Sortguide: Bondböna

trollet

Tacksam och tålig i trädgården

Få grönsaker är så matiga och lättodlade som bondbönor… De tål kyla bättre än andra bönor och går därför att så tidigare på säsongen, nåt växthus behövs verkligen inte och de flesta sorterna har en utvecklingstid på ca 75 dagar så du hinner få skörd både en och flera gånger om du sår i omgångar.

Bondbönor är utmärkt för nybörjare, både för dig som vill prova på att odla egen mat för första gången och för dig som vill prova på att odla frö. Att bli självförsörjande på frö från bondböna är lätt, och eventuellt överskott kan förvaras torkade i vanlig rumstemperatur.

Bondbönor i pallkrage. Det finns både låga sorter på ca 50 cm, och sorter på över en meter. Om du toppar smalväxande sorter så blir plantorna knubbigare och finare än de smala plantor du ser på bilden.

I köket

Bondbönor var förr traditionell vardagsmat; de åts som mos, bondbönsgröt, bondbönsvälling eller soppa (ofta i sällskap med morötter, mjölk, dill och persilja). Ibland maldes de och användes som mjöl i bröd. Nuförtiden används de mer på samma sätt som kikärtor i köket, eller som dipp eller hummus eller som redning till soppor. Det är vanligen bara bönorna man äter, inte baljan och skalet (även om det existerar optimistiska recept även för dem på internet). Eftersom bondbönor innehåller lektiner så ska de inte ätas råa utan måste kokas, då förstörs lektinerna.

Bondbönornas baljor är härligt trinda och knubbiga.

Tillaga bondbönor

Traditionellt brukar man tillaga bondbönor såhär: Öppna baljan/skidan, pilla loss bönorna, koka i ca 2-3 minuter, häll bort kokvattnet och lägg bönorna i riktigt kallt vatten och tryck ut dem ur sitt skal (men det går att låta skalet sitta kvar också). Sen är de klara att ätas. Eller frysas, om du vill spara till i vinter.

Jag brukar använda dem som ett alternativ till hummus på mackan, eller som kryddig dipp till bröd eller morotsstavar. Jag tycker att bondbönor ”sväljer” kryddor rätt bra, så jag brukar dra på en hel del kryddor, chili och vitlök… Men bondbönor är rätt goda som de är, det går fint med bara en god olja och salt också. Jämfört med trädgårdsbönor så har bondbönan”/…/ högre proteinhalt och lägre kolhydratvärde/…/” (Nygårds & Wiking Leino 2013:111) så förutom att den är mer lättodlad än andra proteinrika grödor, så finns det också näringsmässiga fördelar. 🙂

Färsk bondböna Leidse Hangers.

Odlingstips

Vissa sorter är naturligt flerstammiga (Nylands-Nisse och Romfartuna t ex) medan andra är smalare… Om du vill ha knubbigare plantor så kan du toppa dem. Ta för vana att titta till  bondbönsplantorna då och då, även om den i allmänhet är en lättodlad gröda så kan plantorna ibland få svarta löss i toppen, men det är bara att knipsa bort. Annars är bondböna väldigt lättodlade och toppenbra gröda för nybörjare: inte lika känsliga för kall jord som andra baljväxter (det räcker med några få plusgrader), en del behöver inte ens stöttas och nåt nät eller nån fiberduk brukar inte heller behövas. De flesta bondbönssorter har en ganska kort utvecklingstid på ca 70-80 dagar, så det går bra att så bondbönor i omgångar för att sprida ut sin skörd över säsongen.

Kombinera gärna nån riktigt superproduktiv sort (t ex Aguadulce, Bunyards Exhibition, Duet, Green Longpod, Masterpiece Green Longpod, Melissa, Vroma) med andra, kanske lite godare eller tåligare sorter (Arne, Bohus Delikatess, Dalaböna, De Monica, Statissa, Suprifin, mfl). Eller kombinera lågväxande sorter med högväxande. Eller välj vackra sorter (Crimson Flowered, Extra precoce a grano violetto, Martock, Arne eller Evert). Jag gillar att både odla moderna sorter och gamla sorter, jag tycker att de kompletterar varandra bra och det känns skönt att sprida sina risker. 🙂

Just F1hybrid av bondböna har jag aldrig hittat… Nån som vet varför just bondbönan inte finns som hybrid?
Kontakta mig gärna och berätta. 😀

Bondbönan Vattholma (torkad), en kulturarvssort som inte är helt lätt att få tag på…
Ljusa bondbönan Threefold White till höger, mellanmörka Arne och ännu mörkare Red Epicure (alla torkade).

