Sortguide: Krusbär

-Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus, Cramers Blommor och Wexthuset-

Gula, gröna, röda och vita… Släta eller håriga bär, plantor med mycket eller mindre taggar. Skillnaden mellan krusbär är större än man tror men det finns tyvärr sorgligt få sorter kvar i handeln. Krusbär var omåttligt populära förr men enormt många sorter har försvunnit genom åren.

Det här är nog den sorgligaste sortguiden jag skrivit hittills, den känns nästan mer som en dödsannons än en sortguide. Det är helt enkelt så få sorter som fortfarande finns i handeln! Förr fanns hundratals sorter, idag finns ungefär en handfull sorter kvar i handeln hos de stora trädgårdskedjorna. Varför ens skriva en sortguide? Jo, för att visa på den mångfald som ändå har funnits. Och som till viss del fortfarande finns i andra länder; i England håller man fortfarande både krusbärsfestival och odlingstävlingar i vem som kan få fram det största krusbäret stor som en golfboll. 😉

Idag är vi nog vana vid att mest tänka på krusbär som ett sommarbär som vi äter färskt. Kanske man gör en paj, kompott eller marmelad. Men förr användes krusbär lite annorlunda i köket; lite omogna, väldigt syrliga krusbär användes istället för citron till fisk eller som sås till fett kött eller makrill. 🙂

Kärt barn har många namn…

Krusbär har kallats för allt möjligt genom åren, ett vanlig namn förr var stickelbär. De har också kallats för bl a titjelbär, krusbärsrips, krusrips, skäggbär och sockertjuvar på svenska. Om du vill söka på krusbär på utländska sidor så är det orden gooseberry och feaberry som används på engelska, agrest på polska, groseille á maqereau på franska, kruisbes på nederländska och stachelbeere, rosselbeere, krausbere och klosterbeere på tyska.

Det vetenskapliga namnet på latin för krusbär är Ribes uva-crispa, (uva crispa på latin betyder översatt typ krusig druva), namnsorterna brukar hänvisas till Ribes Grossularia-Gruppen i SKUD, där jag hittar över 150 olika namnsorter. Men väldigt få av dessa går fortfarande att få tag på i svensk handel idag. Den stora boven är sjukdomen amerikansk mjöldagg som helt enkelt gjort att många sorter försvunnit. Modern förädling av krusbär har framförallt satsat på att ta fram friska sorter som är resistenta mot mjöldagg, ofta på bekostnad av smak. De äldre sorterna hade en annorlunda, betydligt mer tropisk smak som är svår att beskriva i ord.

Buske, uppstammad eller spaljérad

De flesta hobbyodlare odlar krusbär som buske men det går också att stamma upp den eller att spaljéra den om du vill prova på det. Tänk på att ge plantan gott om utrymme i soligt läge; vissa sorter är ju rätt taggiga och då vill du kunna komma åt bären lätt utan att behöva trängas med taggiga grenar vid bärplockningen. Och soligt läge ska det vara, ju mer sol desto bättre om du vill ha riktigt goda bär. Och placera luftigt, så minskar du iaf risken för svampangrepp. 🙂

De moderna sorterna är hyfsat lättodlade om du väljer ett soligt och luftigt läge men äldre sorter kan behöva behandlas med medel mot mjöldagg regelbundet. Tyvärr kan buskarna också drabbas av larver som kaläter busken på dess blad (bl a krusbärsmätare och krusbärsstekel) och det finns fler svampar än den amerikanska krusbärsmjöldaggen som kan ställa till det; bladfallsjuka, starrost mm. För privatpersoner finns inte så mycket tillgängliga medel i handeln förutom Turex mot larver och Kumulus mot svamp men allt handlar om timing, det gäller att behandla i tid för att det ska ge önskad effekt.

OBS! Motståndskraft och resistens är inte eviga egenskaper som är huggna i sten utan kan ändras över tid. En sort som var resistent eller hade god motståndskraft mot mjöldagg när den släpptes kan tyvärr bli mer mottaglig för sjukdomen över tid. Det är ändå klokt att försöka välja motståndskraftiga/resistenta sorter om möjligt men förvänta dig inte evig resistens, sådant kan tyvärr nötas ner med tiden.

Sortguide: Krusbär

De sorter som jag bedömer som lite extra odlingsvärda är markerade i fetstil. De sorter som vanligen är hyfsat lätta att få tag på i vanliga trädgårdsbutiker är markerade med ***. Sortguiden avser i huvudsak Ribes Grossularia-Gruppen, Ribes Grossulara spp och Ribes uva-crispa. Med reservation för eventuella felskrivningar. OBS! De engelska tävlingssorterna är vanligen gamla sorter som inte längre finns att köpa i handeln (pga sin känslighet för mjöldagg) men finns ofta fortfarande hos privata entusiaster utomlands.

Aaron – Gammal sort, nämns redan 1889.

Achilles – Zon okänd. Beskrivs som en mycket gammal, sen sort som kanske är framförädlad av Eckhard Klocke i Tyskland runt 1820. Ger mellanstora, röda-rödlila bär med lite utdragen, vagt avlång form på bäret och lång stjälk. Bären beskrivs som nästan utan behåring, släta men lite lätt ludna. Smaken beskrivs som utmärkt kryddigt sötsyrlig. Lättplockad och produktiv, bären verkar tåla transport bra. Tyvärr känsligare för svampsjukdomar än moderna sorter. Gammal sort som nämns redan 1926 i Vårt Hems Trädgårdsbok av Dahlmark. Kom till Sverige från England-norra Irland i slutet av 1800-talet och såldes ända in på 1980-talet i Sverige. Riktigt utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare på Sortenblatt 2018 pdf)

Admiral Beatty – Zon okänd. Ger stora, gröna-varmt gröna släta bär med rundoval form. Används som tävlingssort i England.

Alicante /Alicant – Zon okänd. Ger röda, håriga krusbär. Gammal sort, nämns redan 1872 i svensk trädgårdslitteratur. Verkar fortfarande odlas i bevarandesyfte 2013 i Schweiz.

Alma – Engelsk tävlingssort, ger vita bär.

Amerikanische Gebirgsstachelbeere – Zon okänd. Ger små bär. Namnet betyder amerikanskt bergkrusbär på tyska.

Ann Archer – Zon okänd men verkar en gång i tiden ha varit populär i England, numera svår att få tag på. Tävlingssort som (under rätt odlingsförhållanden med extrem hängivenhet) kan ge helt bisarrt, dunderstora gulgröna, släta bär. Används som tävlingssort i England. Se bilder här.

Ashton /Ashton Red /Red Warrington /Late Rough Red /Volunteer (handelsnamn Röda Syltbär enligt SKUD)  – Zon okänd, gammal engelsk sort som fortfarande är populär i Tyskland och Frankrike så sannolikt zon 1-2 (men den verkar även funka att odla upp till zon 4). Mycket gammal engelsk sort från 1750-talet (enligt andra källor är det 1773 som gäller). En av de allra äldsta krusbärssorterna som fortfarande finns att få tag på än idag även om man får beställa från utlandet. Mycket sen sort, ger behårade, mörkröda små bär på gul botten. Bären beskrivs som mycket goda med fin arom, sötsyrlig smak och tunt skal. Klarar transport bra. Delade bär har ljusare, ljusgult nästan färglöst inre. Som fullmogna blir bären ännu mörkare med mörkt röda fläckar. Plantan blir ca 100-120 cm hög och beskrivs som starkväxande och bred, grenarna är lite hängande och taggiga hela vägen till spetsen. Riktigt utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Badlem Manor – Zon okänd. Gammal engelsk sort som ger gulgröna bär med ett liksom lite tungt utseende. Smaken beskrivs som väldigt söt. Verkar intressant nog fortfarande hänga med än idag i både Tyskland och Frankrike.

Balloon – Zon okänd. Ger gula, släta krusbär.

Bang Europe – Engelsk tävlingssort, ger gröna bär.

Bank View – Ger stora, gröna släta bär. Används som tävlingssort i England.

Bedford Red – Zon okänd. Engelsk medelsen taggig gammal sort från 1922 som förädlades fram av bröderna Laxton i Bedford genom att man korsade sorterna Crown Bob med Langley Green. Ger mellanstora, runda, lätt behårade röda-vinröda bär med god sötsyrlig smak. Riktigt utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare på Sortenblatt 2018 pdf)

Bekay – Zon okänd. Kanske en engelsk sort, upptäcktes av den schweziske pomologen Peter Hauenstein i Anthony de Frestons engelska samling. Ger stora, elliptiska- vagt päronformade röda bär som blir mer vinröda som fullmogna. Smaken är sötsyrlig, skalet ganska tjockt men nästan utan behåring, bara lite lätt ludet. Beskrivs som en produktiv, lättplockad sort med korta taggar. Mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare på Sortenblatt 2018 pdf)

Belmarsh /Bellmarsh – Zon okänd. Ger stora, vita-grönvita stora, släta bär med ganska rund form. Används som tävlingssort i England.

Beste Grüne – se Green Overall

Biały Triumf – Zon okänd, populär sort i Polen. Taggig men produktiv sort som börjar ge skörd i början av juli. Plantan blir ca 1-1,5 m hög. Namnet betyder ’vit triumf’ på polska, men bären ser mer blekt gröna ut på de foton jag sett (kanske blir de ljusare och mer vita som mogna…?).

Bila – Zon okänd. Blommar tidigt på krusbärssäsongen. Bären är svagt behårade.

Blackden Firs – Zon okänd. Ger stora, ovala, vitgröna bär med lite ojämn form. Ofta är skalet liiite mörkare närmast skaftet. Används som tävlingssort i England.

Blackden Gem – Zon okänd. Ger stora, röda, håriga bär med en liksom varmröd, nästan vagt gulröd färg. Formen är oregelbunden, bären brukar inte rulla av bordet utan ligger snällt stilla på en plan yta. Som mogna är bären nästan lilaröda. Används som tävlingssort i England.

Black Velvet – Zon okänd men enligt amerikansk återförsäljare klarar den ca 37 minusgrader. Verkar komma från Kanada, gammal sort som dök upp ca 1945. Är en korsning mellan sorterna Red Champagne och Worcesterberry. Medelsen-sen kraftigväxande sort som ger små släta ovala, jättemörkt röda bär, nästan svarta med tjockt skal och god, söt aromatisk sötsyrlig smak med toner av blåbär. Sorten beskrivs som frisk och motståndskraftig mot mjöldagg. Verkar vara en korsning mellan krusbär och spärrkrusbär, har taggar. Fanns fortfarande i svensk trädgårdshandel runt 2016-2017 men nu har jag inte sett till den på ett tag. Mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf)

Blassgelbe aus Basel – Zon okänd. Sortens ursprung är okänt, den hittades under den nationella frukt- och bärinventeringen i en koloniträdgård i Schweiz. Medeltidig, ger mellanstora runda-elliptiska ljusgula-gulvita bär med nästan släta bär. Smaken beskrivs som rätt söt med lite bittrare avslutande toner. Taggig, svårplockad. Viss känslighet för mjöldagg. Mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Bloodhound – Zon okänd. Medeltidig engelsk hyfsat storfruktig sort som ger mörkt mörkröda bär, kom till Sverige från England i slutet av 1800-talet. Gammal sort som nämns redan 1872 i svensk trädgårdslitteratur; Handbok i svenska trädgårdsskötseln av A. Pihl.

Blucher – Zon okänd. Ger stora, mörkt röda-rödlila släta bär med oval, lite oregelbunden form. Används som tävlingssort i England.

Borstige aus Wattenwil – Zon och ursprung okänt, sorten upptäcktes i samband med den nationella frukt- och bärinventeringen i en hemträdgård i Wattenwil, Schweiz. Medeltidig sort som ger små-medelstora behårade elliptiska gulvita bär med vacker ådring och tunt skal. Grenarna är taggiga. Namnet betyder ungefär den borstige/behårade/håriga från Wattenwil. Mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf)

Brinio – Zon okänd. Gammal robust sort från England som funnits iallafall sen före 1956. Är resultatet av en korsning av Goliath och Ribes divaricatum, spärrkrusbär. Sen-medelsen sort som ger små, runda violettröda bär med fast skal. Bären är släta men ändå liksom daggiga. Smaken beskrivs som aromatisk, kryddig och sötsyrligt god. Får stora blad och taggiga grenar. Beskrivs som tolerant mot mjöldagg och lämplig för ekologisk odling. Mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

British Oak – Zon okänd. Engelsk tävlingssort, ger gröna bär.

