Sortguide: Potatislök

trollet

Gammal goding från vikingatiden

Potatislök har odlats väldigt länge i Sverige för självhushållning, faktiskt ända sen vikingatiden, och har med tiden hunnit få flera olika namn. I folkmun har potatislök bl a kallats för Jakobslök, Johannislök, klyftlök, knipplök, krasslök, schalottenlök och nordisk schalottenlök. Oftast har lökarna gått i arv och getts namn efter orten de odlats i.

Enligt SKUD så är både det inhemska och botaniska namnet för potatislök Allium cepa (Aggregatum-Gruppen) på latin, vilket är samma för schalottenlök. Men, potatislök finns också listad som Allium cepa Potatislök-Gruppen. Huruvida potatislök och schalottenlök är exakt samma växt eller inte törs jag inte svara på, därom tvista de lärde, men det verkar som om det gjorts gentester och att man då faktiskt kunnat konstatera att potatislök är en slags schalottenlök.

Potatislök är lite rundare än klassisk schalotten.

Lättodlad och praktisk

En av de skillnader som ibland framhålls när schalottenlök och potatislök jämförs är att potatislöken går bättre att vinterförvara i vanlig rumstemperatur. Potatislök verkar också vara rundare än schalottenlök, som är mer avlång/oval.

Jag är väldigt förtjust i att odla potatislök, just för att den är så lättodlad och lättförvarad, tycker att den är ett praktiskt alternativ till vanlig, klassisk gul cepalök eftersom du slipper köpa nya sättlökar varje år (eller genomlida tålamodsprövande fröodling). Potatislöken är ju så lätt att föröka vegetativt, via sina sidolökar. Det räcker att spara lökar av skörden inomhus till nästa år, och sen använda de som sättlökar till vår. Perfekt budgetodling. Så enkelt och smidigt. Och gott föstås! 😀

Odling, skörd och förvaring

Traditionellt sätts lökarna på våren på Eriksdagen 18 maj och skördas på Larsdagen 10 augusti, men det finns lokala avvikelser i t ex södra Sverige där den ibland sätts tidigare (se Torsås/Charlottas lök). Potatislök sätts och odlas som vanlig gul sättlök men själva sättlöken blir inte så värst mycket större däremot bildar de många sidolökar, ungefär som vitlök. En lök sätts i jorden och förvandlas till en hel klase med flera lökar 4-10 st, som sitter ihop i basen i ett kluster.

Övermogen potatislök i pallkrage.

Ju mer jag gödslat, desto fler sidolökar har det blivit. (men vissa sorter sätter helt enkelt färre sidolökar än andra).

Det går att vinterförvara potatislök på olika sätt enligt olika källor… Vissa menar att torrt och svalt är bäst, andra menar att torrt och varmt är bäst. Viktigast är just att det är torrt, för annars kan lökarna börja ruttna eller gro. De största lökarna är bra att äta upp (inte spara till utsäde), eftersom de lagrar lite sämre.

Jag förvarar mina lökar i en papperspåse ovanför kylskåpet i köket i helt vanlig rumstemperatur. Funkar hur bra som helst. Några fulingar brukar det alltid bli, så titta till lökarna i påsen ibland och rensa bort det fåtal som torkat ihop. Kom ihåg att inte äta upp alla lökar bara, lägg undan så att du har kvar utsäde till nästa vår. 😉

Vanligen är det de minsta lökarna som sparas till utsäde. Små sättlökar brukar resultera i färre, men större lökar (medan stora sättlökar brukar ge många, mycket små).

Sort och sort…

Potatislök dras med en liknande problematik som vitlök: det är inte helt lätt att faktiskt skilja sorterna åt. Många sorter har odlats i våra nordiska länder ända sen vikingatiden, och lökarna har ofta gått i arv och getts namn efter den lokala orten de odlats i. När folk flyttat från bygden har de tagit med sig utsäde och ibland har löken bytt namn med tiden: efter orten de odlas i eller efter den person som odlat den. Sannolikheten är stor att flera av sorterna egentligen är en och samma lök, bara med olika namn… Egentligen krävs gentester för att man ska kunna vara riktigt säker.

Men, samma sort som odlas länge i två helt olika delar av landet kan anpassa sig med tiden efter sina lokala odlingsförhållanden (proveniens) och kan så småningom också utvecklas till olika sorter. Den här sortguiden är en sammanställning av alla de ”sorter” eller namn av potatislök som jag lyckats hitta. Säkert finns det fler (eller färre, om grundliga gentester skulle göras). Har jag missat nån sort? Kontakta mig gärna så uppdaterar jag listan efterhand. 🙂

Potatislök från Puus, svartrot, tomaten Solguld mm.