Sortguide: Bondböna

Grovt förenklat så kan bondbönor delas in i olika typer: dvärg/dwarf som funkar extra bra i utsatta blåsiga lägen, lång-pod/long-pod som passar bra för tidig sådd och ofta ger väldigt långa baljor, och så Windsor som enligt vissa källor har bäst smak. Olika sorter har ju olika egenskaper och det är inte helt lätt att svara på vilken enskild sort som är ”bäst”, utan det bästa brukar vara att anpassa sortvalet efter sina odlingsförutsättningar… Och jaja, rent tekniskt är själva bondbönan inuti baljan egentligen ett frö, men jag har ändå valt att för enkelhetens skull kalla den för böna nedan.

De sorter som jag bedömer som extra odlingsvärda är markerade i fetstil.
De sorter som är vanliga i näthandel/ trädgårdsbutik och oftast rätt lätta att få tag på är markerade med***.
Med reservation för felskrivningar.

Aguadulce /Aguadulce Supersimonia /Aguadulce Supersimonia à Très Longue Crosse (sannolikt samma sort som Superaguadulce /Super Aquadulce som brukar vara lättare att hitta i handeln) – Ganska hög sort som blir ca 110-120 cm hög. Beskrivs som produktiv, kan ge gröna baljor som är hela 30 cm långa med 9 gröna bönor i varje. Imponerande!

Aquadulcia Claudia – Gammal sort från 1885 som beskrivs som mycket tidig. Halvhög, sannolikt ca 90 cm hög.

Långlagrad, torkad Arne.

Arne (NGB 24293) – Gammal pålitlig svensk sort som ger ca 3-4 st vita njurformade bönor i gröna baljor, plantan blir ca 1 m hög med lite lätt röda stjälkar. De vita blommorna har rosa bas. Torkade bönor har en ljust gulbrun färg, långlagrade bönor blir ännu mörkare. Kommer från Österbybruk i Uppland, sorten har odlats i över 100 år. Är numera en registrerad amatörsort, känd för att tåla kallare klimat och sämre väder. Har en utvecklingstid på ca 75 dagar och fortsätter ge baljor under lång tid (för att vara bondböna). Säljs numera av svensk fröfirma, men än så länge i liten skala till högt pris (och brukar sälja slut fort, så var ute i god tid). Samlades in vid Fröuppropet och togs om hand av NordGen. En extremt populär sort som vanligen beskrivs som stadig, tidig och produktiv.

Bobs Fava – Verkar inte vara en namnsort, utan snarare ett allmänt handelsnamn på bondböna… bob = kan betyda böna på ryska, och fava/faba betyder böna på latin. Så bön-böna. 😉

Bohus Delikatess (NGB13781) – Meterhög sort som beskrivs som lättodlad och produktiv. Ger ljusa mellanstora bönor.

Bohusläns Delikatess – Gammal sort som var vanlig i frökatalogerna i början av 1900-talet. (Samma sort som Bohus Delikatess?)

Broddetorp – Lokalsort från området kring Hornborgasjön, Plantorna blir ca 90 cm höga och beskrivs som stadiga med få sidogrenar. Sorten sätter många långsmala, lite böjda baljor med 6 st vitskaliga bönor i varje. Bönorna är av sådan sort som måste skalas.

Brottby – Ganska tidig meterhög stadigväxande sort som får korta knubbiga baljor med ca 3 bönor med lite oregelbunden form inuti. Bönornas skal beskrivs som ovanligt tunt och kan ätas med skalet på, behöver inte skalas som annars är brukligt med bondbönor… Beskrivs som en åkerböna som ger 3 runda, knubbiga gulvita bönor med lite oregelbunden form i varje balja. Mer om bondbönan Brottby kan du höra om i radioprogrammet Odla med P1 av Sveriges Radio i avsnittet Kerstin hjälpte till att rädda bondbönan Brottby från 2020-08-24.

Bunyards Exhibition*** – Mycket produktiv gammal engelsk sort från 1835 som ger grönvita bönor med 6-8 bönor per balja enligt svensk återförsäljare (men bara 5-7 bönor per balja enligt en irländsk återförsäljare). Ger rejält långa baljor på ca 25 cm, plantorna blir ca 120 cm höga.