Broom Girl – Zon okänd. Ger stora, ovala gulgröna, nästan olivgröna bär med viss behåring. Gammal sort, beskrivs som en bra utställningssort. Nämns redan 1974 i svensk trädgårdslitteratur; Praktisk trädgårdsskötsel av N. Sonesson. Finns fortfarande att köpa hos engelska återförsäljare.

Bumper – se Rockwood

California /Bakker’s Giant – Zon okänd. Gammal engelsk taggig sort från före 1850 framtagen av John Henshaw. Tidig-medeltidig sort som ger stora, elliptiska behårade bär som går från gröngult till mer gult. Är citrongula som fullmogna. Smaken beskrivs som sötsyrlig. Tyvärr känslig för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Captivator*** /Ottawa 272 /Canada J – Zon 1-5 (6). Gammal kanadensisk sort från 1935, framtagen av dr A.W.S. Hunter på Central Experiment Farm i Ottawa. Är resultatet av en korsning av sorterna Spinefree och Clark. Ganska långsamväxande, medelsen sort som ger mellanstora rödlila, släta bär med mörkare fläckar och grönare inre. Bären har en aromatisk sötsyrlig smak i juli-augusti (mer söt än syrlig). Bären är lätt päronformade-obovata (dvs omvänt äggformad, typ med smalare bas och bredare ände). Ger hyfsat bra skörd. Blir ungefär meterhög och är mycket motståndskraftig mot mjöldagg. Viss mottaglighet för bladfallsjuka. Sägs vara nästan helt taggfri, men ibland förekommer plantor med mer taggar i handeln. Plantan beskrivs som medelstarkväxande med enstaka, enkla korta taggar men ändå rätt lättplockad. (Även sortnamnet Captivator dornenlos förekommer, ordet dornenlos betyder tagglös/taggfri på tyska. Kanske är det en ännu mer taggfri vidareförädling. Eller bara ett synonymt namn, oklart.) En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.) Köp Captivator hos Cramers Blommor

Careless /Jubilee Careless – Zon okänd men säljs fortfarande i England. Framtagen i England runt 1978 ungefär vid East Malling Research Station i Kent sägs det (men  sorten nämns redan 1871 i engelsk litteratur). Medeltidig sort som blir ca 1-1,2 m hög och ungefär lika bred. Ger avlånga, behårade gröngula bär som beskrivs som krispiga med sötsyrlig smak. Ibland får bären en lite lätt brunröd marmorering på solsidan. Bärens form är lite avlånga och sneda mot basen, ibland är de obovata (dvs omvänt äggformade, smalare mot skaftet och bredare i änden). Bären beskrivs som stora, men inte så snygga. Verkar vara rätt produktiv, bären mognar i juli enligt engelsk återförsäljare. Verkar ha viss mottaglighet för mjöldagg och tyvärr mycket mottaglig för bladfallsjuka. Det finns en hel radda med olika Careless, kanske vidareförädlingar, kanske ingick de i samma förädlingsprogram… Oklart. Men en himla massa finns det; Careless (Kent), Careless (Veitch), Careless 292, Careless 3024L, Careless 3024Y, Careless 3041, Careless 490, Careless VT, och dessa olika Careless verkar ha olika fruktfärger. Just Jubilee Careless verkar vara ett virusfritt/virusrensat urval av sorten Careless och sägs ha hög motståndskraft mot svampsjukdom. Finns fortfarande att köpa i England. Mer utförlig information om sorten Careless hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2019 pdf.)

Castle Rock – Zon okänd. Ger gula-gulgröna stora släta bär. Formen varierar på bären, även på en och samma buske. Vissa är runda, andra ovala, andra har mer oregelbunden form. Används som tävlingssort i England.

Catharina Ohlenburg /Katharina Ohlenburg – (OBS! Ej samma sort som Catherina) Zon okänd. Beskrivs som en tidig och mycket god, tunnskalig sort som ger gröna bär med ljusare ådror. Bären beskrivs som stora; ett bär kan väga 10-15 g styck. Verkar ha kommit till Sverige tack vare John Carlsson som stötte på sorten på resa nånstans i Tyskland, han fick köpa sorten av dess ägare, en bonde i Ohlenburg med löfte om att den döptes efter bondens fru, Catharina. Så blev det. Så småningom togs sorten till Sverige av professor Erik Lindgren vid Experimentalfältet, den släpptes senare i svensk handel runt 1890. Gammal sort, nämns redan 1926 i Vårt hems trädgårdsbok. Mer om sortens historia här. Såldes ända in på 1980-talet i Sverige.

Catherina (Ribes uva-crispa var. reclinatum) – Zon okänd. Svagväxande planta som ger väldigt stora bär. Mycket gammal engelsk sort, nämns redan 1871 i engelsk litteratur. (OBS! Ej samma sort som Catharina Ohlenburg)

Cent Globul – Zon och ursprung okänt, sorten upptäcktes i den schweiziske pomologen Peter Hauensteins samling av krusbär i Rafz. Verkar vara genetiskt identisk med sorten Rote Frankfurther, kanske är det en selektion från den. Medeltidig sort som ger mellanstora, runda-elliptiska-obovata bär med ljusrött-brunrött skal och ljusare inre. Snygga, iögonenfallande bär! Bären är behårade och smaken beskrivs som intensivt sötsyrlig och god. Plantan är medelstarkväxande, kompakt men bred med taggiga grenar. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt Cent Globul 2022 pdf.)

Centum – Zon okänd. Framtagen i Alnarp och utvecklad av professor C.G Dahl, släpptes på 1930-talet. Verkar vara nån slags hybrid mellan amerikanskt och europeiskt krusbär. Enligt Krusbärsboken av Martin Ragnar och Jens Linder är det en produktiv, tidig sort som ger ljusgröna bär med söt, aromatisk smak. Bären kan plockas över en längre tid och sorten beskrivs som resistent mot mjöldagg.

Champagne Yellow /Hairy Amber – Zon okänd. Mycket gammal engelsk sort, har funnits i England sen åtminstone slutet av 1700-talet. Hyfsat tidig sort som ger rätt små, gula och håriga bär med rund-elliptisk form och tunt skal. Bären har bra hållbarhet på grenen. Smaken beskrivs som utmärkt sötsyrlig, en dessertsort. Busken beskrivs som upprättväxande. Gammal sort som odlats länge i England men kanske möjligtvis kommer från södra Australien. Nämns redan 1860 i engelsk trädgårdslitteratur. Viss känslighet för mjöldagg, känslig för bladfallsjuka. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Champion – se Oregon Champion

Cheerful Danger – Zon okänd. Engelsk tävlingssort, ger gröna bär.

Christine – Zon okänd. Ger stora, mörkt röda, släta bär med lite utdragen form. Mognar långsamt. Används som tävlingssort i England.

Chrystal – Zon okänd. Ger stora, vitgröna, nästan lite genomskinliga bär med oval form. Ibland är bären håriga, ibland släta, brukar vanligen ha ett långt smalt skaft. Används som tävlingssort i England.

Clayton – Zon okänd men har odlats en del i England. Gammal sort, nämns redan 1871 i The Horticulturist av Loudon och Robinson.

Columbus /Chautauqua /Hot Gossip /Monstrueuse d’Amerique, Gigante di America – Zon okänd. Gammal amerikansk taggig sort från nån gång före 1888, verkar vara resultatet av en selektion av sorten Whitesmith. Medelsen, ger mellanstora gulgröna, sötsyrliga bär (med lätt bitter eftersmak) i slutet av juli. Produktiv sort som ger bra skörd, bären spricker inte. Robust sort, blir ca 1-1,3 m hög och ca 1-1,5 m bred, ganska starkväxande och brukar skicka upp rikligt med skott från basen. Unga blad på nya skott kan ha mörkare färgton i början. Taggarna är både enkla och tredubbla. Gammal sort som nämns redan 1938 i svensk trädgårdslitteratur; Svenskt trädgårdslexikon av A. Holzhausen. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2023 pdf.)

Comanche /Red Jacket /English Red Jacket – Zon okänd men enligt amerikansk återförsäljare klarar den ca 37 minusgrader. Produktiv sort som ger röda, saftiga bär. Kommer kanske ursprungligen från England eftersom den också kallas för English Red Jacket i USA. Beskrivs som frisk; motståndskraftig mot både mjöldagg och andra svampsjukdomar. OBS! Det finns olika krusbär som båda kallas för Red Jacket. Runt år 1900 marknadsfördes både en engelsk krusbärssort och en amerikansk krusbärssort under samma namn, Red Jacket. Den amerikanska sorten döptes då om till Josselyn av George S. Josselyn 1899.

Conqueror – Zon okänd. Gammal sort som nämns redan 1872 i svensk trädgårdslitteratur; Handbok i svenska trädgårdsskötseln av A. Pihl. Verkar tyvärr inte gå att få tag på längre.

Cottage Girl – Gammal sort som nämns redan 1835 i engelsk trädgårdslitteratur; On the cultivation of gooseberry av S. Walker. Verkar inte gå att få tag på längre.

Country Crumpet – Zon okänd, kanske en engelsk sort. Upptäcktes i den schweiziske pomologen Peter Hauensteins krusbärssamling i Rafz, och han verkar ha fått sorten från Anthony de Freston i England. Medelsen sort, ger mellanstora runda-elliptiska ljusröda bär med gulare inre och tjockt skal. Smaken beskrivs som aromatiskt sötsyrlig (sannolikt mycket god eftersom ordet crumpet betyder typ mjuk tekaka, nåt mumsigt man äter till sitt te). Taggig sort men grenarna har färre taggar i änden. Medelstarkväxande, tyvärr mycket mottaglig för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Crispa Darling – Zon okänd. Ger mellanstora röda, släta ovala bär med fruktigt tropisk smak. Beskrivs som en produktiv, kraftigväxande medeltidig sort. Beskrivs som frisk med god motståndskraft mot mjöldagg och bladfallsjuka. Från Lubera, namnet Crispa och namnet Darling är registrerade varumärken.

Crispa Greenling – Zon okänd. Ger stora, gröna, släta saftiga bär. Frisk sort, bra motståndskraft mot mjöldagg. Från Lubera, namnet Crispa och namnet Greenling är registrerade varumärken.

Crispa Goldling – Zon okänd. Medelsen – sen sort med rejäla bär! Mycket produktiv sort som ger senapsgula, stora bär med slätt, tunt skal och saftig söt smak. Bäret ser nästan lite framtungt ut; vagt plattare i änden. Frisk sort som är resistent mot mjöldagg. Från Lubera, namnet Crispa och namnet Goldling är registrerade varumärken.

Crispa Nibbling – Zon okänd. Mycket tidig sort som ger röda, stora släta bär med intensivt söt smak. Ibland liknar bären fikon i formen, dvs de ser nästan lite tunga och välfyllda ut i änden. Från Lubera, namnet är ett registrerat varumärke. Bären verkar sitta kvar på grenen rätt länge, i 3-4 veckor så man kan gå och småskörda och småäta över tid. Från Lubera, namnet Crispa och namnet Nibbling är registrerade varumärken.

Crispa Solemio – Zon okänd, säljs i bl a Irland. Ny tidig-mellantidig sort som ger stora, varmt gyllengula, släta bär. Färgen går från guldgult till senapsgult. Smaken beskrivs som mycket sötsyrlig, god och fruktig. Plantan ger skörd i juli och beskrivs som mycket produktiv, frisk och kraftigväxande trots att den inte blir så stor; ca 1 m hög och ca 80 cm bred. Motståndskraftig mot både mjöldagg och bladfallsjuka. Namnet Solemio är ett registrerat varumärke, ingår i serien Crispa som också är ett registrerat varumärke.

Crown Bob – Zon okänd. Medelsen sort som ger ganska stora, brunröda bär som beskrivs som mycket goda, en dessertsort. Plantans blad har glansig ovansida. Viss motståndskraft mot mjöldagg men resistent är den inte. Gammal sort som nämns i litteratur redan 1889, såldes i Sverige in på 1980-talet. Finns fortfarande att köpa i England.

