Det finns ju en hel del ord och konstiga förkortningar man möts av som tomatodlare… Visst kan man googla runt runt runt tills man blir helsnurrig på nätet men det är rätt skönt att ha dem samlade på ett ställe. 🙂
Många av de här orden (särskilt virusen och sjukdomarna) kan man skriva hur mycket och långt om som helst egentligen, det här är bara en kort och förenklad sammanfattning för nybörjare. Men visst finns det också ord som även lite mer erfarna tomatodlare behöver få bättre koll på. 😉
Tycker du att jag glömt nåt ord? Tipsa mig gärna/kommentera inlägget så uppdaterar jag ordlistan efterhand.
Tomatodlarens ordlista A-Ö:
Använd CTRL + F för att snabbt söka fram specifikt ord/förkortning. De sjukdomsförkortningar som anges är ibland svåra att översätta till svenska, vanligen anges de på fröpåsar för att informera om sortens resistens/motståndskraft. Med reservation för eventuella felskrivningar.
Bladminerare – Tuta absoluta Ser ut såhär
Bladmögel /potatisbladmögel – Phytophthora infestans Det finns många olika sorters raser av bladmögelsvampar och hur de ser ut varierar beroende på vilken växt som insjuknat men många raser av potatisbladmögel angriper både tomat och potatisplantor. Bladmögel har ett snabbt förlopp och orsakas av en äggsporsvamp som gör att bladen först får bruna, fula nekrosfläckar och sen vissnar plantan. Tomatfrukterna blir bruna och ser liksom rostiga ut, sen ruttnar de. Sporerna sprids med vinden, med regnvatten, med smittat utsäde och via vilande sporer i jorden så det är väldigt svårt att gardera sig. Angripna plantor och frukt ska du lägga i brännbart (aldrig i komposten) om du vill hindra spridning. Spara aldrig frö från angripna plantor (som fröodlare sparar du bara frö från friska plantor, aldrig sjuka eftersom många sjukdomar är systemiska, inte enbart lokala). På engelska tomatsidor brukar man hänvisa till bladmögel som blight, t ex early blight, midseason blight och late blight (de sorter som orkar stå emot även late blight uppfattas av många odlare som de tåligaste). Det finns motståndskraftiga /resistenta sorter.
Brix – Brix är en viktprocentskala som används för att mäta socker i en vattenlösning, en brixmätare är ganska dyr och kostar några tusenlappar ungefär. Tänk på att mätningarna av brix kan variera beroende på temperatur, gödsling och hur mycket du vattnar. Eller på hur mycket det regnar! Då spolas ju näringen ur substratet snabbare och det krävs mer gödsel än vanligt. Det blir väldigt tydligt när jag odlar vissa sorter här hemma på gården i olika lägen… En och samma tomatsort kan få väldigt olika smak beroende på hur den utsätts för temperaturväxlingar, hur pass mycket kalium den får osv. Mer info om hur du odlar sötare tomater här.
Busktomat – Åke Truedsson beskriver den så här i boken Odla tomater: ”En vanlig busktomat karaktäriseras av att den inte blir mer än 40-80 cm hög och att man kan låta den växa som som en buske utan att tjuva den. Den blir ändå inte för stor. Tillväxten är något långsammare jämfört med högväxande sorter och vid lämplig höjd slutar den växa av sig själv.” (Truedsson 2015:40) T ex Agata, Solguld mfl. En del fröfirmor likställer busktomater med engelskans determinate-tomatoes och då är det allt mellan 20 cm till 150 cm som avses. Generellt brukar både busktomater och determinate inte behöva tjyvas (även om ett fåtal högre kan behöva tjyvas litegrann) men de behöver stöttas.