Con Amore – Tidig sort.

Crimson Flowered*** – Ovanligt jättevacker rosaröd blomning på en bondböna! Gammal lantsort från England som ger ganska korta gröna baljor med 3-4 små platta, gröna bönor inuti. Torkade bönor har en mörkare grönbrun färg. Plantan blir ungefär 1 m hög och brukar tåla kallare klimat bra med en utvecklingstid på 75 dagar. Kulturarvssort från 1778, säljs numera av svensk fröfirma.

Dalaböna – Sorten får lite mindre bönor i storlek än vad bondbönor vanligen får. Beskrivs som en liten åkerböna som blir ca 90 cm hög med få förgreningar som får uppåtväxande korta baljor med liten böj. Varje balja brukar ge ca 3 runda, gröna bönor.  Blommar tidigt och beskrivs som mycket härdig och frosttålig. Dessutom produktiv! Smaken beskrivs som god med litegranna bitterhet i sig.

De Monica – Ganska tidig och tålig sort, har en utvecklingstid på ca 70 dagar enligt svensk fröfirma. Sorten beskrivs som en långdagssort, som går extra bra att odla på svenska breddgrader. Sägs ha god motståndskraft mot jordburna sjukdomar och bönfläcksjuka. Ger gröna baljor på 19-20 cm, med grönvita bönor. Uppgifterna om höjd varierar hos olika fröfirmor, enligt vissa blir plantan ca 80 cm hög, enligt annan fröfirma blir den 100-125 cm hög. En sort som används storskaligt och saluförs av stora, internationella aktörer.

Dreadnought –  God sort som blir ca 120 cm hög och ger ganska stora baljor med vita bönor. Vanlig hos engelska fröfirmor.

Driemaal Wit /Threefold White*** – Ger gröna baljor (med ca 4-6 vita bönor per balja )som förblir vita även efter kokning. Sorten går bra att frysa. Plantan blir ca 70 cm hög enligt holländsk återförsäljare. Beskrivs som något senare än sorten Witkiem. Vanlig sort i Nederländerna, namnet betyder Tre Gånger Vit på nederländska.

Duet*** – Produktiv, lågväxande sort som inte behöver något stöd. Baljorna växer i kluster på fint förgrenade plantor. En imponerande syn!

Edsbro (NGB24899) – Intressant sort från Edsbro, i Uppland. Plantan blir ca 90 cm hög och förgrenar sig vid marknivå. Ger platta, ljusa bönor. Inte så stora bönor, men inte supersmå heller.

Ekholmen (NGB17892.5) – En intressant gammal sort som blommar tidigt och ger ganska stora bönor, ca 5 st per balja. Plantan blir 90 cm hög och är inte särskilt buskig, med nedåthängande mycket stora, knubbiga baljor. Odlas och bevaras av NordGen.

Eleonora – se Express

Estland – Produktiv sort som ger ganska stora gröna bönor. Sannolikt från Estland.

Evert (NGB24292) – Vacker, gänglig sort med stora blad från Östergötland som blommar sent (för att vara bondböna) med svagt rosa blommor. Sorten har odlats av Evert sen 1940-tal, Samlades in vid Fröuppropet och togs om hand av NordGen. I varje långsmal balja finns 5-6 gröna bönor av mellanstorlek inuti. Plantan beskrivs som lång och gänglig i Sesams Årsbok 2020, men beskrivs som låg och gänglig i boken Klint Karins Kålrot och Mor Kristins böna (Nygårds & Wiking Leino 2013:115). Oklart vad som gäller… Hur hög blir Evert? Har du odlat den själv? Kontakta gärna mig och berätta.

Express /Eleonora*** – Brukar beskrivas som en av de tidigaste bondbönssorterna men har en utvecklingstid på ca 75 dagar enligt svensk fröfirma. Upgifterna om höjd skiljer sig åt hos olika återförsäljare, enligt vissa blir sorten meterhög, enligt andra blir plantorna mellan 50-90 cm höga. Ger 13-15 cm långa baljor med 4-5 stora bönor per balja. En väldigt populär sort hos svenska fritidsodlare men säljs även för storskalig odling.