Crownprince /Kromprinz /Red Orleans /Rote Orleans – Zon okänd, gammal sort från England runt 1802 som togs fram av Cartwright. Blommar rätt sent och ger stora-rejält stora ljusröda bär med gulare inre. Färgen övergår till mörkröd som fullmogen. Formen beskrivs som oregelbunden, från oregelbundet elliptisk till avlång, päronformad eller cylindrisk. Bären är fasta med tjockt skal med lätt behåring. Smaken beskrivs som aromatisk och sötsyrlig, rätt god som fullmogen. Ger skörd sent på krusbärssäsongen. Plantan är starkväxande med långa, kraftiga taggar, både enkla, dubbla och trippla taggar förekommer. Något känslig för mjöldagg. Beskrivs som lättidentifierbar sort för pomologer. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Czerwony Triumf – Zon okänd, populär sort i Polen. Ger ljusröda, nästan släta bär.

Dan’s Mistake – Zon okänd men verkar växa bra i zon 4. Gammal engelsk sort från 1850 som ger ljusröda bär. Smaken beskrivs som sötsyrlig med mer sötma än syra.

Dagmar E*** – Zon 1-4 (5) Tjeckisk sort som ger mycket stora, gula bär i juli i Skåne (snarare i augusti i zon 5). Blir ca 1 meter hög och beskrivs som frisk, verkar ha god motståndskraft mot både bladfallsjuka och mjöldagg. Ger rätt stora bär, med bara lite lätt behåring. Köp Dagmar hos Cramers Blommor

Darling – se Crispa Darling.

Diadem – Zon okänd. Engelsk tävlingssort, ger gröna bär.

Dr Bauers Rokula – se Rokula

Dr Törnmark – Zon okänd. Gammal sort med svenskt ursprung i Alnarp, nämns redan 1974 i svensk trädgårdslitteratur. Enligt Krusbärsboken av Martin Ragnar och Jens Linder är den utvecklad av C. G. Dahl och sannolikt har den fått sitt namn efter dennes svärfar. Ursprunget är oklart men verkar kunna vara en hybrid mellan europeiskt och amerikanskt krusbär. Produktiv sort som ger små, gröna bär. Busken beskrivs som härdig och resistent mot mjöldagg.

Duck-Wing – Gammal sort, nämns redan 1835 i engelsk trädgårdslitteratur; On the cultivation of Gooseberry av S. Walker och 1902 i Handbok i svensk pomologi del 5 av Olof Eneroth, omarbetad ny upplaga med tillägg av Alexandra Smirnoff.

Dunkelrote Bowil und Busswil /Bonwil – Zon och ursprung okänt. Sorten har hittats två gånger i privata trädgårdar i Berner Mittelland i samband med den nationella frukt- och bärinventeringen. Ordet dunkelrote betyder mörkröd på tyska, och sorten ger mycket riktigt mörkröda bär, som nästan övergår till violettrött-svartöda som fullmogna. Bären är små med långt skaft, segt skal vagt behårad med aromatisk stark sötsyrlig smak (aromen sägs påminna om jod). Plantan beskrivs som ganska tät och kompaktväxande, skickar upp många skott från basen. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Early Green /Early Green Hairy /Early Green Haire /Thompson /Green Gage /Green Gascoigne /Grüne Deutsche /Frühe Grüne – Zon okänd. Mycket gammal engelsk sort som nämns redan 1781 av Lueder. Medeltidig sort (även om den blommar sent) och ger små gröna behårade bär med gulare ådror och tjockt skal. Smaken beskrivs påminna om kiwi. Medelstarkväxande, sorten är taggig men grenarna verkar ha mer taggar vid grenarnas bas och är nästan helt taggfria i änden. Nyutslagna blad har en rödare nyans i början innan de skiftar till grönt. Rätt mottaglig för mjöldagg, mottaglig för bladfallsjuka. Verkar vara en av de allra äldsta krusbärssorterna som ännu finns kvar i modern tid, vilket är rätt imponerande. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Early Sulphur /Yellow Lion /Früheste Gelbe /Jaune Précoce – Zon okänd. Mycket gammal engelsk sort som verkar ha tagits fram av Ward runt 1840. Har en himla massa olika synonyma namn på en himla massa olika språk så sannolikt har den varit mycket omtyckt och haft stor spridning. Blommar medelsent men ger ändå skörd tidigt, vilket också de många olika namnen speglar (früheste = tidig/tidigast på tyska, precoce = tidigt/brådmogen på spanska och portugisiska). Ger små, svavelgula runda behårade bär med tunt skal och ljusare ådror. Bären beskrivs som saftiga och nästan genomskinliga med söt, aprikosliknande smak. Genomgående hyllas smaken hos denna sort, ord som utsökt, excellent, superb mm används frekvent. Beskrivs som en mycket tidig och mycket god sort men ingenting sägs om resistens eller motståndskraft mot sjukdomar så sannolikt är den rätt sjuklig… Om du bara odlar för smakens skull så är den nog mycket odlingsvärd, men sannolikt inte så lättodlad. Gammal omtyckt sort som nämns redan 1871 i engelsk trädgårdslitteratur och 1902 i Handbok i svensk pomologi av O. Eneroth i omarbetad upplaga av Alexandra Smirnoff. Finns fortfarande att köpa i England. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Easycrisp Lady Late – Zon 1-5. Ger mörkröda, rätt stora söta bär i juli-augusti. Plantan blir ca 1-1,5 m hög och har hyfsat få taggar. God motståndskraft mot mjöldagg. Ingår i serien Easycrisp från Lubera. Namnen Easycrisp och Lady Late är registrerade varumärken.

Easycrisp Lady Sun – Zon okänd. Ger gulvita, saftiga bär som beskrivs som söta och friska i smaken. Mellantidig sort, börjar ge skörd i början av juli ungefär om sommaren är bra. Bären har en lite vagt utdragen form och ser liksom tyngre ut i ena änden. Busken blir ca 120 cm hög. Svår att få tag på i Sverige men saluförs i bl a England, Spanien och Tyskland. Ingår i serien Easycrisp från Lubera. Namnen Easycrisp och Lady Sun är registrerade varumärken.

Easycrisp Madame Sanssouci –  Zon okänd. Ingår i serien Easycrisp från Lubera. Ger stora-mellanstora, röda, rundovala släta bär. Bären mognar inte alla på en gång, så man kan gå och plocka lite i taget. Typ medelsen sort, är väldigt sur om du skördar den omogen så ha tålamod för att smaken verkligen ska utvecklas. Sorten verkar intressant nog ha ett växtsätt som påminner om äppelträd, dvs med en tydlig huvudstam. Beskrivs ha bra motståndskraft mot mjöldagg. Ordet sansouci = sans souci och betyder utan oro på franska, sannolikt har den fått sitt namn för att den har bra motståndskraft mot mjöldagg. Namnet Easycrisp är ett registrerat varumärke.

Easycrisp Mr. Green – Frisk, produktiv sort som ger ganska stora ljusgröna bär och är motståndskraftig mot mjöldagg. Smaken beskrivs som sötsyrlig. Verkar ge skörd redan i slutet av juni i Tyskland. Beskrivs som välförgrenad och kompaktväxande, blir ca 1 m hög. Eftersom den är så pass produktiv så kan grenarna behöva stöttas. Ingår i serien Easycrisp från Lubera, namnen Easycrisp och Mr. Green är registrerade varumärken.

Edith Cavell – Zon okänd. Ger stora, klargula behårade bär med orange inslag. Bären är ovala med något bredare axlar. Används som tävlingssort i England.

Engelska Vita – Zon okänd. Namnet är ett registrerat varumärke, oklart vilken eller vilka äldre namnsorter som egentligen avses. Nämns i broschyren Priskurant från Bergianska trädgården 1937.

Faithful – (Sorten liknar Lady Delamere men ger skörd mycket senare så det är inte samma sort.) Zon okänd, gammal engelsk sort från 1831. Blommar rätt sent men verkar ändå ge medeltidig skörd. Ger mellanstora, lite avlånga-elliptiska gulgröna bär med tunt men segt skal. Som fullmogna blir bären nästan gröngrå med en gulare, rödbrun solsida. Sötsyrlig smak som beskrivs som måttligt aromatisk. Medelstarkväxande med enkla till tredubbla taggar, mycket känslig för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Fascination – Zon okänd. Gammal engelsk sort från 1877, framtagen av Joseph Weston. Brukar ingå i den vita tävlingssektionen men verkar snarare se mer gulgröna-gröngula ut på foton… Jag gissar att färgen skiftar mycket beroende på mognadsgrad. Medelsen sort, ger stora håriga, gulvita bär med oval-elliptisk form och lite fyrkantigare axlar och kort stjälk. Bären kan få en vinröd rodnad-röda prickar på solsidan eller mot skaftet. Medelstarkväxande, sätter få skott från basen. Mycket ovanlig sort som är väldigt svår att få tag på, drabbas ofta av mjöldagg. Används som tävlingssort i England och är en av få riktigt storfruktiga vita krusbärssorter. Har vunnit många priser och utmärkelser, bl a som det tyngsta vita krusbäret på utställning vid Egton Bridge Old Society i början av 1900-talet. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Feigenförmige Ungarische – Zon okänd, funnen i Lauftenburg Schweiz men moderplantan kommer sannolikt från Ungern. Ordet feigenförmige betyder fikonformad på tyska. Sen sort som ger mellanstora, runda, släta gultgrönt-dovt olivgröna bär med lite tillplattat utseende, bären ser ofta lite sneda ut. Smaken beskrivs som sötsyrlig med hög syra och toner av kiwi och stjärnfrukt. Bra sort för matlagning. Beskrivs som medelstarkväxande med stora blommor och mer taggar vid grenarnas bas, både enkla, dubbla och trippla taggar förekommer. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2020 pdf.)

Field Free Gift – Zon okänd. Engelsk tävlingssort, ger gröna bär.

Firbob – Zon okänd. Ger stora, gröngula släta bär med oval, lite ojämn form. Tappar i vikt när den mognar på slutet. Används som tävlingssort i England.

Fleur de Lys /Fleur de Lis – Zon okänd. Gammal sort som nämns redan 1870 i Sverige. Beskrivs ge vita, behårade bär.

Foxhunter – Zon okänd. Ger gula, släta bär.

Fredonia /Freedonia – Zon okänd. Gammal amerikansk sort från 1910, förädlad av Richard Wellington av en okänd engelsk sort. Användes 1927 i experiment på New York State Agricultural Experimental Station. Mycket sen sort (en av de allra senaste) som ger mellanstora-stora runda-elliptiska vitgula bär med vinröd solsida. Den vinröda färgen syns även på insidan i köttet när bäret delas. Smaken beskrivs som aromatisk och sötsyrlig. Plantan är medelstarkväxande, grenarna har mer taggar vid basen. Beskrivs som lättplockad och bären verkar klara transport bra men sorten är tyvärr mycket känslig för mjöldagg. Finns fortfarande att köpa i England. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klick dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Freedom – Zon okänd. Gammal sort från före 1922. Ger stora gröna bär, sorten beskrivs som mycket god och rätt kraftigväxande. Skalet är nästan genomskinligt med tydliga ljust gröna ådror.

Früheste von Neuwied – Zon okänd. Gammal tysk sort från ca 1870. Tidig sort (ordet früheste betyder tidig på tyska). Ger ganska stora runda-ovala ljusgröna bär med lite sned form. Solsidan kan få en mer rödbrun täckning. Bären är tunnskaliga, lite lätt behårade och smakrika. Känslig för mjöldagg. Nämns redan 1913 i tysk trädgårdslitteratur, och 1938 i Svenskt Trädgårdslexikon. Riktigt utförlig beskrivning av sorten hittar du här.

Gelbe aus Alpnach – Zon okänd. Funnen i privat trädgård i Obwalden i samband med den schweiziska nationella frukt- och bärinventeringen. Ursprung okänt, kanske är den släkt med eller en selektion av Rumbullion men Gelbe aus Alpnach har bredare och nya blad har först en rödare färgton innan de skiftar till grönt (vilket Rumbullion saknar). Även lik sorten Gelbe Glatte. Ger små-mellanstora runda gul-bärnstensfärgade bär med rödare rodnad på solsidan. Tyvärr mottaglig för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt Gelbe Alpnach 2022 pdf.)

