#Budgetodla

trollet

Konsten att odla gratis

Ibland får jag frågan hur jag har råd att odla så mycket tomater, men att odla behöver inte kosta en massa pengar. Du behöver inget tunnelväxthus, speciella pluggbrätten, rotningshormon, svindyra växtlampor eller såjord till allt jämt… Alla de där sakerna är förstås trevliga, men inget krav för att lyckas. 🙂

Det går faktiskt att odla grönsaker och blommor i trädgården helt gratis. Eller nästan gratis. Det går också att lägga nästan hur mycket pengar som helst på sin odling för den som vill och har råd, det är upp till dig, din tid och din budget vilken nivå du lägger odlandet på.

Visst finns det dyra redskap och växthus men kostnaden beror också på HUR du odlar: odling innebär inte att grönsakerna per definition blir billigare än i matbutiken. Det går ju att odla egen potatis för 1000 kr/kg också, men det är inget jag rekommenderar… Den som gör sin egen jord, tillverkar sitt eget gödsel och odlar eget frö (eller lånar gratis på fröbibliotek) kan odla helt gratis.

Odling behöver inte vara en prylsport.
Här kommer några av mina bästa budgetodlartips. 🙂

Många kommuner erbjuder gratis frö på biblioteket, det kallas fröbibliotek.

Gratis frö

Att odla upp eget frö tar tid och nånstans måste man ju börja, så varför inte börja med en tur till biblioteket? Många bibliotek har nämligen startat fröbibliotek där låntagare kan låna frö gratis, för att odla upp och returnera överblivet frö till nästa år. Har du eget överblivet frö hemma? Ta med och donera till fröbiblioteket. 🙂

Om du redan har frö som du inte använder eller tröttnat på så gå med i en frökedja. Eller starta en själv. Det är ett bra sätt att byta till sig nya sorter från andra entusiaster, det enda som kostar är porto och de fröer du själv bidrar med. Vissa lokala trädgårdsföreningar har fröbytardag eller plantbytardag i början av året, eller åk in till storstan och var med på kolonistnätverket Peppar och Pumpas årliga Frö Pop-Up: Ta med eget frö och byt till dig nya roliga sorter.

Gå med i en frökedja! Jag var med i #delafrödelamat som podden Gröna Fingrar Svart Jord drog igång förra året. Jättekul! Fick chansen att prova på mycket nytt.

Eget frö

Personligen tycker jag inte att man kan kalla sig för självhushållare om man inte odlar frö till sig själv överhuvudtaget. För att bli helt självförsörjande på frö krävs ganska stora ytor, så att bli 100% självförsörjande på frö är inte alla förunnat men alla kan faktiskt odla upp och spara iaf liiiite frö. Av tomatfavoriten. Eller av den där goda, starka chilin som inte går att köpa i mataffären. Eller testa att odla väldigt mycket av enstaka sorter, t ex sockerärter, tomater eller sallat och spara t ex en planta eller två av sallaten när du skördar; låt de stå kvar i landet, gå i blom, bli övermogna och skörda fröerna senare.

Det frö du själv inte behöver kan du använda som valuta för att byta till dig annat frö du vill ha. Våga fråga på sociala medier, gensvaret brukar vara överväldigande positivt.

Billig jord

Den som har tid och egen trädgård kan såklart göra sin egen jord via kompost, bokashi, jordfabriker och löv i säck. Om du inte har tid att vänta på att ditt trädgårds- och köksavfall ska förmultna och vill så frö nu bums direkt så är mitt råd att skippa den ofta dyra såjorden och istället köpa den billigaste planteringsjorden på säck som ofta kostar mellan 20-30 kr. Allra helst ska den vara gammal. Om du ids så kan du sikta den och blanda med lite sand (kanske från barnens sandlåda i din egen trädgård) men det går att använda den bara som den är också.

De allra flesta växter tål att odlas i sådan jord, särskilt sådana som sås på friland. Är det optimalt att göra så? Nej. Men det går.