Extra precoce a grano violetto*** – Beskrivs som mycket tidig av vissa återförsäljare, men har en utvecklingstid på ca 75 dagar. Plantorna blir mellan 60-100 cm höga och ger gröna baljor med vackert lilavitarosa bönor inuti, som torkade mörknar bönorna till rödsvartlila. En balja blir ungefär 22 cm långa och innehåller ca 7-8 bönor. Vacker och trevlig sort som dessutom brukar vara lätt att få tag på!

Grebo (NGB13485) – Produktiv sort som ger både stora baljor och stora bönor, ca 4 bönor per balja, Plantorna blir ca 120 cm höga.

Green Hangdown /Groene Hangers – Sen och högväxande kulturarvssort från 1800-talet som ger ganska små bönor. Plantorna blir ca 100-130 cm enligt svensk fröfirma med en utvecklingstid på ca 80 dagar. Baljorna är 20 cm långa och har ett lite lustigt, hängande utseende.

Green Longpod – Fascinerande produktiv sort som ger extremt långa baljor, enligt beskrivning i Sesams Årsbok 2021 kan de ibland bli över 40 cm långa med upp till 8 bönor i varje. Bönorna beskrivs som ganska stora, gröna, njurformade och platta. (Sannolikt samma sort som Imperial Green Longpod/Longpod Green)

Green Windsor – se Windsor Green

Gubbestad (NGB11722) – Ganska låg planta med många stjälkar, som bildar många baljor i bladvecken. Inte så många bönor inuti. Från Västmanland.

Göteryd – Lokalsort från sydvästra Småland som finns dokumenterad från början av 1900-talet. Plantan blir meterhög och ger röda bönor, som kokta övergår färgen till lila. Bevaras och odlas vidare av fröföreningen Sesam.

Hangdown*** – En sort halvhög sort med gröna hängande baljor som passar att odla i mellersta och norra delen av Sverige. Blir 60-90 cm hög. Gammal sort från 1800-talet, vanlig i frökataloger i början på 1900-talet. Har en utvecklingstid på ca 80 dagar enligt svensk fröfirma.

Horshult – Lokalsort från från Horshult i Virestad, Kronobergs län. Beskrivs som en ganska sen, lågväxande sort med viss förgrening. Ger medellånga raka baljor med 3 vita bönor i varje.

Högtomt – Lokalsort från Uppsala som beskrivs som medelhög med få, styva sidogrenar. Ger stora, hängande, lite böjda baljor som innehåller ca 4 vita njurformade bönor i varje.

Imperial White Windsor – Sannolikt samma sort som Windsor White, se nedan

Jhonson’s Wonderful – Gammal meterhög sort från 1854. Ger platta, vita, medelstora bönor.

Karmazyn*** – Meterhög kraftigväxande sort med en utvecklingstid på 70 dagar enligt svensk fröfirma. Ger vackert rosa bönor, 4-5 per balja, som mörknar till rödbrunt som torkade.

Kärra (NGB17897) – Tidig sort från Orust i Bohslän. Ger ca 90 cm höga plantor med lite ostadigt växtsätt och få sidogrenar. Ger ca 4 bönor med oregelbunden form per balja med ljusbrunt skal. När den mognat skiftar bönfärgen till gulbrunt. Baljorna är breda och knubbiga och har ett upprättstående växtsätt. Samlades in vid Fröuppropet och togs om hand av NordGen.

Leidse Hangers*** – Helt ok, ganska lågväxande, sen sort som ger ganska smala plantor och blir ca 50 cm hög. Ger gröna baljor med 5-6 st vitgröna bönor inuti. Som torkade är bönorna ljust gulgröna. Behöver knappt stödjas. Har en utvecklingstid på ca 90 dagar. Namnet betyder typ ’blytunga hängsmycken’ på nederländska. Vanlig sort som är lätt at få tag på, säljs av en av de stora trädgårdskedjorna.

Lillökna – Tidig lokalsort från Lillökna i Närke. Plantorna blir ca 80 cm höga och beskrivs som stadiga. Ger stora, blanka lite böjda baljor som innehåller 4-5 knubbiga bönor som först är vita och sedan övergår till gulbrunt som fullmogna. Sorten beskrivs som lite variabel.

Martock – Mycket mycket (MYCKET) gammal sort som verkar ha odlats i England ända sen medeltiden. Lär ha använts när romarna röstade, en svart Martock-böna betydde ’nej’ till förslaget (och en vit betydde ’ja’). Svarta blev bönorna av att ha lagrats i flera år, färskare bönor var ljusare. Namnet lär komma från byn Martock i Somerset, England. Oklart hur höga plantorna blir, men de beskrivs som starka och friska med rosalila blommor som senare utvecklas till fingerlånga kluster av upprättväxande baljor. Varje balja innehåller 3-4, ganska små, bönor. Smaken beskrivs som söt och lite köttig. Sorten säljs inte längre kommersiellt men odlas vidare av Martock Local History Club i just Martock. Du kan läsa mer om Martock här.