Sortguide: Potatislök

De sorter som är liiiite lättare att få tag på (men de säljs ännu inte på någon av de större trädgårdskedjorna såvitt jag vet) är markerade med ***. Jag bedömer alla som odlingsvärda, därför är samtliga markerade i fetstil, men välj gärna en sort som ”kommer från”/ har odlats länge i den del av landet du bor i för bästa resultat.
Med reservation för eventuella felskrivningar.

Anna (Genbanksnummer SWE 94) – Intressant sort från Rällsjögårdarna i Dalarna, har sannolikt odlats där sen 1700-talet. Ger päronformade lökar med rödbrunt skal. Blasten är smal, lång och förgrenar sig mycket. Sortern blommar rikligt vissa år och kan då bilda bulbiller.

Arvlök från Immundbo/Imundbo (Lövstabruk)/(Immundbro?) – Lokalsort av potatislök som jag vet väldigt lite om, ska bli spännande att se hur (och om) den skiljer sig från andra sorters potatislök jag odlat… Odlar den för första gången nu sommaren 2021.

Beddinge*** – Intressant potatislök från södra Skåne, ger ganska stora lökar för att vara potatislök, en lök väger ca 75 g. Odlas inom Föreningen Sesam. Kanske identisk med sorten Maj-Britt som odlats länge i Lilla Beddinge, Skåne.

Berggrens-Stina (Genbanksnummer SWE 191) – Har odlats länge i Gagnef, Dalarna. Produktiv sort som ger stora, runda lökar. ”Somliga somrar blommar den mycket rikligt med relativt små blommor, ibland med flera blomstänglar i samma kluster, vilket är ovanligt.” framgår i boken Kulturarvsväxter för framtidens mångfald av Else-Marie K. Strese och Erik de Vahl s 235.

Bjurholm /Bjurholms Potatislök – En sättlök ger mellan 4-7 sidolökar med gulgröna hinnor. Ganska små lökar, men betydligt större än t ex Malvina.

Bjurs (Genbanksnummer SWE 104) – Ger väldigt små, tillplattat runda lökar med rödbrunt skal i kluster som sitter ganska djupt ner i jorden. Från Bjursås i Dalarna.

Bodatorp (Genbanksnummer SWE 80) – Potatislök med ett upprätt, högväxt växtsätt som odlats länge i Stekarekärr nordväst om Hjo, Västergötland. Sorten har grönvitt kött och klyftar sig inte lika lätt som många andra sorter. Ger bra skörd vissa år, sämre skörd andra år. Visar bra motståndskraft mot både lökfluga och lökbladmögel.

Byske – se Malvina

Bängs (Genbanksnummer SWE 77) – Ger ganska små, vitköttiga runda lökar. En sort som odlats i flera generationer i Småland och har fått sitt namn från en familjegård, Bengtsgård, som i folkmun kallades för Bängs.

Charlottas Lök – se Torsås

Edith (Genbanksnummer SWE 100) – Vital sort från Halland som ger runda lökar med rödbrunt skal och röda nyanser i köttet. Storleken på lökarna varierar från små till mellanstora, ibland kan några enstaka lökar få kantigare, spetsiga toppar. Brukar klara sig bra när andra sorter drabbas av lökfluga och lökbladmögel. Blommar ibland men brukar inte hinna sätta frö.

Elsas Panntoffla (Genbanksnummer  SWE 484) – Skånsk sort med lång blast som också kallades panntofflalöj eller Elsalök. Ger stora lökar med ihoptryckt form och vitt kött med gröna nyanser. Lökarna sitter ofta tre stycken i ett kluster.

Estland – Odlas inom Föreningen Sesam, beskrivs ge något större lökar än andra sorter. Sannolikt från Estland.

Faster Hulda (Genbanksnummer  SWE 84) – Intressant sort med lång odlingstradition i Värmland och Dalsland. Ger runda, lite platta lökar med gröna skiftningar i skalet som inte verkar gå i blom. En sättlök ger vanligen 5-6 smålökar.

Frändarve (Genbanksnummer  SWE 58) – Gotländsk sort som ger täta kluster av ganska små gylllenbruna lökar med rund form och gräddvitt inre. Kan blomma i enstaka fall. Smaken beskrivs som ”/…/söt och fruktig med saftig konsistens och inte så stark.” på Smaka Sveriges hemsida 2015 vid ett sensoriskt smaktest. (Se källor nedan) Kraftigväxande sort med hög, stadig blast. En sättlök brukar bilda få, men ganska stora lökar. Har odlats på Gotland sen början av 1900-talet.