Gelbe aus Goldau – Zon okänd. Funnen i privat trädgård i Goldau i samband med den schweiziska nationella frukt- och bärinventeringen. Ger mellanstora, runda men sneda gyllengula bär med tjockt skal. Bären visar en marmorerad rödare rodnad på solsidan. Smaken beskrivs som intensivt aromatisk och sötsyrlig. Viss mottaglighet för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Gelbe aus Oberbalm – Zon okänd. Funnen i privat trädgård i Oberbalm i samband med den schweiziska nationella frukt- och bärinventeringen. Medeltidig sort, ger stora elliptiska-obovata gyllengula-konjaksfägade släta bär med tydligt synliga ådror. Fullmogna bär ser nästan gulorange ut, även insidan när bäret delas. En ovanligt vacker, intensivt gul sort som också kan ge rätt rejält stora bär. Tyvärr mottaglig för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Gelbe aus Reisiswil –  Funnen i privat trädgård i Reisiswil i kantonen Bern i samband med den schweiziska nationella frukt- och bärinventeringen. Medelsen, rätt produktiv sort som ger mellanstora, olikformade gulgröna-gyllengula bär med sötsyrlig smak och toner av hallon. Bärformen varierar, från oval, rund till obovat (dvs omvänt äggformad där den smalare delen är närmast skaftet). En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Gelbe Riesenbeere – Zon okänd. Gammal sort från före 1876 som vann priser och såldes vitt och brett på marknader och torg under 1800-talet. Sen sort som ger mycket stora, gula bär som beskrivs som söta, uppfriskande och kryddiga i smaken. Ovanlig sort som är mycket svår att få tag på.

Gelbe Triumph – Zon okänd. Ger mellanstora, gröngula bär.

Giggles /Giggles Green – Zon okänd. Tysk sort som ger mellanstora, gröna bär i slutet av juli. Blir ca 120 cm hög och 100 cm bred. Sorten har god motståndskraft mot mjöldagg, namnet är ett registrerat varumärke.

Globe Yellow – se Rumbullion

Golden Drop /Golden Lemon – Zon okänd. Gammal engelsk sort från 1810. Tidig sort som ger små-mellanstora runda-elliptiska vitgula-ljust gula bär med tydliga ådror och tunt skal. Har rödare fläckar på solsidan. Bären har viss behåring, men inte varje år. Smaken beskrivs som söt med låg syra, litegranna fadd. Bären håller sig bra på grenen men blir dåliga snabbt vid transport. Känslig för bladfallsjuka, viss känslighet för mjöldagg. Finns fortfarande att köpa i England. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Golden Lion – Ger runda gula, mellanstora lätt ludna bär. Gammal sort, nämns redan 1870 i svensk plantskolekatalog.

Greenfinch – Zon okänd. Kraftigväxande sort med upprätt växtsätt som ger gröna bär på nästan taggfria grenar. Produktiv, verkar ha god motståndskraft mot mjöldagg. Blir ca 1,5 m hög och 1 m bred enligt engelsk återförsäljare.

Green Gem /Edelstein – Zon okänd. Gammal engelsk sort från 1922, framtagen av bröderna Laxton. Sen sort som ger gröna bär med tunt skal sent på krusbärssäsongen, ofta med rödare rodnad på solsidan. Smaken beskrivs som aromatisk och sötsyrligt god. Medelstarkväxande, inte så produktiv. (OBS! Verkar inte vara samma sort som Grüner Edelstein.) En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Green Ocean – Zon1-4. Ger mörkgröna, lite håriga bär med tydliga ränder i skalet. Smaken beskrivs som mycket söt och god. Ger skörd i augusti i zon 4.

Green Overall /Green Over All /Beste Grüne /Favourite Verte – Zon okänd. Gammal engelsk sort från nån gång före 1850, framtagen av Forster. Tidig sort som ger mycket stora, runda-elliptiska gulvitgröna-gröna bär med lite sned form. Bären har breda ådror och en lättare rödare rodnad på solsidan. Delat bär uppvisare gulare utsida och grönare insida. Smaken beskrivs som aromatisk och sötsyrlig men bärets konsistens är lite svampig. Bären ser släta ut, grenarna beskrivs som mestadels taggfria, produktiv och lättplockad. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Green Walnut – Zon okänd. Produktiv gammal engelsk sort som ger stora-mellanstora, mörkgröna, släta bär. Smaken beskrivs som utmärkt. Busken verkar få långa skott.

Green Willow /Grüne Flaschenbeere /Green Bottles /Emperor /Green Willowberry – Zon okänd. Mycket gammal engelsk sort från 1802, framtagen av Johnson. Historisk sort som verkar mycket svår att få tag på numera. Medeltidig sort som ger gröna, avlånga-päronformade bär med stora ådror och distinkt utdragen, ibland lite sned form. Kan få rödare rodnad på solsidan eller vid skaftet. Har god, sötsyrlig smak precis innan den blir fullmogen, sen en trist fadd och jäst smak med bitter eftersmak. Plantan är ganska kraftig och bredväxande, med rejält stora blommor och lite glansiga blad. Tyvärr mycket känslig för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Grüner Edelstein – Busken beskrivs som ganska så tätväxande, knopparna öppnar sig sent på säsongen. Ger förmodligen gröna bär. Historisk sort som verkar vara mycket svårt att få tag på numera.

Grüne Flaschenbeere – se Green Willow

Grüne Kugel – Ger gröna, stora bär.

Gunner /Yellow Gunner – Zon okänd. Gammal engelsk sort från 1820 framtagen av Hardcastle. Medeltidig sort som ger mellanstora behårade gula bär med rund, sned form och ljusare röd rodnad på solsidan. Smaken beskrivs som mild och sötsyrlig. Beskrivs som taggig och ganska svagväxande, viss känslighet för mjöldagg. Finns fortfarande att köpa i England. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Hannibeere – (Ribes ssp.) Tysk sort framtagen av Deaflora som beskrivs ge röda, fruktiga bär med söt smak. Verkar vara nån slags korsning mellan krusbär och vinbär (rent visuellt liknar bären mest röda krusbär).

Hansa – Zon okänd. Medeltidig sort som ger stora, vitgröna bär med tunt skal. Gammal sort, nämns redan 1937. Verkar fortfarande användas i förädlingsarbete 2013.

Hedgehog – Zon okänd. Gammal, rätt produktiv sort som ger stora röda bär med fin dessertsmak. Finns fortfarande att köpa i England. Plantan beskrivs som rätt upprättväxande.

Hero of the Nile – Zon okänd. Mycket gammal sort som ger stora, släta bär. Säljs fortfarande av olika engelska firmor, som intressant nog beskriver bären (i text) som vita eller blekgröna, men på foton ser de snarare ut att ha rödare täckfärg på skalet. Verkar ha döpts som en hyllning till Nelsons seger över den franska flottan vid slaget vid Nilen 1798.

Hinnonmäki Grön*** Zon 1-6. Väldigt härdig gammal finsk krusbärssort från början av 1900-talet som ger gröna, goda bär med sötsyrlig smak som mognar i juli-augusti. Busken blir snäppet högre än en meter och har taggar. Motståndskraftig mot mjöldagg, bären är släta och sorten är härligt produktiv! En av de absolut vanligaste sorterna i svenska trädgårdsbutiker, en klassiker.

Hinnonmäki Gul*** /Hinnonmäen Keltainen – Zon 1-6. Väldigt härdig gammal finsk krusbärssort från början av 1900-talet som ger gula, goda bär som mognar i juli-augusti. Busken blir snäppet högre än en meter och har taggar. Bären är släta, tunnskaliga och ganska stora. Motståndskraftig mot mjöldagg och sorten är härligt produktiv! En av de absolut vanligaste sorterna i svenska trädgårdsbutiker, en klassiker. Köp Hinnonmäki Gul hos Cramers Blommor

Hinnonmäki Röd*** /Hinnonmäen Punainen – Zon 1-6 (7). Väldigt härdig gammal finsk krusbärssort från början av 1900-talet som ger röda, goda bär med sötsyrlig smak och tjockt skal som mognar i juli-augusti. Busken blir ca 1 m hög och har taggiga grenar och smalare blad. Motståndskraftig mot mjöldagg, bären är släta och sorten är härligt produktiv! En av de absolut vanligaste sorterna i svenska trädgårdsbutiker, en klassiker. Brukar ofta finnas att köpa både i klassiskt buskformat och på stam (dvs som ett litet toppympat eller uppstammat litet träd). Köp Hinnonmäki Röd hos Cramers Blommor eller Köp Hinnonmäki Röd på stam hos Wexthuset

Hughton /Bergkrusbär /Houghton Mountain Seedling – Zon 1-6 (7). Gammal amerikansk sort från 1833 framtagen av Abel Houghton Lynn i Massachusetts, som sägs vara en planta från Ribes oxyacanthoides korsad med ett europeiskt krusbär. En av de allra äldsta amerikanska krusbärssorterna. Sen sort som ger mycket små röda bär, men söta och goda fast med mild smak. Bären beskrivs som släta och daggiga. Blir snabbt mjöliga och trista som fullmogna, skörda dem i tid. Som fullmogna är bären ännu mörkare i färgen, nästan mörkt brunvioletta. Verkar mogna några veckor senare än de vanliga sorterna. Plantan beskrivs som hög med ett upprätt växtsätt och med ovanligt fin höstfärg på bladen för att vara krusbär; de går från orangerött till lila toner. Beskrivs som robust, frisk och inte känslig för vare sig mjöldagg och bladfallsjuka. Produktiv men bären mognar snabbt på grenen och behöver snabbt tas om hand. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Hönings Früheste /Hoenings Earliest – Zon okänd. Gammal tysk sort från 1900-talets början framtagen av Julius Hönings, Neuss am Rhein från en planta av sorten Earliest Gelbe. Beskrivs som en mycket tidig sort som ger mellanstora, runda-vagt avlånga behårade gula bär med ljusare ådror och tunt skal. Delade bär uppvisar ett mer gyllengult inre, skalet mer ljusgult. Mellanstarkt växtsätt med många grenar och taggar. Tidig sort, früheste betyder tidig på tyska. Smaken beskrivs som aromatisk och mest söt med låg syra som fullmogen. Gammal sort, nämns redan 1913 i tysk trädgårdslitteratur. Förekom i Sverige in på 1970-talet, fanns fortfarande att köpa i Sverige 2020 hos enstaka återförsäljare men nu har jag inte sett till den på ett tag. Verkar tyvärr vara rätt känslig för både mjöldagg och bladfallsjuka. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Invicta E*** /Malling Invicta – Zon 1-4 (5). Tidig sort från England, framtagen 1967 vid East Malling Reasearchstation i Maidstone, Kent. Är resultatet av en korsning av sorterna Keepsake x (Resistenta x Rote Triumph). Produktiv sort som finns som E-planta. Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Blommar sent men ger ändå tidig skörd. Ger stora, gulgröna, sötsyrliga bär med god smak i juli-augusti. Bären har viss behåring (håren har ofta en lite rödare färg) och formen är lite varierande, från runda bär till elliptiska, lite sneda, lite päronformade eller obovata (dvs omvänt äggformad, bäret är ibland smalare mot skaftet och bredare i änden). Busken blir ca 1 m hög, har ett starkt växtsätt med många grenar och brukar beskrivas som robust. Grenarna har taggar som ibland sitter parvis. Brukar beskrivas som motståndskraftig mot mjöldagg men på senare år tycks den kunna få viss mjöldagg på nya skott. En av de vanligaste sorterna i svenska trädgårdsbutiker. Produktiv och lättplockad sort, ger pålitlig skörd. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.) Köp Invicta hos Cramers Blommor

Ironmonger – Zon okänd men verkar trivas upp till zon 4 iallafall. Gammal engelsk sort från 1800-talets början som är döpt efter en engelsk släkt av trädgårdsmästare med samma namn. Ger ljusröda bär med tunt skal och rosa ådror. Bären hänger ofta parvis. Enligt enstaka källa är bären behårade. Smaken beskrivs som söt och aromatisk, ett dessertbär enligt Hogg. Säljs fortfarande i engelska plantskolor.

Jacob*** – Zon 1-4. Robust sort som släpptes 1979 och ger gulgröna, ganska stora bär med rödare inslag närmast stjälken. Den har god, sötsyrlig smak och är hyfsat motståndskraftig mot mjöldagg. Busken blir ca 1 m hög. Produktiv, mognar i mitten av juli och ger riklig skörd. Personligen så tycker jag att Jacob är godare än Hinnonmäki Gul men det är en smaksak… Det finns de som tycker tvärtom också. Enligt Krusbärsboken av Martin Ragnar och Jens Linder har sorten svenskt ursprung i Alnarp och utvecklades av professor Fredrik Nilsson, verkar vara resultatet av en korsning av Whitesmith x Ribes oxyacanthoides och Achilles.  Köp Jacob hos Cramers Blommor

Jahn’s Praire (Ribes oxyacanthoides) – Zon okänd men verkar funka upp till zon 4. Blir ca 0,5-1,5 m hög och ger stora, rosaröda bär i juli. Beskrivs som en mycket frisk sort, nästan taggfri med upprätt växtsätt och motståndskraftig mot mjöldagg.