Carrot Leaf /CL – Morotsliknande, skira finflikiga blad. (Ex Silvery Fir Tree, Lucinda)
Cascading tomato – Brukar kallas för ampeltomater på svenska men de kan också odlas i höga krukor eller i t ex hörnet av en dubbel pallkrage så länge de ges utrymme att hänga/välla över kanten. (T ex Cherry Cascades, Borghese Vase Roman mfl) Plantorna behöver inte tjyvas och det finns en mångfald av sorter som ger tomater av olika färg, form och storlek. Ordet cascading tomato syftar på plantans hängande, buskiga växtsätt med svag stjälkstyvhet (inte själva tomatfrukten). På engelska kallas ampelsorter ofta även för cascading, fountain, tumbling eller rambling tomatoes. Svenska fröfirmor har en betydligt luddigare definition och gränserna mellan dvärgbusk, låga klenväxande/weeping/”deppiga” busk och ampeltomater är väldigt suddiga… Det som ena fröfirman kallar för dvärgbusksort kallar en annan fröfirma för ampelsort, en tredje fröfirma kallar den för busksort osv men de går ju förstås att odla på många olika sätt.
Cis-lykopen /cis-tomater – se Tetra cis-lykopen
Cladosporium fulvum /C /Cf – Sammetsfläcksjuka. Kallas numera Fulvia fulva. Se Ff längre ner i listan för mer information.
Determinate /Det – ”Determinate varieties have a specific growth habit. They tend to grow to a certain size and shape, set fruit during a period of about 10 days. After this the plant is “done” and dies. Determinate varieties can grow to different sizes, everything from 20 cm to 150cm. They can be sturdy dwarfs or weaker bush varieties that need more support. They can also have a cascading growth. There are also semi-determinate varieties with a growth habit somewhere in between indeterminate and determinate. Determinate varieties can produce fruits of all different types, sizes and colours.” skriver Helena Rutström på Merakiseeds.com (se även Indeterminate och Semi-determinate för jämförande information)
DOP – Förkortning för Denominazione d’ Origine Protetta på italienska, vilket direktöversatt till svenska betyder skyddad ursprungsbeteckning. San Marzano är fortfarande en av de vanligaste tomaterna i italienska exportprodukter (av lite högre kvalitet med högre pris), och brukar då vara DOP-märkt. DOP är en certifiering (en slags kvalitetsmärkning/klassifiering) som är hårt reglerad inom EU och är ett märkningssystem som tagits fram just för att skydda jordbruksprodukters regionalitet (typ ”äkthet”) och den är rätt strikt; tomaterna ska odlas på specifika platser, tomaterna ska se ut på ett visst sätt, tomaterna ska ha ett visst ph, tomaterna ska odlas på särskilda sätt osv. San Marzano är alltså både namnet på en grupp av tomater och en region i Italien (ligger ungefär mittemellan Neapel och Sorrento). Alla tomater som har San Marzano i sitt namn är alltså inte automatiskt DOP-tomater, för att klassas om San Marzano DOP så ska tomaten ha odlats i specifika regioner i Italien och odlaren ska ha DOP-certifierats av EU. (Ungefär som att all champagne är mousserande vin, men för att ett mousserande vin ska få kallas och klassas som champagne så måste det komma från regionen Champagne.)
DTP – Dwarf Tomato Project drogs igång ungefär 2005-2006 av Craig LeHoullier och Patrina Nuske Small. Målet var att korsa högväxande kulturarvssorter med kompaktväxande dwarf för att få fram lättskötta buskbiffplantor (med tiden har projektet utvecklats till att även innefatta mkt mer, bl a körsbärs- och plommontomater). Syftet var att få fram moderna lättskötta, kompaktväxande plantor men med tomater med gammeldags, fyllig ”kulturarvssmak”. Sen finns det förstås undantag… Själva namnet Dwarf insinuerar ju liksom att det ska vara en lågväxande planta, men det finns även så kallade indeterminate dwarf (dvs högväxande dwarf) så läs på noga innan du väljer sort. OBS! Att en tomatsort har ordet dwarf i sitt namn betyder inte att den ingår i DTP, det fanns ju dwarftomater redan innan så sök på Dwarf Tomato Projects hemsida om du vill veta säkert. DTP-tomater är dessutom OSSI-märkta vilket innebär att det är fritt frö som ingen får hävda äganderätt till. Läs mer om OSSI längre ner i ordlistan.
