 hybrid, men sorterna Prize Choi och Arax finns fortfarande på svenska marknaden.
  • Betor – Betor är riktigt bra mat och det finns så pass många olika att välja på att du slipper tröttna på ensidig kost, du kan även äta blasten på betorna. Gulbeta, polkabeta, rödbeta, vitbeta och många fler. Särskilt den vita rödbetan Albina vereduna är jag väldigt förtjust i eftersom den är söt och god och dessutom blir mycket större än andra betor på väldigt kort tid. Betor sätter frö andra året och är lättare att fröodla i de södra delarna av Sverige.
  • Bondböna – Lättodlad och tålig, till skillnad från många andra ärtväxter så tål faktiskt bondbönan lättare frost. Ger väldigt stora frön (bönor) och de späda skotten kan också ätas. En klassisk stapelvara förr i tiden som kan torkas, kokas, wokas, användas som redning eller i pureér och soppor. En pålitlig klassiker hos självhushållare. Alla klassiska rätter av/med kikärter (hommous, falafel mm) går lika bra att göra med bondbönor.
  • Broccoli – Det finns alla möjliga olika sorters versioner och korsningar av broccoli, och en del är snabbare än andra att ge skörd. Det större, kraftiga toppskottet skördas ofta först men skörda varsamt för i bladvecken längs stammen kommer ofta fler buketter. Sorten Calinaro har kort utvecklingstid och sparrisbroccolin Sessantina Grossa är ännu snabbare.
  • Busktomater – Ryska, kanadensiska och tjeckiska sorter ger skörd även kalla somrar utan växthus, testa själv så får du se. Sorterna Sibirjak, Subarctic Plenty och Yantarnyi är hyfsat vanliga och lätta att få tag på. Busktomater kräver rätt lite skötsel jämfört med högväxande sorter eftersom de inte behöver tjyvas (dvs man behöver inte nypa bort skotten som kommer i bladvecket). Spara frö av övermogna tomater, lättast är att bara smeta ut och fröna och låta dem torka på ett kaffefilter (skriv sortnamnet med kulspetspenna på kaffefiltret så du inte glömmer vad den hette).
  • Dvärgbusktomater – Plantorna blir så små och nätta att de funkar fint att ha på fönsterbrädan som krukväxter. Praktiska och lättodlade eftersom de förlänger tomatsäsongen både på våren och hösten: ha dem utomhus så fort temperaturen tillåter och lyft in och odla inomhus när det blir för kallt. Behöver inte tjyvas och klarar sig med en liten pinne som stöd. Lille Lise, Regina Red, Snegirjok och Mongolian Dwarf är pålitliga, produktiva sorter.
  • Jordärtskocka – Kan sprida sig ganska aggressivt och finns snart i hela trädgården om du inte skördar regelbundet… Så gör det. 😉 Tyvärr kan man bli lite pruttig i magen av att äta för mycket jordärtskocka, så ät inte för stora mängder på en gång. Spara de största och slätaste till nästa års utsäde.
  • Majrova – Matig klassiker som odlats  mycket länge i Sverige. Ett starkt plus är att majrova växer fort, ett minus är att den bara håller några månader i jordkällare, inte mer. Men vissa sorter har något bättre lagringsegenskaper, sorten Guldboll tex. Den tål också lite mer kyla än många andra sorters majrova.
  • Mangold – En hyfsat matig bladgrönsak som finns i många olika vackra färger och går att övervintra om den täcks med fiberduk. Späda blad kan ätas hela, grövre, större blad kan få ganska träig mittnerv och trist jordig smak så skörda i tid.
  • Målla – En mer pålitlig bladgrönsak är svår att hitta… Finns i många färger, bl a  som vackert rödlila, limegrön och klassiskt grön. Sprider sig gärna och kan dyka upp som självsådd lite här och där i trädgården. Kan vara svår att bli av med, vissa betraktar den som ett ogräs men målla är mycket näringsrik och odlades länge innan spenaten fanns.
  • Potatis – Att odla potatis är lätt men att lagra potatis är svårare i våra moderna bostadshus, bäst blir det i en klassisk potatiskällare. Odla gärna flera olika sorter för att förlänga säsongen: någon riktigt tidig sort, sommarpotatis, höstpotatis och vinterpotatis som tål att lagras länge. Timo är en tidig sort som går att sätta i kall jord, Anouk är en bra sommarsort som är resistent och motståndskraftig mot många trista sjukdomar (brukar ge stora potatisar till hösten men går att skörda tidigare) och Asterix är en bra vintersort. Kombinera gärna med någon eller några högproduktiva sorter som Bintje eller Campina.