Masterpiece Green Longpod – Blir ca 120 cm hög och behöver stöttas, en balja ger 6-7 stora bönor. Sorten beskrivs som produktiv och mycket god, lär också passa extra bra för infrysning.

Melissa – Lågväxande sort som inte behöver stöttas, blir bara 50-60 cm hög. En hyfsat produktiv sort som får vita blommor och ger 11 cm långa baljor med 6-8 frön i varje. Bönorna beskrivs som ljusgröna och platta, ca 2 cm. Sorten lär klara lusangrepp hyfsat bra!

Nylands-Nisse (NGB17899) – Intressant sort från Västra Skedvi i Västmanland som är döpt efter den trädgårdskunnige Nils Pettersson. Den (enligt vissa källor flerstänglade) plantan blir ca 75 cm hög och ger stora breda, lite böjda baljor med 2-5 bönor inuti. En planta kan ibland få 2-4 stänglar, men bönorna är rätt små. Behöver stödjas enligt vissa källor. Samlades in vid Fröuppropet och togs om hand av NordGen.

Odenslund – Tunnskalig sort från Odenslund, Norrtälje som har odlats där i generationer. Bevaras och odlas vidare av fröföreningen Sesam.

OF 3101 – Kommersiell sort med en utvecklingstid på ca 80 dagar. Kraftigväxande, produktiv planta men uppgifter om höjd saknas. Ger långa baljor med 4-5 bönor i varje.

Optica – Meterhög sort som blir ca 25 cm bred och får vitsvarta blommor. Populär sort i England, bekrivs som kompaktväxande av brittiska återförsäljare.

Ratio – Tidig sort som blir ca 70-100 cm hög och får vita blommor. Beskrivs som delikat och produktiv av holländsk återförsäljare. Men mer information än så var svårt att hitta…

Red Epicure*** – Ger 90 cm höga plantor med gröna baljor som får 4-5 vackert varmröda bönor per balja. Om du vill behålla den vackra röda färgen vid tillagning så är det ångkokning som gäller.

Robin Hood – Lågväxande sort som passar bra att odla i kruka eftersom den bara blir 60 cm hög. Ger gröna baljor med 4-6 gröna bönor inuti. Har en utvecklingstid på ca 75 dagar enligt svensk fröfirma. Torkade bönor har en varmt rödbrun färg.

Romfartuna (NGB17889) – Tidig sort från Romfartuna, Västmanland. Plantorna blir ca 65-100 cm och kan få 2-4 stänglar enligt vissa källor, grenar sig måttligt enligt andra källor… Baljorna är många, korta, knubbiga och har ett upprättstående växtsätt med 1-2 bönor per balja. Ger små runda, ljusa bönor, beskrivs som svårtröskade. Samlades in vid Fröuppropet och togs om hand av NordGen. ”Möjligen är det en övergångsform till åkerböna.” (Nygårds & Wiking Leino 2013:119).

Rönnäs (NGB24295) – Tidig sort från Dalarna som beskrivs som rak, stadigt högväxande, ganska smal med få sidogrenar. Plantorna får ganska små, lite flikiga blad. Ger stora, lite böjda baljor och stora, lätt runda vita bönor. Ca 4 bönor per balja. Samlades in vid Fröuppropet och togs om hand av NordGen.

Scorpio – Vitblommande sort, baljorna växer i kluster och varje balja innehåller 4-5 bönor.

Sigvard – Hyfsat tidig sort från Osby i Skåne. Mellanhög och stadig sort som inte förgrenar sig särskilt mycket, och ger stora gröna lite buckliga bönor i raka baljor.

Solberga (NGB13473) – Meterhög gammal sort från Solberga, Kungälvs kommun i Bohuslän som odlats sen 1600-talet på gården Ödsmål Västergård. Plantorna beskrivs som lågväxande, välförgrenade och stadiga. Ganska sen sort som ger många små korta baljor med oftast 3 (ibland fler) ljusgröna bönor i varje. Bönorna är först vitgröna, men övergår till en gulbrun färg som fullmogna. Samlades in vid Fröuppropet och togs om hand av NordGen.