Dwarf – Kompaktväxande sorter som blir ca 70-120 cm höga, ska ej förväxlas med Micro Dwarf som blir lägre. Dwarfplantor har generellt tjockare, kraftigare stam/stammar än vad ”vanliga” busktomater brukar ha. Dwarfplantor brukar inte behöva så mycket uppbindning men de kan ändå behöva en del stöd eftersom de kan ge tung skörd, de behöver liksom snarare stöttas på bredden än på höjden. Brukar inte behöva beskäras/tjyvas i nån större utsträckning och marknadsförs därför ofta som lättodlade eftersom de inte kräver lika många arbetstimmar som högväxande sorter.
Dwarf Tree Type /Tree type dwarf – Definieras såhär på Meraki Seeds hemsida: ”Dwarf Tree-type is a characteristic often found for dwarf-varieties. That means the growth habit is like a small, sturdy tree, instead of a bush.”
Dvärgbusk – Är vanligen små och kompaktväxande sorter med inkortade internoder, dvs kort stjälkavstånd mellan bladen. Odlas vanligen i kruka och får plats på fönsterbrädan (ex Venus, Vilma F1 eller Lille Lise). Höjden för vad som definieras som dvärgbusk varierar hos olika fröfirmor men vanligen blir de mellan 15-40 cm höga. Sluthöjden på plantan kan också variera beroende på hur pass stor/liten kruka plantan får; i större krukor med större jordvolym kan ofta icke-hybrider större, och i liten/”för liten” kruka kan plantan bli mindre. Brukar kallas för micro dwarf på engelska, eller för kitchen tomatoes eller pot tomatoes.
F1 hybrid – F1 är en förkortning för filial ett, dvs första generationen. F1 hybrider uppstår inte av sig självt genom spontan korspollinering i naturen utan är resultatet av industriell förökning med människans hjälp: blomman kastreras i sent knoppstadium genom att ståndare och kronblad tas bort, sen handpollineras pistillen med pollen från en annan (fader)sort. Vips är en F1 hybrid född. De sorterna är ofta framtagna för att ge större skördar, vara motståndskraftiga mot många olika sjukdomar samtidigt, kunna transporteras långt eller för att mogna snabbt. Om du sparar frö från en F1-hybrid blir resultatet oförutsägbart: det blir helt enkelt inte genetiskt likadana tomater från det fröet eftersom plantan det kom ifrån hade två inavlade föräldrar, skörden brukar inte bli enhetlig. Det går att stabilisera en F1-hybrid men det tar lång tid, ca 7 säsonger eller mer.
F2 hybrid – Beskrivs såhär i boken Frö för framtiden utgiven av fröodlarföreningen Sesam: ”Planta odlad på frö från F1-hybrid. Uppvisar uppsplittring av arvsanlag vilket resulterar att den skiljer sig radikalt från föräldraplantan.” (Frö för framtiden 2014:219)
Fx – Frö från F1 hybrid som odlats i många, men okänt antal, säsonger.
Ff – Fulvia fulva (tid. Cladosporium fulvum) Sammetsfläcksjuka är en svampsjukdom som det finns flera olika versioner/stammar av, man brukar prata om A, B, C, D och E. Plantan får gulaktiga fläckar på bladens ovansida, på bladets undersida har kommer en gråviolett sammetsliknande beläggning av konidier och konidiebärare. Sen dör bladen. Äldre blad drabbas först och angrepp av sammetsfläcksjuka brukar dyka upp i mitten av sommaren. Svampen trivs extra bra vid hög luftfuktighet, t ex i växthus med dålig ventilering. Såhär ser sammetsfläcksjuka ut på tomatplantor. Det finns sorter som är resistenta/motståndskraftiga mot sjukdomen som är tacksamma att satsa på om du drabbats tidigare, t ex Avalantino F1.
Fol – Fusarium oxysporum f. sp. lycopersici Vissnesjuka är en svampsjukdom som finns i många versioner, man brukar ofta hänvisa till olika stammar: 0, 1, 2. I början slokar plantan, sen gulnar de och vissnar. Om man gör en genomskärning av stjälkarna kan man se att kärlsträngarna är bruna.
For – Fusarium, rotröta.