    Potatislök växer i kluster.
  • Potatislök – En extremt lättodlad liten lök som det är lätt att bli självförsörjande på, smakar som schalottenlök. En enda lök som sätts i maj förvandlas till en hel klase med flera lökar 4-10 st, som sitter ihop i basen i ett kluster. Ungefär som potatis, därav dess namn. Den är dessutom lätt att vinterförvara, det funkar alldeles utmärkt i helt vanlig rumstemperatur. Jag brukar spara ca 30 lökar och lägga i papperspåsar i bokhyllan, där får de ligga hela hösten och vintern tills det blir dags att sätta dem på våren.
  • Sockerärter – De lågväxande sorterna ger skörd väldigt snabbt, och ju mer du skördar desto mer sockerärter blir det. Väldigt lätta att ta eget frö av också. Sorterna Engelsk Sabel och Norli är produktiva, men det finns många kulturarvssorter som är mycket odlingsvärda: den högväxande gråsockerärten Lokförare Bergfälts Jätteärt är t ex mycket omtyckt pga sin bisarra jättestorlek, men lilla supersnabba brytsockerärten Half Pint blir bara 20 cm hög och kan tillochmed odlas i balkonglåda. Och Finnmarksärten tål frost!
  • Sommarsquash – En enda planta kan ge enorma mängder squash… De små, späda frukterna är godast. Torka gärna ditt överskott i en svamptork. Och kom ihåg att du kan äta squashblommorna också! Gurkväxter (som squash, pumpa, gurka) korspollinerar sig gärna så odla bara en enda sort om du vill vara helt säker på att få sortäkta frö till nästa år.
  • Svedjerova – En riktigt snabbodlad rova men den kräver jämn vattning för att bli god, annars kan den bli väldigt äcklig och besk i smaken. Dessutom är den vacker! En plattrund, lilavitstrimmig rova som liksom ligger ovanpå jorden och växer med roten som ett sugrör ner i myllan… Lätt att skörda eftersom du inte behöver hålla på och gräva.

    Svedjerova Enon Kanta.
  • Vintersquash – En riktigt bra grönsak med högt näringsinnehåll. Odlas på sommaren som vanlig sommarsquash men har betydligt bättre hållbarhet och tjockare skal (och längre utvecklingstid, så börja så tidigt du kan). Skörda med 5 cm kvar av skaftet före frost, kan förvaras i vanlig rumstemperatur. Vi brukar ha ett gäng liggandes i köket på en hylla, det gäller att komma ihåg att damma av dem ibland bara… Vissa sorter går att lagra nästan ett helt år.
  • Vintertomater – Vintertomater kallas också för långlagringstomater eller piennolotomater. De odlas på sommaren som vanliga tomater, men skördas när ungefär 70% av tomatklasen mognat. De kan förvaras i vanlig rumstemperatur och har otroligt lång hållbarhet, de kan bli lite rynkiga och blekare men många sorter håller i många månader, ibland ända till april. Knipsa av en hel avbladad gren med tomaterna kvar och knyt ihop med snöre, eller gör som i italien och lägg de avknipsade grenarna omlott så att det ser ut som en jättestor vindruvsklase. Häng upp i taket och plocka tomater vid behov till matlagningen under vintern.

Sen finns det också ett helt gäng med grönsaker som tål att lagras länge på plats ute i grönsakslandet hela vintern som också kan vara intressanta för preppers; purjolök, många olika sorters kål mm. Men de förtjänar ett helt eget inlägg, så mer om dem någon annan gång.

Vintertomater/ långlagringstomater ska skördas när 70% av klasen är mogen. Här en blandning av olika sorter, den gula Vesuvio Giallo är min smakfavorit eftersom den är lika god färsk som lagrad. Häng upp dem inomhus i en klassisk piennolo (klase).

Fleråriga grönsaker, kryddor och perenner

Förvånansvärt många perenner, alltså klassiska blommande prydnadsväxter i rabatten, går att äta. Humleskott, daggfunkians späda, ihoprullade outslagna blad, dagliljans blomknoppar, skott och späda blad och kärleksörtens blad är bara några exempel. Det finns också många perenna grönsaker som är idealiska för en prepper med gott om tid på sig att förbereda en odling (skogsträdgårdsodlare har fattat grejen för länge sen): ramslök, rabarber, strandkål, potatisböna, piplök, gräslök, persilja och sparris är en bra början. Läs mer i boken Fleråriga Grönsaker av Annevi Sjöberg och Philipp Weiss.

Daglilja Frans Hals.

Plus allt som finns i naturen…

Det finns oerhört mycket ätbart som växer vilt i naturen. Nässlor, målla, kirskål, maskrosblad, svamp, bär, tallskott, granskott och mycket mycket mer. Men läs på först så att du vet vad som verkligen är ätligt så att du inte råkar få i dig något giftigt. Böckerna Vildplockat av Niki Sjölund och Äta Vilda Växter av Lisen Sundgren rekommenderas varmt.

Mersmak?

Omställningsnätverket fokuserar på långsiktighet bortom den fossila ekonomin.

Potatisuppropet uppmanar till omställning i praktiken. Häng på!

Läs också: Färska tomater året runt

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.