Jodrell Bank – Zon okänd. Ger stora, rödorange ovala bär med bredare bas och långt smalt skaft. Bären är släta. Används som tävlingssort i England.

Jodrell White – Zon okänd. Ger stora, vitgröna behårade bär med varierande form… En del bär är runda, andra mer droppformade. Busken beskrivs ha stora blad. Ovanlig sort som är mycket svår att få tag på numera. Används som tävlingssort i England.

John Anderson /Anderson – Zon okänd. Gammal engelsk sort från ca 1850, framtagen av Crompton. Sen sort som ger elliptiska-päronformade brunröda-violettröda vagt behårade bär. Smaken beskrivs som intensivt aromatisk och sötsyrlig. Ganska svagväxande, viss känslighet för mjöldagg. Tyvärr verkar sorten ha degenererat med tiden, Maurer beskriver bären som större och mer välutvecklade 1913 än vad moderna beskrivningar återger. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Jolly Angler /Angler /Green Giant /Lay’s Jolly Angler – Zon okänd. Gammal engelsk sort, från 1820 framtagen av Collier, nämns redan 1888 i trädgårdslitteratur på svenska. Verkar fortfarande användas utomlands 2015. Sen sort som ger stora, släta gulgröna bär med rödare rodnad på solsidan vid stjälken. Bären är runda-elliptiska, smaken beskrivs som utmärkt god, kryddig med fin balans mellan sötma och syra. Bären verkar sitta kvar och ha rätt bra hållbarhet på grenen, hyfsat produktiv för att vara en så pass gammal sort. Starkväxande med långa taggar, verkar vara känslig för både mjöldagg och bladfallsjuka. Ordet angler = fiskare på engelska, så namnet Jolly Angler betyder ungefär glada fiskaren. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Jolly Miner – Zon okänd. Gammal engelsk sort, nämns redan 1888 i trädgårdslitteratur på svenska. Verkar fortfarande användas utomlands 2015.

Jolly Printer -Zon okänd. Gammal engelsk sort, nämns redan 1872 i svensk trädgårdslitteratur. Ger stora, rundovala röda bär med mörkare fläckar och punkter på det glatta, tjocka och lite genomskinliga skalet. Ljusgrönt kött med många kärnor, söt smak. Bären mognar i början av augusti. Togs till Experimentalfältet av E. Lindgren.

Josselyn /Red Jacket – Zon okänd. Gammal kanadensisk sort från 1876, framtagen av William Saunders i Ontario. Runt år 1900 marknadsfördes både en engelsk krusbärssort och en amerikansk krusbärssort under samma namn, Red Jacket. Den amerikanska sorten döptes då om till Josselyn av George S. Josselyn 1899. Sen sort som ger runda, röda släta bär som ofta sitter parvis. Färgen skiftar från rosa-blekbrun till violettröd ju mer den mognar. Söt smak med låg syra, lite lätt mjölig. Plantan är ganska kraftigväxandeoch bred. Verkar ha viss motståndskraft mot mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt Josselyn 2025 pdf.)

Jubilee – Finns fortfarande att köpa i England.

Jubilee Careless – Sannolikt samma sort som Careless. Se Careless.

Just Betty – Zon okänd. Ger stora röda, behårade bär med oval-oregelbunden form. Färgen är piggt röd, med grönare-gulare ådror som syns genom skalet. Långt smalt skaft, ofta lite snett. Används som tävlingssort i England.

Kamieniar – Zon okänd, säljs bl a i Polen men verkar komma från Litauen. Ger stora röda, släta bär. Namnet betyder stenhuggare på polska.

Kapitein /Kapitan – Zon okänd men verkar trivas upp till zon 4 iallafall. Kommer kanske från Litauen. Ger lite droppformade bär med mörkt rödlila färg och sötsyrlig smak, bären hänger ofta parvis på busken. Beskrivs som taggfri.

Karát – Zon okänd men sannolikt zon 1-4 (kanske 5). Tjeckisk sort som ger skörd i mitten på säsongen, från slutet på juli ungefär. Ger mellanstora-stora droppformade, röda bär med härligt sötsyrlig smak. Bären beskrivs som fasta, nästan krispiga. Starkväxande, frisk och produktiv sort.

Keepsake /Berry’s Early Kent /Berry’s Early Giant /Profit – Zon okänd. Gammal engelsk sort från före 1841, framtagen av Banks. Medeltidig sort som ger stora, runda-elliptiska vitgröna bär med tunt skal och tydliga ådror. Får ofta klarröd rodnad på solsidan eller vid stjälkfästet. Smaken beskrivs som intensivt aromatisk och sötsyrlig. Produktiv, har taggar men de är ganska korta. Finns fortfarande att köpa i England. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Kim – Zon okänd. Amerikansk taggfri sort som ger gröna bär som beskrivs som goda. Medelstarkt växtsätt.

Korsun – Zon okänd. Mellanstarkt växtsätt med få grenar från basen och korta blad.

Krispa – Zon okänd. Sen taggfri sort som ger mellanstora gröna och mycket goda bär. Blir ca 1 m hög. Framtagen i Sverige av Åke Truedsson i Vellinge genom frösådd av fri avblomning.

Lady Delamere – Zon okänd. Gammal engelsk sort från före 1826, urpsrung okänd. Medelsen sort som ger rätt stora, vitgröna bär med tydliga ådror oval, avlång form och lite segt skal. Bären saknar nästan helt behåring, smaken beskrivs som sötsyrligt god med toner av kiwi, men skörda i tid innan den är fullmogen eftersom fullmogna bär beskrivs ha en lite bitter eftersmak. Plantan är rätt kraftigväxande, med både enkla, dubbla och trippla taggar. Tyvärr känslig för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Lady Sun – se Easycrisp Lady Sun

Lancashire Lad – Zon okänd. Gammal engelsk sort från före 1831 framtagen av Hartshorn. Medelsen sort som ger mellanstor-stor runda-brett elliptiska brunröda behårade bär. Som fullmogna är bären ännu mörkare, nästan svartröda. Smaken beskrivs som aromatisk, kryddig och sötsyrlig. Plantan har ett brett växtsätt, ganska tät och skjuter många skott från basen. Taggarna sitter främst närmast basen på grenarna, unga skott har få i ändarna. Taggarna sitter oftast en och en och beskrivs som korta. Sorten är ganska känslig för mjöldagg. Finns fortfarande att köpa i England. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Landströms Gröna – Tidig, svensk lokalsort av krusbär från början av 1900-talet som ger gröna, stora bär. Finns i Nationella Genbanken och bevaras av POM.

Langley Gage – Zon okänd men verkar funka att odla upp till zon 4 iallafall. Gammal engelsk sort från 1900-talet från Veitch & Sons i Chelsea, London. Ger gulgröna bär med fåtal rödare prickar. Smaken beskrivs som mycket söt med toner av nektar. Finns fortfarande att köpa i England.

Larell – Zon 1-5 (6) enligt enstaka återförsäljare, relativt oprövad sort i Sverige men populär i Danmark. Ger stora, röda bär i juli-augusti med söt smak på nästan taggfria grenar. Plantan blir ca 1-1,5 m hög och beskrivs som upprättväxande och motståndskraftig mot mjöldagg.

Lauffener Gelbe – Zon okänd. Gammal tysk sort från 1938, framtagen av Adolf Mauk, Lauffen am Neckar från en planta av sorten Pilot. Tidig sort som ger mellanstora-stora skarpt gyllengula, nästan släta bär med rund-elliptisk form. Delat bär är mörkare gult, nästan ljust orange, på insidan. Smaken beskrivs som aromatisk och sötsyrlig. Bären mognar ojämnt, spricker ibland och har dålig hållbarhet på grenen. Plantan är medelstarkväxande, har viss känslighet för både mjöldagg och bladfallsjuka. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2019 pdf.)

Laxton’s Amber – Zon okänd. Gammal engelsk sort från ca 1900 framtagen av bröderna Laxton i Bedford, sannolikt är sorten en ättling till Early Sulphur. Blommar rätt sent men ger skörd medeltidigt. Ger ganska små gyllengula behårade bär med tydlig ådring och tunt, nästan genomskinligt skal. Bäret är nästan orange på insidan, syns när det delas. Kan ha rödare rodnande inslag i skalet, ibland täcks nästan hela bäret. Smaken beskrivs som söt, låg syra och blir snabbt lite fadd som övermogen. Tyvärr mycket känslig för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Lepa Röd /Lepaas /Lepas Röd /Lepas /Lepaan Punainen – Zon 1-5 (6 eller mer). Storfruktig, kraftigväxande sort som ger röda, släta bär. Alla bär verkar mogna ungefär samtidigt. Verkar vara motståndskraftigig mot mjöldagg. Gammal sort, verkar vara från början av 1900-talet; finsk korsning av Olavi Collan som 1919-1939 var chef för Hinnonmäki försöksstation. (Enligt enstaka källa är detta samma sort som Hinnonmäki Röd, nån som vet om det stämmer…? Eller är det en systersort?)

Leveller – Zon okänd. Gammal engelsk sort från ca 1850, framtagen av Greenhalgh. Sen sort som ger stora, smakrika släta gröngula-honungsgula runda bär med tydliga ådror och tjockt skal. Plantan har medelstarkt växtsätt med korta starka taggar. Rätt hög känslighet för mjöldagg. Används som tävlingssort i England, verkar bara säljas via Brogdale numera. Finns fortfarande att köpa i England. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.) OBS! Det förekommer olika varianter av Leveller, bl a Rogers Leveller och Sanders Leveller. Oklart på vilket sätt de skiljer sig åt.

Linda /Linda Gul – Zon okänd, men klarar sannolikt zon 1-3. Ny svensk sort som blir ca 1 m hög och ger gula, litegranna håriga bär framtagen av Åke Truedsson genom frösådd av fri avblomning. Verkar inte ha släppts än men jag fick möjlighet att provsmaka den den i provodling. God och vacker!

Lloyd George – Zon okänd. Ger stora, i huvudsak ovala röda bär med viss behåring. Har till en början en pigg, nästan orangeröd färg som sen övergår till nästan lilaröd. Mycket svår sort att få tag på numera. Används som tävlingssort i England.

London – Zon okänd. Ger stora, rödgröna ovala och släta bär med enstaka spräckliga inslag i skalet. Tjockt och glatt skal, tätt kött med sötsyrlig smak. Mognar i slutet av augusti. Gammal sort som hängt med länge, används som tävlingssort i England. Finns fortfarande att köpa i England.

Lord Derby (Ribes uva-crispa var. reclinatum) – Zon okänd. Populär tävlingssort i England som verkligen ger väldigt stora bär med tunt skal. Beskrivs som en dundergod dessertsort. Sen sort med mörkt röda bär och oval, lite utdragen form. Ovanlig sort som är svår att få tag på men ändå verkar finnas till salu i England, då ibland med behårade bär och ibland med mer sparsam behåring.

Lord Kitchener – Ger stora, vitgröna släta bär med med rund form. Används som tävlingssort i England.

Maiherzog /May Duke – Gammal sort från England före 1800. Tidig-medeltidig sort som ger röda-ljusröda bär med ludet, lent, tunt skal som skiftar till vinrött som mogna. Doftar gott och lite kryddigt, smaken är sötsyrlig. Plantan blir ca 1 m hög. Går fortfarande att få tag på i Tyskland och England. Plantan beskrivs som medelstarkväxande, skickar inte upp så många skott från basen. Grenarna har långa, tunna taggar. Viss känslighet för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2019 pdf.)

Marketman – Zon okänd. Ger gula, släta krusbär.