Hangre (Genbanksnummer SWE 99) – Gotländsk sort, inte så produktiv. Ger lökar med vitt kött av varierande storlek, både små och mellanstora.

Hörby (Genbanksnummer SWE 61) – Från skånska Hörby, ger fina runda lökar av medelstorlek. Ett kluster ger 4-5 lökar.

Immundbro – se Arvlök från Immundbro

Josefina från Nädiholmen (Genbanksnummer SWE 83) /Hilda från Borgå  – Har odlats länge i Värmland men kom troligen till Sverige från Finland. Ger lökar med vitt kött och lite oregelbunden form, verkar inte gå i blom. Sorten är högväxt med grågrön blast och gulvitt kött. Skalet är ljusbrunt och löken beskrivs som rund eller lite flaskformad. Verkar kunna bli extremt produktiv under rätt förhållanden… I boken Klint Karins Kålrot och Mor Kristins böna av Lena Nygårds och Matti Wiking Leino beskrivs hur en enda sätt lök ibland kan ge upphov till hela 19 lökar (2013:18)!

Potatislök i barnskottkärra.

Karin*** (Genbanksnummer SWE 320) – Potatislök från Norr Lindberg, i Dalarna. ”Ger stora lökar med gröna nyanser i köttet. Skördeklar med viss oregelbundenhet inom sorten.” enligt Sesams Årsbok 2020 s 29. Odlas inom Föreningen Sesam.

Killeberg – (Genbanksnummer SWE 319) – Skånsk sort som ger runda, lite platta lökar med vitt kött. Lökarna är mellanstora med ljusbrunt skal. Sorten blommar ibland med då ganska små blommor.

Kisa – (Genbanksnummer SWE 86) – Ovanlig sort från Årteryd, Östergötland. Ger små lökar med rund form och rödbrun färg. Verkar inte gå i blom så lätt… En högväxt sort med upprättväxande, grön blast som ger runda (ibland lite avlånga) lökar med vitt kött med svagt violetta inslag. Även skalet är ljust violett.

Krasslök (Genbanksnummer SWE 87) – Potatislök från Edsbro i Uppland som ger täta kluster av kompakta potatislökar med rund form som är bredast mot bladfästet. Verkar inte gå i blom. Krasslök har grön blast, ett upprätt växtsätt och ger lökar med ljusbrunt skal och gulvitt inre.

Leksandslök/ Leksand*** (Genbanksnummer SWE 106) –  Kanske den mest välkända och omskrivna potatislöken av dem alla… Om det finns en superstar inom potatislökarna, så är det denna. En potatislök från Dalarna (Västmanland i mellersta Sverige) med kraftig smak. En av de tidigaste sorterna att mogna. Enligt SLUs produktblad (se källor nedan) om potatislöken Leksand så odlas och bevaras den av en privatperson ”/…/som fick den på 1970-talet av sina grannar Doris och Gunnar Nylands i Ullvi utanför Leksand. Doris har troligen fått löken av Martin Hällgren, född 1906, från grannbyn Hälla där Doris växte upp. Han åkte runt på en flakmoped i bygden och sålde fröeroch egna produkter av jordgubbar, rotfrukter och även ”Leksandslök”, som den kallas i dagligt tal.” Leksand odlas och säljs i mindre skala (för utsäde) av Föreningen Leksands kulturväxter, för tillfället är den slutsåld. Leksand är godkänd som amatörsort på EU:s sortlista.

Lövstabruk – se Arvlök från Immundbro

Maglasäte*** (Genbanksnummer SWE 95) – Kraftigväxande, ganska sen produktiv sort som odlats länge i skånska Höör och passar bäst att odla i södra Sverige. Ger oftast god skörd och lökar med lite oregelbunden form. Sorten blommar ibland men sätter inte frö. Historiskt så har överbliven sättlök ibland sparats ett år extra utan problem. Godkänd som amatörsort på EU:s sortlista.

Maj-Britt (Genbanksnummer SWE 98) – Skånsk sort som odlats länge i Lilla Beddinge, är kanske är identisk med sorten Beddinge. Ger stora lökar (för att vara potatislök) med vitt kött och stark god smak. Kan gå i blom.

Malvina /Malvina från Byske (Genbanksnummer SWE 90) – Intressant pyttesort från Västerbotten. Ger små klotrunda lökar med gult till ljusbrunt skal och den har gröna nyanser i köttet, ingefär lika stora som ett krusbär. Inte så produktiv heller, en sättlök ger 2-3 sidolökar men sorten är ändå mycket odlingsvärd eftersom den är så väldigt härdig och funkar att odla i Lappland (zon 8) utan att utvintra eller försvagas med åren. Läs mer om Malvina på självförsörjningsbloggen Forsnäs Hemman. Lär ha hyfsat bra motståndskraft mot både lökfluga och lökbladmögel. I norra Sverige brukar man enligt lokal tradition blötlägga sättlöken ett dygn innan den sätts i marken i slutet av maj månad, sen skördas den före höstfrosten kommer.