Ett annat bra tips som jag fick av en läsare är att kompostera på plats: Sluta släpa runt kompost i trädgården och köpa hem jord, täckodla lite större plantor direkt på plats runt befintliga träd och buskar istället så bryts växtdelarna ner och blir jord med tiden. Perfekt för den som inte vill slösa platsyta på kompost i en liten trädgård.

Etiketter

Jag föredrar att använda maskeringstejp (INTE frystejp, den lossnar för snabbt) + vattenfast penna till plastkrukor eller klädnypor i trä + kulspetspenna till terracottakrukor. Här är andra klassiker:

  • Glasspinnar, sparade från i somras
  • Träskedar/plastknivar/ plastskedar, alltså sparade engångsbestick
  • Klippt lock av t ex smörpaket
  • Klippt persienn
  • Klädnypor av trä eller plast (kan köpas tokbilligt i storpack)
  • Krukskärvor av terracotta
  • Träspatel (kan köpas tokbilligt i storpack)
Fäst klädnypan på stödpinnen eller krukkanten.
Mina absoluta favoritälsklingsetiketter är klädnypor. Blåser inte bort i första taget. Jag skriver sortnamnet på klädnypans baksida. Kom ihåg att fylla i namnet nån extra gång per säsong bara.

Krukor

Vid sådd tycker jag att vindruvsaskar i plast med lock är toppen, det funkar som ett litet miniväxthus och håller fukten bra så att du slipper hålla på och vattna stup i kvarten.  När det är dags för omplantering är mina favoriter ursköljda, avklippta pjölkpaket (eller vad du nu dricker i morgonkaffet) med två avklippta hörn i botten. Perfekta till tomater! En skobricka funkar utmärkt som underlägg för alla ”krukorna”. Vid sista omplanteringen använder jag snittblomshinkar från mataffären med borrade hål i. Eller om du ändå tänker köpa jord på påse: skippa sista krukan och odla direkt i jordsäcken.

Det går att skippa kruka och odla direkt i jordsäcken. Gör hål i botten först eller klipp av hörnen för dräneringens skull.

I teorin kan du såklart odla i nästan vad som helst, i praktiken tycker jag att det är bra att använda sig av återbruk så mycket som möjligt, och helst då av behållare som det varit mat i tidigare. Plast kan annars innehålla en hel del otrevligheter som jag inte vill få i mig via grönsakerna… Titta noga på förpackningen efter en siffra i en triangel, nummer 5 duger att odla mat i tycker jag.

Fler kruk-klassiker:
  • Vindruvsaskar, champinjonaskar eller päronaskar med lock
  • Engångsmuggar i plast/papper (Min favorit är de där smoothiemuggarna som har kuplock med stort hål.)
  • Vik egna krukor av tidningspapper (Funkar bäst till korta kulturer)
  • Toapappersrullar (Funkar bäst till korta kulturer)
  • Tomma äggkartonger (Funkar bäst till korta kulturer)
  • Tomma stora juicepaket med 2 avklippta hörn
  • Godishinkar med lock (Jag har blivit tipsad om att köra dubbla godishinkar, med borrade hål i botten på bara den inre. Fångar upp vatten bra och skyddar fönsterbrädan från fula fläckar)
  • Yoghurt/ sirapshinkar från storkök
  • Glassbyttor
  • Dubbla snittblomshinkar från mataffären, den största ”liljor/gladiolus”modellen + lilla ”tulpan”modellen (En med borrade hål i, en utan.) Bra torra somrar om du inte vill slösa med vatten. (Fråga snällt, om du erbjuder dig att betala en symbolisk summa så skänks de ofta bort)
  • Enkel snittblomshink från mataffären. Om du borrar hålen några centimeter upp på sidan av hinken så blir det som en budgetvariant av en självvattnande kruka. (Fråga snällt, (Fråga snällt, om du erbjuder dig att betala en symbolisk summa så skänks de ofta bort)
Lilla dvärgbusktomaten Orange Hat, sådd i en engångsmugg av plast med lock. Kom ihåg att ta av locket i tid för de växer fort.
Tomaten Caro Rich i dubbelhink: den inre hinken har borrade hål, den yttre inga så vattna sparsamt.