Statissa – Blir 75-100 cm hög och är känd för att ge lite känsliga bönor i tunt skal (som är så pass tunt att bönorna inte behöver skalas). Smaken beskrivs som utsökt av svensk fröfirma. Vanlig sort i England.

Superaguadulce /Super Aquadulce*** (sannolikt samma sort som Aguadulce Supersimonia) – Produktiv, halvhög sort som blir ca 90 cm hög. Ger väldigt långa gröna baljor med 6-7 stora bönor i varje (enligt annan svensk fröfirma kan baljorna bli hela 25 cm långa och ge upp mot 9 st bönor per balja). Torkade bönor har en varmt rödbrun färg. Sorten beskrivs som mycket tidig men den svenska fröfirman har angett samma utvecklingstid för denna som för de flesta andra sorter; 75 dagar. Spansk kulturarvssort från 1885 som beskrivs tåla kallt väder mycket bra.

Suprifin*** – En stadig sort med buskigt växtsätt som blir 75-90 cm hög och inte behöver stödjas. Ger 15 cm långa baljor, varje balja innehåller 5 bönor med bra smak. Sorten har belönats med Award of Garden Merit av brittiska Royal Horticultural Society, RHS.

Sutton – se The Sutton

Södergården – Lokalsort från Pjätteryd i Småland där den odlats sen 1700-tal. Medelhöga, stadiga plantor som ger 4-5 medellånga raka baljor per stängel. Bönorna beskrivs som vita och njurformade med en ”/…/ lite säregen, trög smak.” (Nygårds & Wiking Leino 2013:121).

The Sutton*** – Prisbelönt sort med ett stadigt, buskigt växtsätt. Plantan blir ca 60-75 cm hög och brukar funka fint även i lite mer utsätta lägen i odlingen. En balja innehåller ca 5 st små, mjälla gröna bönor med bra smak som passar extra bra för infrysning. Vanlig sort i England men säljs även av svensk fröfirma.

Threefold White*** – Plantorna blir 50-90 cm hög och ger stora baljor med vitgröna bönor. Fascinerande svårt att få reda på mer om den här jättevanliga sorten, som säljs av en av de största svenska fröfirmorna. Sannolikt samma sort som Driemaal Wit, se ovan.

Trossbottenbondböna – Lokalsort från Södermanland. Vet du mer om denna sort? Kontakta mig gärna och berätta, eller lämna en kommentar till blogginlägget.

Udden – Från ett äldre par från gården Udden i norra Östergötland. Plantorna blir ca 80 cm höga och ger bruna bönor av medelstorlek. Bevaras och odlas vidare av fröföreningen Sesam.

Windsor Bialy*** – Meterhög, sen sort med en utvecklingstid på ca 120 dagar. Varje balja innehåller 4-6 gulgröna bönor. Mycket gammal sort.

Windsor Green – Meterhög sort som ger ganska få gröna bönor per balja, beskrivs som ganska sen.

Windsor White – Sannolikt samma sort som Imperial White Windsor

Witkiem*** – Ganska tidig sort med en utvecklingstid på ca 75 dagar. Produktiv sort som får kraftiga och stadiga plantor på ca 1 meter, med långa baljor och 6 stora ljusgröna bönor per balja som senare mognar till vitt. Säljs för storskalig odling av svensk fröfirma.

Witkiem /Frühe Weißkeimige – Tidig sort med en utvecklingstid på ca 65 dagar. Tysk stam av den gamla välkända sorten Witkiem (som verkar vara lite mer svagväxande än Witkiem Manita). Blir ungefär meterhög och ger baljor som är ca 16 cm långa med 4-5 stora bönor inuti. Säljs för storskalig odling av svensk fröfirma.

Witkiem Manita*** – Mycket tidig, frisk och produktiv sort som ger ca 4-5 vitgröna bönor i en balja. Populär sort i både Sverige och England.

Witkiem Major – Produktiv, sen sort med längre skördeperiod än t ex Vroma, men är känslig för både kyla och regn. Har en utvecklingstid på ca 80 dagar, beskrivs av svensk återförsäljare som en av de bästa sorterna för senare sådd på säsongen.