Martlet E*** – Zon 1-4 (5). Frisk och produktiv sort som ger mörkröda, släta bär i juni-juli och beskrivs som motståndskraftig mot mjöldagg (och ”/…/drabbas endast i ringa omfattning av andra bladsjukdomar.” enligt E-planta.com) men motståndskraften tycks ha nötts ner på senare år, verkar mer mottaglig för mjöldagg numera. Men på Balsgård verkar Martlet-plantorna fortfarande ha bra motståndskraft mot mjöldagg /…/”men rapporter från andra platser visar att motståndskraften mot mjöldagg kan vara på väg att brytas.” enligt vaxtforum.se Plantan blir ca 1 m hög, har ett medelkraftigt växtsätt och ganska tätt mellan noderna. Smaken beskrivs vanligen i mycket positiva ordalag, ibland används tillochmed ordet utsökt. Finns som E planta. Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta/ E-planta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Köp Martlet hos Cramers Blommor

Mauks Frühe Rote /Mauks Früheste Rote /Mauks Early Red – Zon okänd. Gammal taggig tysk sort från 1945, framtagen av Adolf Mauk, Lauffen am Neckar från en planta av Maiherzog. Mycket tidig sort som ger ljusröda nästan genomskinliga bär tidigt på krusbärssäsongen. Fullmogna bär blir mörkare röda. Bären har inte särskilt tåligt skal, de är duniga men inte håriga. Smaken beskrivs som mycket god med fin syra. Plantan beskrivs som medelstarkväxande, blommorna små och växtsättet rätt kompakt. Beskrivs som ett av de allra tidigaste röda krusbärssorterna. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Millenium – Zon okänd. Kan ge, under rätt förutsättningar och omsorg, helt bisarrt jättestora gulgröna släta bär… Stora som små hönsägg! Används som tävlingssort i England.

Montgomery – Zon okänd. Kallas för vita krusbär och verkar ingå i den vita sektionen vid utställningstävlingar men jag tycker att bären ser mer vitgröna-gröngula ut på foton… Beskrivs som stora, släta, hårlösa med lite utdragen oval form. Används som tävlingssort i England. (Förvillande lik sorten Monty.)

Montrose – Zon okänd. Ger stora, gula släta bär med rödare inslag i skalet och lång stjälk. Bären kan bli rejält tunga, ofta med utdragen form och har vunnit viktklassen i engelska utställningar. Används som tävlingssort i England.

Mountain – Zon okänd. Gammal amerikansk sort från 1845 framtagen av broder Philemon Stewart i Shaker-samhället i Mount Lebanon, New York i USA. Sorten verkar vara resultatet av en korsning av Ribes cynosbati och Ribes uva-crispa. Beskrivs som en sen sort som ger små runda-elliptiska röda, släta bär som ofta sitter i par. Skalet är röd-violettrosa, bäret har ett ljusare inre och lite mjölig konsistens, och skalet beskrivs som lite bittert i smaken. Annars beskrivs bären vara aromatiska och söta i smaken men rekommenderas inte som dessertfrukt, däremot verkar den lämpa sig bra för vinframställning pga sin höga sockerhalt. Plantan beskrivs som kraftigväxande och skjuter många skott från basen, grenarna har både enkla, dubbla och trippla taggar. Beskrivs som robust, verkar ha motståndskraft mot mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2019 pdf.)

Mr Chairman – Ger stora, vita-vitgröna bär med oval form och sluttande axlar och smalt skaft… Bäret ser liksom lite tungt ut, som om det mesta av tyngden har sjunkit till botten av bäret. Används som tävlingssort i England.

Mr Green – se Easycrisp Mr Green

Mucurines /Moucorines – Zon okänd men verkar tåla zon 1-4, sannolikt mer. Rysk produktiv sort med starkt växtsätt och många grenar som ger medeltidig skörd och beskrivs som motståndskraftig mot mjöldagg. Frosttålig och omtyckt sort. Kallas ibland för vit krusbär men ger snarare gulgröna (ganska stora) bär med söt, aromatisk smak.

Nailer – se Whitesmith

Niesłuchowski /Niesluchowski – Zon okänd, populär i Polen och Tjeckien. Dessertsort som ger mycket goda, röda bär med sötsyrlig smak i slutet av juli och sen i hela fyra veckor framåt. Bären kan sitta kvar länge på busken utan att bli dåliga. Buskarna beskrivs som upprättväxande men ganska långsamväxande, grenarna har taggar. ”ultimately the best red variety we have ever grown” enligt Havlis hemsida.

Newton Wonder – Zon okänd. Ger stora vita-vitgröna släta bär med oval-oregelbunden storlek. Bären är ofta vitare vid skafatbasen. Används som tävlingssort i England.

Nibbling – se Crispa Nibbling

Pax – Zon okänd. Engelsk sort men säljs och trivs i Norge, England, Polen mfl. Ger röda, stora och ganska söta bär i slutet av juni-början av juli som är goda att äta rakt av direkt från busken. Plantan blir ca 1-1,5 m hög och ca 0,5-1 m bred. Sorten beskrivs som starkväxande, har få taggar och verkar ha god motståndskraft mot mjöldagg.

Perle der Mark /Müncheberger Perle – Zon okänd. Tysk gammal sort framtagen före 1950 nån gång vid Max Planck Institutet. Sorten introducerades 1953 av Oswald Macherauch och är resultatet av en korsning av Goldkugel och Ribes divaricatum. Medelsen sort som ger mellanstora, släta, päronformade-obovata bleka vitgröngula bär med viss rodnad på solsidan, ofta vid skaftet. Smaken beskrivs som utmärkt, intensiv och god sötma med uppfriskande syra, aromen verkar påminna lite om akaciahonung. Bären beskrivs klara transport bra och kan sitta kvar länge på plantan. Plantan beskrivs som starkväxande och ganska produktiv. De ettåriga sidoskotten är tjocka och taggarna är både enkla, dubbla och trippla. Motståndskraftig mot mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2021 pdf.)

Peters Rote /CSFR /(arbetsnamnet) Peter Hauenstein – Zon okänd. Intressant sort från ett förädlingsprogram av Peter Hauenstein Rafz i Schweiz på 1990-talet. Tidig sort som ger stora, runda röda bär med tydliga ådror och tunt skal. Bären är nästan helt släta och skiftar till mörkare rött som fullmogna. Smaken beskrivs som mycket god med mild, god syra. Beskrivs som vackra bär, bra sort för ekologisk odling. En av de tidigaste röda krusbärssorterna som ger så pass stora bär. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Pilot – Zon okänd. Engelsk gammal sort från ca 1840, framtagen av Wood. Medelsen sort som ger ganska stora, runda klargula-citrongula bär med rödare fläckar på det tjocka skalet. Bären sitter kvar länge på grenen. Beskrivs som mycket aromatisk med söt smak med mild syra. Plantan är medelstarkväxande, bredväxande med taggiga lite halvt hängande grenar och skickar inte upp så många skott från basen. Viss mottaglighet för både mjöldagg och bladfallsjuka. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Pixwell – Zon okänd. Amerikansk, produktiv sort som ger rundovala gröna-olivgröna, ganska små bär i mängder. Grenarna har få taggar. Säljs fortfarande i England. Sorten beskrivs som frisk och robust.

Poorman – Zon okänd. Gammal amerikansk sort från 1888, framtagen av W. H. Craighead i Brigham City i Utah. Sannolikt är sorten en ättling till sorten Houghton. Mycket sen sort som ger mellanstora, rosaröda bär med en lite matt, liksom urtvättad färgnyans. Delade bär är ljusare på insidan. Bären tål transport bra, är släta men daggiga och smaken beskrivs som fyllig och sötsyrlig, mycket god. Plantan är mycket kraftigväxande, robust, hög och har taggiga grenar. Till hösten skiftar bladen till klarrött, något mottaglig för mjöldagg. Beskrivs som lite lättare att sticklingsföröka än andra sorter. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Prima – Zon okänd. Tjeckisk sort som ger ljusgröna-gröngula bär med söt smak och låg syra. Medeltidig sort, ger skörd i mitten av juli i Tjeckien. Busken beskrivs som produktiv och starkväxande, hyfsat frisk. Namnet är ett registrerat varumärke.

Prince Charles – Zon okänd. Ger gula-gulgröna, släta bär med oval form. Används som tävlingssort i England.

Princess Royal – Zon okänd. Engelsk tävlingssort, ger vita bär.

Puszkinskij – Zon okänd, populär sort i Polen. Ger stora, ljusgröna bär som övergår mer i gult som mogna. Smaken beskrivs som sötsyrlig och aromatisk. Plantan har få taggar och verkar vara resistent mot mjöldagg, börjar ge skörd de två första veckorna i juli.

Päronbär (Ribes divaricatum, spärrkrusbär) – Zon okänd men verkar funka fint att odla i zon 4. Får vackert rödsvarta, päronformade bär med en lite speciell smak, beskrivs smaka som en korsning mellan krusbär och söta svarta vinbär.

Queen Mary – Zon okänd. Ger vita, glatta krusbär.

Rania – Zon okänd. Namnet är ett registrerat varumärke.

Rawlinson’s Victory – Zon okänd. Gammal engelsk sort från före 1852, framtagen av Rawlinson. Ger medelsen skörd av stora, brunröda bär med ljusare inre. Bären beskrivs som aromatiska och sötsyrliga och kan sitta kvar länge på grenen utan att bli dåliga. Plantan är ganska kraftigväxande med trippla taggar. Tyvärr känslig för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Red Bedfort – se Bedford Red

Red Champagne – Zon okänd men populär sort i England. Ger röda bär med god smak.

Redeva /Rote Eva – Zon okänd. Kompaktväxande, ganska sen sort med få taggar som ger stora, rödlila bär med söt och aromatisk smak. Plantan beskrivs som starkväxande, ger skörd sent på säsongen.

Red Jacket – se Josselyn

Red Orleans – se Crownprince

Red Warrington – se Ashton

Reflamba – Zon okänd men enligt tysk återförsäljare tål den iallafall 28 minusgrader. Populär sort i Tyskland och Nederländerna. Reflamba verkar finnas både med röda bär (ger då stora, röda lite håriga bär med söt smak) OCH verkar även finnas i en annan version, men med samma namn (som då ger stora gröna släta bär). Plantan blir ca 90-150 cm hög och ca 100 cm bred, beskrivs som ”very tall” för att vara krusbär jämfört med andra kursbärssorter. Fanns att köpa i Sverige 2017, mer ovanlig numera.

Relina – Zon okänd. Hyfsat tidig sort, namnet är ett registrerat varumärke.

Remarka – Zon okänd men verkar odlas både i Tyskland och USA. Sorten beskrivs som meterhög med smalare blad och ger mörkt röda (nästan rödlila) släta, stora bär som mognar i juli. Smaken är söt med lite lätta toner av syra. Beskrivs som en tidig sort av tjeckisk återförsäljare. Sortnamnet verkar vara ett registrerat varumärke i vissa delar av världen (oklart om det även gäller inom Europa). Fanns att köpa i Sverige 2017 men är mindre vanlig numera.

Resistenta – Zon okänd. Produktiv, ger gulgröna bär med söt smak.

Rextrodt – Zon okänd, sen sort.

Rifleman – Zon okänd. Gammal engelsk sort från före 1928 framtagen av Leigh. Sen sort som ger mellanstora, behårade runda röda bär med ljusare ådror, delat bär har ljusare inre. Fullmoget bär har ännu mörkare färg. Smaken beskrivs som intensivt aromatisk och sötsyrlig. Plantan är medestarkväxande och grenarna har många långa taggar. Tyvärr mottaglig för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Risulfa – Zon okänd. Tysk sort som ger skörd mycket tidigt på krusbärssäsongen.

Rochusbeere – Zon okänd. Plantan beskrivs ha ett starkt växtsätt med höga grenar

Roko –  Zon 1-4 (5). En av de tidigare sorterna som brukar mogna redan i början av juli. Ger stora, mörkröda bär med sötsyrlig smak. Blir ca 1 m hög, beskrivs vara motståndskraftig mot mjöldagg.

Rokula /Dr Bauers Rokula – Zon okänd, tysk sort som ännu säljs i bl a Tyskland och Spanien. Högväxande dessertsort men med visst kompakt hängande växtsätt, plantan blir ca 1,5 m hög. Vissa källor beskriver den som mjöldaggsresistent, andra menar att den bara har viss motståndskraft. Ger stora, mörkt röda bär tidigt på krusbärssäsongen i juli. Ingen återförsäljare jag hittat anger bären som släta (dvs utan behåring) men de ser släta ut på alla foton jag sett. Enstaka spanska återförsäljare anger namnet som ett registrerat varumärke.

Rolanda – Zon okänd. Taggfri sort som ger ganska stora, mörkröda, släta krusbär med söt smak  i juli-augusti. Blir ca 1,2-1,5 m hög. Beskrivs som motståndskraftig mot mjöldagg av tyska återförsäljare.

Ronja – Zon 1-3 (4). Kompaktväxande sort som ger röda bär och beskrivs som motståndskraftig mot mjöldagg, den var det åtminstone när den släpptes men resistensen kan ha nötts ner med åren… Numera tycks den få litegranna mjöldagg. Ger goda, ganska små röda mycket goda bär i juli-augusti, busken blir ca 70 cm hög. Framtagen i Sverige av Åke Truedsson i Vellinge genom frösådd av fri avblomning. Köp Ronja hos Cramers Blommor

Root – Zon okänd. Ger stora, gröna-gröngula släta bär med rund form.  Används som tävlingssort i England.