Mandis (Genbanksnummer SWE 96) – Skånsk sort som kan variera mycket i storlek, inte så produktiv men när andra sorter drabbats av lökfluga eller lökbladmögel så har Mandis klarat sig bra i svensk provodling. Skalet beskrivs som ljust rödsprängt, lökarna är runda med röda nyanser i köttet enligt vissa källor (Strese & de Vahl 2018) men vitt eller ljusgult enligt andra källor (Nygårds & Wiking Leino 2013). Blasten är grågrön. Lökarna sitter i ganska lösa kluster, lite längre ner i jorden än andra sorter. En sättlök brukar ge 7 st sättlökar tillbaka, av varierande storlek.

Margit Olivia*** (Genbanksnummer SWE 78) – Potatislök från Västmanland, godkänd som amatörsort på EU:s sortlista. Rund lök med vitt kött, har odlats av Vallby Friluftsmuseum i Västerås i småskalig odling. Har ovanligt röd skalfärg, vitt kött och klyftar sig villigare än andra sorters potatislök. Är rent genetiskt mycket olik andra, äldre sorter av potatislök har det visat sig vid DNA-tester.

Maria (Genbanksnummer SWE 79) – Skånsk sort som ger runda lökar med vitt kött och ljusbrunt skal. Verkar ha extra bra lagringsegenskaper.

Masa – Potatislök från Finland.

Natalia (Genbanksnummer SWE 82) – Lättblommande sort från Östmark, Värmland. Sätter frö, men grobarheten verkar lämna en del övrigt att önska. Ger runda lökar med ljusbrunt skal och gröna skiftningar i köttet. Får upprättväxande, ganska kort blast (jämf med andra sorters potatislök). Ger ganska små lökar.

Peipus Kolkja – Estnisk lantsort som kan förökas både med sidolökar och med frö. Ger ”Kantiga, klotformade lökar som varierar i rött, rosa och gult. Betydligt större än nordisk potatislök.”enligt Sesams Årsbok 2020 s 29. Odlas inom Föreningen Sesam, erbjuds som frö till medlemmar.

Puus – Potatislöken från Puus är egentligen inte ett vedertaget sortnamn. Potatislök av okänd sort odlades och sparades i skånska Puus, därav dess namn. Jag har odlat den vidare i dubbel pallkrage i zon 4 med gott resultat. Köttet är vitt i mitten med svag lila färg i ytterkant.

Robertsfors – se Sikeå

Råneälvdalen*** (Genbanksnummer SWE 81) – Godkänd som amatörsort på EU:s sortlista. Ger lökar rombisk form och kraftig, ovanligt lång grågrön blast. Ganska produktiv sort som inte drabbas lika hårt av lökbladmögel som andra sorter kan göra. Har odlats som schalottenlök i Mjöfjärden, Norrbotten sen i början på 1900-talet (sannolikt ännu längre). Lökarna har gått i arv och odlas även i Gunnarsbyn där den fortfarande odlas och säljs i liten skala. Läggs enligt lokal tradition i blöt natten före den ska sättas om våren. Kanske samma sort som Skararp.

Sikeå – Potatislök från Robertsfors. Beskrivs som en produktiv sort som ger ganska små lökar. Odlas inom Föreningen Sesam.

Siljansnäs (Genbanksnummer SWE 75) – Ger ganska små lökar i täta kluster. Sort från Dalarna verkar vara en variant av sorten Leksand, trivs inte i södra Sverige utan bör odlas mer norrut.

Skararp – Ger klotrunda, lite rombiska lökar med ljusbrunt skal och gräddvitt inre med lite grönt i sig. Blasten beskrivs som stadig och grågrön. En sättlök ger ganska få, men stora lökar.

Skånsk /Skånsk potatislök (Genbanksnummer SWE 89) – Skånsk Potatislök beskrivs som ”/…/ starkare [än Frändarve, trädgårdstrollets anm] med smak av beska.” på Smaka Sveriges hemsida 2015 vid ett sensoriskt smaktest. (se länkar nedan) Har inte världens bästa lagringsegenskaper för att vara potatislök… Mognar lite senare än andra sorter och klyftar sig mer. Har fått viss spridning tack vare föreningen Sesam.