Vaksala Torg – Köptes på Vaksala Torg i Uppsala för många år sedan av privatperson som fortsatt att odla den. Sorten är ganska produktiv och blir ca 70 cm hög och får långsmala baljor med ganska ljusa bönor, ca 4-5 st i varje. Inte så buskig, och kan behöva stöttas.

Valenciana*** – Köldtålig sort som blir ca 90 cm hög. Ger långa baljor med 8-9 bönor per balja. Populär sort i England och kringliggande länder.

Torkade bondbönor av sorten Vattholma.

Vattholma – Tidig lokalsort från Vattholma norr om Uppsala. Plantorna beskrivs som stadiga, de blir ca 70 cm höga, förgrenade och får ganska små blad. Produktiv sort som sätter många baljor med ljusa njurformade bönor, ca 4 st i varje.

Vectra*** – Tidig, meterhög sort som ger små vita bönor.

Vroma /Witkiem Vroma – Produktiv sort med en utvecklingstid på 75 dagar enligt svensk återförsäljare till storskaliga kommersiella odlare. Sorten beskrivs som en av de mest tåliga och kraftigväxande bondbönssorterna. Känd för att ge stora baljor och enhetlig skörd, går att skörda allt på en gång för den som vill.

Västra Torsås – Lokalsort från Småland som får två höga stänglar, med ca 8-10 baljor på varje stängel. Baljorna brukar innehålla 2-4 bönor i varje.

Åsbro – Medeltidig lokalsort från Närke som odlats sen 1800-talet. Plantorna blir ca 80 cm höga och ger stadiga, men inte så välförgrenade plantor. Ger få baljor med långsmal, lite kurvig form, som brukar innehålla 3 -4 runda eller droppformade grönskaliga bönor.

Ösel (NGB21937) – Intressant, tidig sort från Ösel (Lettlands största ö), Lettland som både ger rejäla korta baljor med ljusgröna runda bönor. Plantorna blir ca 80-110 cm höga och beskrivs som stadiga med flera sidogrenar. Ger 3-4 bönor i varje balja, blommorna är vita med svart mitt. Samlades in vid Fröuppropet och togs om hand av NordGen.

Jag har hittat långt fler sortnamn än de i listan ovan, sortguiden är långt ifrån komplett… Det finns väl ungefär en miljon sorter till, det finns gott om sortnamn men ofta väldigt lite information om dem: Beryl, Bjärnum, Bolum, Bonnie Lad, Breustedts Sterntaler, Brunette, Danko, Erfurter, Feligreen, Futura/Hedosa, Glömsta, Greeny, Grön Delikatess, Guatemalan Purple, Haarlem, Hangdown Bialy, Hylon, Ipro, Jubilee Hysor, Jögeva, Kleine Braune Limburgische, Mazagan, Minica (menas egentligen Monica? De Monica?), Laxå, Leviathan Longpod, Lille Bruse, Listra, Lövånger (handelsnamn?), Major, Manita, Marshall’s Dwarf Prolific, New Triumph, Nylund, Orust, Osnabrücker Markt, Osnaköp Södergård, Polar, Relon, Sehr Langschotige (felstavat? Langschäftige?), Stor Wälsk, Swedish Purple, Topic, Verdy mfl…

Kan du fler sortnamn eller vet du något mer om de som redan finns i listan, t ex färg på färsk/torkad böna? Höjd eller smak?
Berätta gärna så uppdaterar jag listan efterhand. 🙂

Ljusa bondbönan Threefold White, Arne i mitten och mörka Red Epicure (alla torkade).

Källor i urval:

Du kan läsa mer kring historien av många av lokalsorterna i boken Klint Karins Kålrot och Mor Kristins böna: Om Fröuppropets kulturarv av Lena Nygårds och Matti Wiking Leino (2013)

Baljväxtakademin

Föreningen Sesams Årsböcker 2020 & 2021

NordGen Nordisk genbank, tar endast emot fröbeställningar 1 mars – 31 maj (och beskrivningarna av sorterna som erbjuds då finns bara tillgängliga att läsa 1 mars – 31 maj)

https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_rapporter/ra04_10.pdf

http://smakasverige.se/ravaror/ravarorarkiv/bondbonor.210.html

https://grammatiktok.blogspot.com/2020/03/ar-bondbonan-en-bona.html

Läs också Sortguide: Potatislök
Fler inlägg om grönsaker

Annons

2 Comments

    1. Haha, tack snälla du! 😀 😀 😀 Alltid roligt när fler än jag själv har nytta av sortguiderna! 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.