Rote aus Buochs – Zon okänd, sorten upptäcktes i en privat hemträdgård i samband med den nationella frukt- och bärinventeringen i Buochs NW i Schweiz. Medeltidig taggig sort som ger små runda-äggormade röda och behårade bär. Bären är genomröda även på insidan. Fullmogna bär har mörkare röd färg, smaken beskrivs som aromatisk och sötsyrlig. Känslig för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2020 pdf.)

Rote Frankfurther – Zon okänd. Gammal tysk sort från före 1913 som marknadsfördes av H. Jungclaussen i Frankfurt, Oder. Medeltidig taggig sort som ger ganska små, behårade och ludna röda bär med lång stjälk, men behåringen verkar främst sitta på bärets övre halva. Fullmogna bär är mörkare röda, nästan svartröda. Smaken beskrivs som karaktäristiskt kryddig och sötsyrlig. Vackra bär som har god hållbarhet på grenen och klarar transport bra. Starkväxande planta med tätt växtsätt som skjuter många skott från basen. Busken får gul till orangeröd höstfärg, ovanligt fin höstfärg alltså för att vara ett krusbär. Måttligt känslig för både mjöldagg och bladfallsjuka. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Rote Orléans – se Crownprince

Rote Triumph /Rote Triumphbeere – Zon okänd, säljs främst i Tyskland. Blommar medeltidigt, ger röda, sötsyrliga bär i juli. Blir ca 100-150 cm hög och lika bred.

Rumbullion /Yellow Globe /Globe Yellow /Round Yellow /Mertens vinkrusbär – Zon okänd. Gammal engelsk sort från före 1800. Blommar tidigt men ger skörd medelsent. Ger gyllengula-konjaksgulorange små ludna krusbär med tydliga ådror och tjockt skal (mer fullmogna bär drar åt konjaktsfärgen). Smaken beskrivs som intensivt aromatisk och sötsyrlig. Delade bär är vackert genomfärgade. Vackra bär men svårplockade men bären har bra hållbarhet på grenen och klarar transport bra. Korta men trippla taggar. Plantan tycks ha viss känslighet för mjöldagg, om du ids hålla efter mjöldaggen så är den mycket odlingsvärd rent smakmässigt. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Röda Syltbär – se Ashton som även har Röda Syltbär som handelsnamn. Men det verkar också finnas (en till?) sort, Röda Syltbär från Experimentalfältet som ger karmosinröda, grovt behårade bär med god sötsyrlig smak. Zon okänd. Formen är rund-oval, ena sidan ofta lite mer utvecklad. Enligt Krusbärsboken av Martin Ragnar och Jens Linder har den inga synonyma namn så förmodligen är det en annan sort. Mognar i slutet av juli. Plantan beskrivs som produktiv, bred och kraftigväxande.

Salut – Zon okänd, säljs bland annat i Ungern och Polen. Ger röda-rödrosa bär som beskrivs som krispiga, inte så stora, med sötsyrlig smak. Plantan beskrivs bli ca 1-1,5 m hög. Enstaka återförsäljare beskriver den som tålig mot mjöldagg men jag har inte kunnat verifiera det från fler källor tyvärr…

Scania – Zon okänd men beskrivs passa för odling även i norra Sverige. Gammal, svensk sort från 1930-talet som (med dåtidens mått mätt) beskrevs som hyfsat tålig mot mjöldagg. Ger små, runda röda-brunröda bär med tunt skal. Produktiv men bären är ganska små jämfört med moderna sorter. Mognar i början av augusti i Skåne. Busken har ett lägre, lite brett växtsätt som verkar göra den lätt att föröka med hjälp av avläggare. Enligt Krusbärsboken av Martin Ragnar och Jens Linder så har den svenskt ursprung i Alnarp, framtagen av C. G. Dahl som fick fram sorten genom att korsa Ribes grossularia med Ribes cynosbati.

Shannon – Zon okänd. Produktiv gammal engelsk sort från 1831 framtagen av Hopley. Blommar tidigt och ger medelstora-stora elliptiska-lite obovata, nästan släta, grönvita bär med korta stjälkar. Som fullmogna blir bären gulvitt och nästan genomskinligt, ibland med marmorerad rödare solsida. Smaken beskrivs som utmärkt, söt med mild syra (men fadd som fullmogen så skörda i tid). Medelstarkväxande och sorten har kraftiga taggar, både enkla, dubbla och trippla. Även blommorna är medelstora-stora. Tyvärr ganska känslig för mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Silvia – Zon okänd. Kanadensisk medeltidig sort från 1900, ger stora ljusgröna bär med enstaka röd rodnad på solsidan. Smaken beskrivs som mycket bra, verkar ha bra motståndskraft mot mjöldagg. Finns fortfarande att köpa i England.

Smiling Beauty – Zon okänd. Gammal sort som ger gula, håriga krusbär. Nämns redan 1872 i svensk trädgårdslitteratur.

Solemio – se Crispa Solemio

Spinefree – Zon 1-4(5). Har medelkraftigt växtsätt och blir ca 1 m hög. Ger mellanstora, röda bär med söt och god smak som inte spricker så lätt. (Enligt enstaka källor är bären gula men jag har bara sett den med röda bär hos olika återförsäljare.) Beskrivs som lättplockad och marknadsförs som taggfri men förvånansvärt ofta har plantorna i butik massa taggar ändå… Felmärkta eller ej, kontrollera plantan NOGA innan du köper så att du faktiskt verkligen får en taggfri planta som lever upp till sitt namn. Motståndskraftig mot mjöldagg.

Späte Grüne aus Rafz – Zon okänd. Sorten hittades i Peter Hauensteins kursbärssamling i Rafz, Schweiz. Taggig sort, ger skörd sent på säsongen. Bären är mellanstora-stora med vitgulgrönt skal med rödare solsida och segt skal. Bären är lite lätt duniga och lätt behårade, smaken beskrivs som söt med mild syra konsistensen litegranna svampig. Mycket känslig för mjöldagg. Ordet späte betyder sen/sent på tyska.

Späte Hellrote /Chain Red – Zon okänd.  Gammal taggig sort från 1840 som ger skörd sent på säsongen. Ger mellanstora runda-elliptiska ljusrosa, ludna (ej håriga) bär med gulare botten, delade bär har ljusare inre. Fullmogna bär är mer mörkt röda. Tyvärr känslig för mjöldagg. Ordet späte betyder sen/sent på tyska, hellrote betyder ljusröd. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Statsrådet von Ehrenheim – Zon okänd, men verkar funka bra upp tillochmed mälardalen i Sverige iallafall, verkar vara resultatet av en frösådd från 1800-talets Experimentalfält i Stockholm. Väldigt gammal kulturarvssort som ger ljust gröna, stora bär med tunt skal. Bären har väldigt få hår, men de finns. Bären mognar i juli. Vet du mer om sorten, t ex något om dess resistens mot mjöldagg? Kommentera gärna inlägget och berätta. 🙂

Surprise – Zon okänd. Ger stora, grönvita bär med oval utdragen form och ojämna axlar. Klassas ibland som vitt krusbär, ibland som grönt krusbär på engelska tävlingar. Svårt sort att få tag på men används och odlas fortfarande på 2000-talet. Används som tävlingssort i England.

Svarta Honungsbär (Ribes divaricatum, spärrkrusbär) – Zon okänd men verkar funka fint att odla upp till zon 4 iallafall. Ger mörkblå bär med mycket söt, honungsliknande smak. Beskrivs som mycket produktiv, en fullvuxen buske verkar kunna ge upp till 7 kg bär.

Sämling von Maurer /Queen of Queens – Zon okänd. Gammal tysk sort från 1850, framtagen av Heinrich Maurer i Jena. Medeltidig sort som ger stora, rundade och lite sneda ljust rödbruna behårade och ludna bär, särskilt på den övre halvan av bäret. Smaken beskrivs som aromatisk och sötsyrlig. Fullmogna bär blir mörkt vinröda och lite svampiga i konsistensen. Plantan är medelstarkväxande, grenarna har långa taggar, både enkla, dubbla och trippla. Blommorna beskrivs som enkla och stora. Tyvärr mycket mottaglig för mjöldagg. En av de röda krusbärssorterna som ger allra störst bär. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Tatjana /Tatiana /Uralski – Zon 1-4. (enligt vissa källor bara zon 1-2) Nästan helt taggfri rysk sort som ger mellanstora gulgröna, sötsyrliga bär som mognar ungefär i slutet av juli-början av augusti. Bären är nästan helt utan behåring och kan få rödare fläckar på solsidan. Goda att äta direkt från busken, precis som de är. Gansla låg, blir ca 1 m hög och är resistent mot mjöldagg. Köp Tatjana hos Cramers Blommor

Telegraph – Gammal engelsk sort från ca 1850, framtagen av Poulson. Medeltidig sort som ger mellanstora-stora runda, ibland lite sneda vitgröna, ludna bär med lite rödare solsida. Bären blir mer vitgula allteftersom de mognar, delat bär har gult inre. Aromatisk söt smak, beskrivs som ett dessertbär. Medelstarkväxande, drabbas tyvärr lätt av mjöldagg. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Tixia /Rafzicta – Zon okänd. Ganska ny sort från 2000, framtagen i Schweiz eller Tjeckien (olika källor anger olika). Ger rätt stora, röda släta bär med god smak. Har få taggar enligt vissa källor, många taggar enligt andra källor så oklart vad som gäller… Beskrivs som starkväxande med långa hängande grenar och motståndskraftig mot mjöldagg.

Transparent – Zon okänd.  Engelsk tävlingssort, ger vita bär.

Triumphant /Triumfant – Zon okänd. Gammal tjeckisk taggig sort från 1889 framtagen av E. Schamal. Tidig sort som ger stora, intensivt gula släta (ibland lite sneda) bär med tunt skal och syrlig eftersmak. Delat bär har nästan gyllengult-guldorange inre. Bären har rätt kort hållbarhet på grenen. Gammal sort, nämns redan 1913 i tysk litteratur. Förekom ännu i svensk trädgårdsodling 1975. Sorten verkar vara känslig för torka och hetta, kan då tappa frukten. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Trumpeter – Zon okänd.  Ger stora, gulgröna bär med lite utdragen form och vagt sluttande axlar. Används som tävlingssort i England.

Uralski – se Tatjana

Weiße Neckartaler – Zon okänd, ger vitgröna bär.

Weiße Triumphbeere – Zon okänd. Ger stora, fasta, runda fint behårade bär. Bären ser blekgröna ut på de foton jag sett och beskrivs som saftiga med sötsyrlig smak och fin arom. Plantan blir ca 1-1,5 m hög och ungefär lika bred. Drabbas ibland av mjöldagg och bladfallsjuka.

Whinham’s Industry /Industry /Rote Triumphbeere /Red Triumph – Zon okänd. Gammal engelsk taggig sort från 1835, framtagen av Robert Whinham i Morpeth, Skottland. Medelsen sort som ger mellanstora, litegranna ludna röda bär utan behåring med tjockt skal. Bären blir ännu mer mörkt röda, nästan svartröda som fullmogna. Smaken beskrivs som god med sötsyrlig smak. Plantan beskrivs som starkväxande och produktiv, viss mottaglighet för mjöldagg. Bären är lättplockade och mognar gradvis. Såldes ända in på 1980-talet i Sverige, nämns redan 1937 i Priskurant från Bergianska trädgården. Fortfarande att betrakta som en standardsort i England. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

White Eagle – Zon okänd men verkar funka fint att odla upp till zon 4 iallafall. Gammal sort från före 1860-talet. Ger stora, ovala vitgula bär med slätt skal. Smaken beskrivs som förstklassig. Sannolikt mottaglig för mjöldagg.