Billig belysning

Vilken belysning som är bäst är tänker jag inte ens försöka mig på att förklara i ett såhär kort inlägg, men när det gäller budgetodling är det mer intressant att fråga sig vilken belysning som duger. Billiga lysrör med kallvitt eller varmvitt ljus funkar fint för en hobbyodlare, jag brukar köra 2 st T5 lysrör med 28 watt i en lysrörsarmatur med reflektor, den är tänd ca 16 timmar om dagen (den har en timer). Du kan såklart välja 2 x 36 watt eller 2 x 54 watt också om du är otålig.

Om du inte vill köpa nån lampa alls så rekommenderar jag att välja ett söderfönster, stänga av elementet vid just det fönstret och att du väntar med sådd tills åtminstone mitten av februari/början av mars för att det naturliga ljuset ska räcka.

Lock/ kupa

Det finns väldigt många olika modeller att välja mellan i affärerna… En del odlingskupor är gjorda av glas, andra i plast med en liten ventil du kan öppna och stänga för att reglera fuktigheten. Jag brukar använda tomma (ordentligt ursköljda) genomskinliga juiceflaskor eller stora pet-flaskor med avsågad botten och avskruvad kork. Det fungerar fantastiskt bra! Skyddar sådderna/sticklingarna både från uttorkning och från nyfikna katter och barnfingrar. Rekommenderas varmt!

Chiliplantan i tryggt förvar i sin odlingskupa.

Gödsel

Det finns nog en miljon olika recept på internet på hur du kan göra ditt eget gödsel… Om du odlar utomhus är guldvatten (dvs utspätt kissvatten) en klassiker. Garanterat gratis. 😉 Gräsklipp är också toppen. Annars är de vanligaste sätten att blötlägga växtdelar i några veckor, plocka bort växtdelarna och sedan spä ut ”växtvattnet” med vanligt vatten (nässelvatten, vallörtsvatten mm). Bondjäntan har skrivit bra om hur du kan gödsla med vallört på flera olika sätt. Och du, kontakta närmaste bonde eller stall och fråga snällt om du får hämta gödsel från gödselstacken gratis. Kom ihåg att gödslet gärna ska vara välbrunnet, dvs gammalt (inte färskt).

Rotningshormon och bokashi-spray

Jodå, det går att göra själv. I podden Odlarna berättade Peter Streijffert i avsnitt 64 hur han gör sin egen bokashispray. Jag gör mitt eget rotningshormon av salixvatten genom att klippa salixkvistar i mindre bitar i en hink och sedan hälla på hett vatten. Låt stå i minst 24 h och använd sedan till att vattna sticklingar med. Fungerar toppenbra. 🙂

Nackdelar

Om budgetodling är så himla bra och fantastiskt, varför är det inte fler som odlar så? Allting har ju sina för- och nackdelar, så även budgetodling. Den största nackdelen är att det tar tid. Det går fortare att köpa en uppvuxen planta i affären. Såklart. Och det går fortare att köpa påsjord än att göra en jordfabrik men det är ändå värt det, för fördelarna är långt fler…

Jag har lärt känna otroligt mycket nya människor genom att budgetodla, jag har lärt mig att planera, experimentera och att bli mer kreativ. Och du, välj och vraka. Du måste ju inte budgetodla 100% om du inte vill, det är helt upp till dig hur mycket eller lite pengar du vill spara. Men alla har råd att odla, iallafall att budgetodla. 😀

Fler bilder och mer information hittar du på Instagram, följ #budgetodla om du vill se mer.
Och använd gärna samma hashtag om du har egna budgetodlartips du gärna vill tipsa fler om. 🙂

Läs också: Eget rotningshormon

3 Comments

  1. Vilket bra inlägg! Tack för alla tips!
    Jag är inte så bra på att budgetodla än, men jag tycker att jag lär mig och blir bättre hela tiden 🙂

  2. Man kan också ordna Växtbytardagar, blir ju ofta för många tomatplantor t ex. Då får man mer variation genom att byta sorter. Passar på att gräva upp delar av perenner som brett ut sig eller råkat fröså sig på ”fel” ställe!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.