Skättilljunga (Genbanksnummer SWE 92) – Gammal sort som odlats över 100 år och ger runda lökar med gröna skiftningar i köttet. Skalet beskrivs som rödaktigt eller gulbrunt, Har gett bra, enhetlig skörd i svensk provodling och hyfsad motståndskraft mot lökbladmögel och lökfluga.

Arvlök från Tierp.

Tierps /Tierps Arvlök /Arvlök från Tierp (Genbanksnummer SWE 97) – Har odlats länge i Hållnäs, Tierp i Uppland av samma familj i flera generationer. Ger rätt stora runda lökar.

Torsås /Charlottas Lök*** (Genbanksnummer SWE 59) – Produktiv potatislök från Småland, godkänd som amatörsort på EU:s sortlista. Har fått namnet Charlottas Lök eftersom den traditionellt sätts 12 maj som ju är Charlottas namnsdag. En sort som odlats i många generationer, som ger plattrunda lökar med vitgrönt kött (vitare i mitten, grönare utkant) och stark smak. Kommer från lilla byn Torsås mellan Kalmar och Karlskrona i södra Sverige. Går sällan i blom, men enstaka lökar kan blomma ibland. Grobarhet på fröna okänd.

Åby (Genbanksnummer SWE 85) – Lite småsen sort med gröna nyanser i köttet från Ramdala socken i Blekinge (potatislöken Åby kommer från samma gård som ”kändisbönan” kokbönan Signe). Ger lökar med klotrund, lite rombisk form med kortare blast än andra sorter. Köttet är gräddvitt och skalet gult eller ljusbrunt.

Ökna (Genbanksnummer SWE 88) – Från Ökna, utanför Örebro i Närke. Produktiv sort med ljusbrunt skal som ger både kluster och lökar av varierande storlek.

Har du odlat nån av potatislöksorterna ovan? Kan du berätta något mer om dem, som storlek, smak, färg på köttet? Eller kan du ännu fler sortnamn och vet något mer om dem, t ex smak och historia?
Berätta gärna så uppdaterar jag listan efterhand. 🙂

Nackdelar

Jag skulle säga att den enda nackdelen jag kommer på med potatislök är att den kan vara lurig att få tag på. Den säljs ännu inte av någon av de stora trädgårdskedjorna, men ett fåtal sorter har godkänts som amatörsorter på EU:s sortlista och just dessa är ofta iallafall snäppet lättare att hitta än andra sorter.

Lättaste sättet att lyckas få tag på potatislök är att göra en efterlysning i trädgårdsgrupper på Facebook, i specifika köp och säljgrupper med trädgårdstema. Du kan också gå med i föreningen Sesam (men utbudet är begränsat) eller fråga i din lokala trädgårdsförening. Det är många som odlar den här fantastiskt trevliga löken i skymundan, den finns säkert närmare än du tror.

Källor i urval:

Föreningen Sesams Årsbok 2020

Boken Kulturarvsväxter för framtidens mångfald av Else-Marie K. Strese & Erik de Vahl 1:a upplagan (2018)

Boken Klint Karins kålrot och Mor Kristins böna – om fröuppropets kulturarv av Lena Nygårds & Matti Wiking Leino (2013)

https://internt.slu.se/nyheter-originalen/2020/4/sorter-av-potatislok-far-spridning/

https://internt.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/pom/gront-kulturarv/leksandslok.pdf

https://internt.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/pom/gront-kulturarv/maglasate.pdf

http://smakasverige.se/ravaror/informationsartiklar/artiklar/resultatpotatislok.936.html

http://smakasverige.se/images/18.397e79014b385e995f80ddc/1422621987232/Potatisl%C3%B6k_beskrivandeord.jpg

Läs också: Luftlök i pallkrage
Fler sortguider

Annons

2 Comments

    1. Hej Monica!

      Jag känner inte till någon potatislök som heter Red Sun, däremot så finns det ”vanlig” schalottenlök som heter så… Men vem vet, det kommer nya sorter hela tiden så det kan ju vara nåt nytt som jag har missat, men potatislök tillhör inte standardsortimentet i vanliga trädgårdsbutiker och så vitt jag vet är ingen sort godkänd ännu för storskalig försäljning kommersiellt. Den enda Red Sun jag känner till är Allium ascalonicum ’Red Sun’, och det sortnamnet är ett registrerat varumärke. Sannolikt är det vanlig schalottenlök du köpt… Men hur växer den? I ett kluster som sitter ihop i botten, som potatislök? I såna fall kanske man kan kalla den för en slags modern sorts potatislök…? Berätta gärna hur det går med skörden, hur de ser ut sen. Nu blir jag ju nyfiken. 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.