Whitesmith /Nailer /Grüne Hansa /Hall’s Seedling /Lovett’s Triumph /Grüne Triumph /Grosfruchte Grüne /Jumbo /Wandering Girl mfl – Zon okänd. Gammal engelsk sort från 1800 framtagen av Woodward. Medelsen, ger ljusgröna-grönvita runda, ganska stora ludna bär med tydliga ådror och sötare smak i juli. Som fullmogna är bären ljusgulgröna, ibland med rödare rodnad på solsidan. Delade bär har ett ljusare inre. Smaken beskrivs som kraftigt kryddig, aromatisk med fin mild syra. Viss mottaglighet för mjöldagg, om du ids hålla efter mjöldaggen så är den mycket odlingsvärd rent smakmässigt. Produktiv gammal sort, nämns redan 1872 i Handbok i svenska trädgårdsskötseln del 3, fruktodling på kalljord av A. Pihl. Såldes ända in på1980-talet i Sverige. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Woodpecker – Zon okänd. Ger stora, gula-gulgröna bär med nästan ingen behåring. Formen är oval, nästan fyrkantig om man kisar. Verkar kunna ge rejält stora och tunga bär. Används som tävlingssort i England.

Woodside – Zon okänd.  Ger stora, gröna släta bär med utdragen form.

Worcester /sannolikt samma som Worcesterberry (Ribes divaricatum, spärrkrusbär) – Zon okänd men verkar funka fint att odla upp till zon 4 iallafall. Ger riktigt mörkt röda-rödsvarta mellanstora bär med fin smak och arom. Gammal omtyckt engelsk sort, finns fortfarande att köpa i England. Beskrivs som en bra spaljéringssort.

Xenia /Rafzuera – Zon 1-5. Beskrivs som mellantidig-tidig och ger stora, röda släta dessertbär. Plantan blir ca 120 cm hög och lika bred. Viss motståndskraft mot mjöldagg, och ”nästan” taggfri iallafall längst ut på grenarna där bären sitter. Namnet är ett registrerat varumärke, verkar ha funnits i svensk handel sen 2013 ungefär.

Yellow Eagler – Ger gula, släta krusbär.

Yellow Globe – se Rumbullion

Yellow Lion – se Early Sulphur

Zlatý Fik – Zon okänd. Gammal tjeckisk sort från 1902 framtagen av J. E. Proche Sloupne. Medeltidig sort som ger stora-mycket stora avlånga, lite päronformade-alliptiska-obovata gyllengula bär med rödare inslag i skalet. Bären har synliga ljust gula ådror och är ludna med behåring, framförallt den övre halvan av bäret. Delade bär har ett mörkare gult inre, nästan gulorange i direkt solljus. Smaken beskrivs som intensivt aromatisk med syrligt söt smak. Medelstarkväxande, skjuter inte upp så många skott från basen. Grenarna har mest enkla taggar, kan ha enstaka dubbla. En mer utförlig beskrivning av sorten på tyska hittar du här. (Klicka dig vidare till Sortenblatt 2018 pdf.)

Ångermanlands Röda – Zon 1-3 brukar anges hos återförsäljare (men sorten tål sannolikt mer kyla än zon 3… Ångermanland ligger ju i zon 5 ungefär) Ger röda, rätt stora bär. Plantan blir ca 1,2 m hög och dök upp i svensk handel runt 2017, säljs än idag 2025. Köp Ångermanlands Röda hos Cramers Blommor

Och så några till…

Jag har hittat långt fler sortnamn än de i listan ovan, sortguiden är långt ifrån komplett… Det finns gott om sortnamn men ofta väldigt lite information om dem: Aamisepa (Estland), Abundance, Adolf Janecka (Tjeckien), Agro, Ajax, Albion’s Pride, Alexander, Alexander Magnus, Alicant (Tyskland), Alice Marie, Ancrest, Anneli, Apollo, Astrid, Avangard (Ryssland), Avenarius (Ryssland), Avente, Bajorai (Litauen), Beauty, Bedford Yellow, Beech Tree Nesting, Belle de Meaux (Frankrike), Beloruskii Krasnyi (Belarus), Beloruskii Sacharnyi (Belarus), Berill (Litauen), Bila, Bird Lime, Black Prince, Black Seedling, Blangstedgård Grön, Blanka, Blassrote aus Lauftenburg, Bobby Green, Brazilskii (Ryssland), Bright Venus, British Hero, Brittania (England), Buerdsill’s Seedling, Bunker Hill, Bursztynowy, Candidate, Carrie (USA), Cerveny vyborny, Ceska Koruna (Tjeckien), Chornoslyvo, Citronova, Citronova Obri (England), Clark, Cleworth’s White Lion, Coiner, Colossal, Cook’s Eagle, Cousen’s Seedling, Cousin John, Czestochowski (Polen), Daunoriai (Litauen), Defiance, Desertnyj, Donyecky Krupnoplodny, Downing (USA), Dr Wooley, Dr Rieger (Tjeckien), Drill (England), Duke of Bedford, Dutch Joe, Echo, Emerald (England), Eridana (England), Farmer’s Glory, Final, Finik, Flamingo, Flixtonia, Flottskär Gröna, Flottskär Röda, Fonarrzik, Forester, Forever Amber, Freston Royal (England), Friedl, Gautrey’s Earliest, Gelbe aus Zomergem (Belgien), Germania, Geroj, Ginuciai (Litauen), Gipsy Queen, Glencarse Muscat, Glenndale, Glenton Green, Gold Ball (Nederländerna), Golda (Nederländerna), Golden Yellow, Green Gem (Tyskland), Green Ocean, Green Walnut, Gretna Green, Grüne Hansa, Grüne Kugel (Tyskland), Guido, Hankijan Herkky (Finland), Heart of Oak, Hebburn Prolific, High Sheriff, Hinnon, Hobsovice, Hue and Cry, Improved Mistake, Ingall’s Prolific Red, Ingelheimer Rote, Izabella (Ryssland), Izumrud (Ryssland), Jahn’s Prairy, K. F. Packalen, Karl Herbst, Karpaty, Kathryn Hartley, Keen’s Seedling, Kindelbrück 7-80, Kindelbrückner, King of Trumps, Kirdeikiak (Litauen), Kleine Hellgrüne (Nederländerna), Koknese, Kolchoznyi (Ryssland), Komandor (Ryssland), Komsomolskij, Konservnyj, Korshu Dzintars, Kotte Rot, Kralovna Victorie, Krasnaya Zaria (Ryssland), Krasnyi Spirina, Krogh, Krosie (Ukraina), Lady Houghton, Lady Leicester, Lancer (England), Langley Gage (England), Larell, Laurai (Litauen), Lepac, Lilly of the Valley, London City, Lord Audley, Lord Combermere, Lord Derby, Lord Elco, Lujenok, Lusiai (Litauen), Macherauch’s Sämling (Tyskland), Madame de Rocheboüt, Malopolski, Marcus, Market, Marmorierte Goldkugel, Masheka, Mazershkota (Lettland), Medovyi, Mertensis (Tyskland), Michurinetc (Ryssland), Minnesota 204, Missouri, Mlejevskij Zjeltnyj, Mogushchii, Montgomery, Monty, Muttons, Mytta (Frankrike), Myzovskij, N. P. Ultra (Tjeckien), Napoleon le Grand, Oakmere, Oregon Champion (USA), Orlenok (Ryssland), Osmolan iso vihreä (sannolikt Finland, namnet betyder typ Osmolas stora gröna), Palacky, Pallag Giant, Pallage Orias, Pallaji Dindis, Pankiw, Pastorskii Zeleny (Ryssland), Peggy, Pellervo, Perkins, Peru, Pinas Isletas, Pitmaston Green Gage (England), Plain Long Green, Plodorodnyj (Ryssland), Polli Esmik (Estland), Polonda, President, Preston Seedling, Primrose, Prince of Wales, Priori (Tyskland), Produkta (Tjeckien), Puberty, Queen Anne, Rafzicta (Schweiz), Rafzicta 2 (Schweiz), Railway, Rannij Mitshurina, Red Globe, Red Hairy, Rekord (Ryssland), Resistant de Cluj, Reverta (Tyskland), Rextrot, Riasnyj, Ristula, Riversa, Rixanta (Tyskland), Roan, Roaring Lion, Robustenta (Tyskland), Rockwood, Roe, Roga, Roi, Roja, Rolonda (Tyskland), Roman (Slovakien), Roseberry, Rosko (Nederländerna), Rote aus Wurzen (Tyskland), Rote Preis, Rote Sornziger, Rough Red (England), Rozovyi (Ryssland), Rozovyi Ranii (Ryssland), Rubin, Rushwick’s Seedling, Russkij (Ryssland), Russkij Zjeltnyj (Ryssland), Rzeszowski (Polen), Sabine, Sadko (Ryssland), Starkls Mehltaufreie, Schedry, Schmidts Erfolg, Schultz, Scotch Red Rough (England), Scottish Chieftain, Sebastian, Selby, Sensation, Seyanetc Lefora (Ryssland), Sheffort, Siewka K1 (Polen), Siewka Maurera, Sikora 287, Siloba, Sir C. Brown, Skvost, Slap Bang, Slaughterman (England), Slavianskii, Slivovyj, Småfrugtet fra Blåvand, Småfrugtet Röd Lådden, Smena (Ryssland), Smith (USA), Smooth Yellow, Snowdrop (England), Solcova Nadeje (Tjeckien), Solcuv Milacek (Tjeckien), Späte Rote aus Taastrup (Danmark), Speedwell, St Madoes, Stachelbeere aus Basel (Schweiz), Stanbridge, Starfructa Dunkelrot, Starkls Mehltaufreie, Start, Stivonyj, Stockwell, Sulejovicky, Suoamion, Surprise, Suttoon, Sylvia, Talfourd (England), Tasty Red, Thatcher, Thoreson, Told Gyostes, Tom Joiner, Trumpeter, Tukuma, Two to One (England), Typ Greb, Ukutskij Belyj, Uldbjerg, Varianta, Varianta 13, Varianta 20, Varshavskii, Veldze, Venus, Victoria, Viksnes Razhiga (Lettland), Weiße Kristall, Weisse Neckartal (Tyskland), Weisse Späte, Welcome, Winner Green, Wloski Czerwony, Wonderful, Zelenyj Plodorodnyj, Zielona Kula (Tyskland), Zielony Butelkowy, Zilinaj (Litauen), Zjelannyj, Zluty Smenac (Tjeckien) och måååånga många fler…

Kan du fler sortnamn eller vet du något mer om de som redan finns i listan?
Som t ex höjd eller växtzon? Berätta gärna så uppdaterar jag listan efterhand. 😀 😀 😀

Köp Krusbärsboken här hos Bokus

 

Källor i urval:

Svartbäckens Trädgård – krusbärssorter

E-planta.com

bok: Krusbärsboken – Martin Ragnar och Jens Linder (2019)

Bok: Fleråriga grönsaker: upptäck, odla, njut – Annevi Sjöberg, Daniel Larsson och Philipp Weiss (2016)

bok: Våra trädgårdsbär : hälsosam vardagslyx från egen trädgård – Leif Blomqvist (2020)

Wickmans Plantskola om Lepas Röda

https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/yritykset/kasviala/lajikkeet-ja-alkuperaiskasvit/hedelmat-ja-marjat/herukat-ja-karviaiset/ribes-uva_crispa-lepaan-punainen.pdf

https://barlingshult.se/v%C3%A4xter/

https://www.havlis.cz/karta_en.php?kytkaid=1299

https://plantago.nl/plantindex/plant/bo/R/1/Ribes.html?pagina=13

https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/programmet-for-odlad-mangfald-pom/projekt-och-uppdrag/inventering/frukt–och-baruppropet/barmandatsorter/https://atbartoverallt.se/product-category/sma-frukter/krusbar/https://cpvo.europa.eu/sites/default/files/documents/ribes_uva-crispa_2_0.pdf

https://jozefinaszkolka.pl/katalog/owocowe/agrest.html

https://goosegogs.wordpress.com/ En helt otroligt fascinerande hemsida om krusbär för dig som är intresserad av tävlingssorter. 🙂

https://cpvo.europa.eu/sites/default/files/documents/TP/fruits/TP_051_RIBES_UVA-CRISPA.pdf

https://kalrotsakademien.se/p-g-ng/genbank-f-r-krusb-r

E-planta om Dagmar

Mailkontakt med Åke Truedsson

https://hortuscamden.com/plants/print/ribes-grossularia-l.-var.-yellow-champagne

https://hortuscamden.com/search/results/e219e143797c454081a297657e84ca25/

https://www.lubera.com/at/artikelsuche?funktion=shop_artikelsuche&query=stachelbeere

https://www.pgrel.admin.ch/pgrel/#/objects/varieties/detail/296/description

https://www.pgrel.admin.ch/pgrel/#/search/simple/varieties?freeTextSearch=goosberry

Läs också Sortguide: Amerikanska blåbär

Poddavsnitt 8: Om krusbär

Fler sortguider

Annons