Fröodla /fröodla tomat – Att odla fram frö att spara till nästa års odling. Ska du bara spara frö till dig själv så är det inte så noga men om du vill odla i bevarandesyfte och sprida frö till andra så är det klokt att tänka på plantantal och avstånd mellan sorter. Det finns ingen konsensus kring exakt hur många plantor som behövs för att undvika inavelsdepression men man brukar ange ca 6-12 tomatplantor ELLER ”många” ELLER ju fler desto bättre som lämpligt vid fröodling, eftersom det då går att göra en vettig selektering (dvs att man bara sparar frö enbart från friska och sorttypiska plantor med fullmoget frö, ej från avvikare). Det finns heller ingen konsensus kring exakt avstånd som krävs mellan olika namnsorter för att undvika korspollinering men ca 3-12 m avstånd ELLER 30-200 m avstånd ELLER 200 m avstånd ELLER ev täck med fiberduk vid blomning ELLER 30 m räcker (beroende på vilken källa man finner mest tillförlitlig). Mer om fröodling av tomat här (inkl källor).
Fröodla i bevarandesyfte – Att odla fram sorttypiskt frö; att undvika korspollinering och inavelsdepression genom att ta hänsyn till plantavstånd, plantantal och selektera i syfte att bevara namnsorten så som den är, t ex att man bara sparar frö enbart från friska och sorttypiska plantor med fullmoget frö, ej från avvikare. Vid fröodling i bevarandesyfte är fokus att bevara sorten så som den är (till skillnad från sk förädling, då selekterar man istället för att främja ökad förändring/förbättring, t ex att bara spara frö från de plantor som gett allra störst frukter, eller de som gett skörd tidigast osv).
GWR – Green When Ripe, dvs tomatfrukten är grön även som mogen. Ofta får den då en vagt gulgrön ton nedtill. (T ex Green Grape, Kiwi mfl) Såhär ser du att en GWR-tomat är mogen.
Grundstam – Det finns särskilda nematod- och svampresistenta grundstammar för tomater som man ympar fast namnsorterna på. (t ex Estamino, Suzuka RZ F1, Kaiser RZ F1 mfl). Grundstammarna säljs vanligen som frö och sås några veckor före namnsorterna som senare ska ympas fast på dem. Används vanligen inom storskalig kommersiell tomatodling i växthus. Enligt vissa påverkas smaken av tomatskörden från sådana plantor negativt, enligt andra är det ingen skillnad.
Grönt Kulturarv – Runåbergs Fröer sammanfattar det bra på sin hemsida: ”Varumärket Grönt kulturarv förvaltas av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Under beteckningen saluförs växtmaterial som har samlats in genom Programmet för odlad mångfald (Pom). Sorterna ska ha odlats i Sverige före 1940, 1950 eller 1960 – för fröer gäller året 1950 – och ha en väl dokumenterad historia. Även sorter som har tagits fram i Sverige, eller material som har uppkommit spontant, kan märkas med Grönt kulturarv om det bedöms vara bevarandevärt. I dessa fall spelar åldern ingen roll. Dessutom, för att få saluföras som Grönt kulturarv krävs att en sort ska finnas i den Nationella genbanken. /…/.”
H – Hybrid. Utländska fröfirmor brukar inte ange F1 efter sortnamnet som de svenska vanligen gör. Ibland anges istället förkortningen H. (T ex Charmant H, Baron H) De svenska fröfirmorna/återförsäljarna som köper in frö från de utländska fröfirmorna saluför tyvärr ofta dessa som icke-hybrider, så var uppmärksam.
Heirloom /heirloom tomato – Amerikanskt uttryck, översätts bäst som ”gammelsort” från engelskan, blir inte helt korrekt att översätta till kulturarvssort eftersom vi i Sverige har lite annan definition av ordet kulturarv… Den amerikanska definitionen av heirloom avser tomatsorter som är öppet pollinerade OCH icke-hybrider OCH har odlats länge (ex Aunt Ruby’s German Green, Brandywine mfl). Att en tomatsort enbart är öppet pollinerad räcker alltså inte för att falla in i denna definition, det krävs att den ÄVEN ska vara ickehybrid som odlats länge. Det finns många olika ”grupper”/definitioner av heirlooms, Craig LeHoullier och Carolyn Male har kokat ner dem till 4 kategorier: man brukar t ex prata om family heirlooms som har odlats i flera generationer i en familj, eller commercial heirlooms som avser öppenpollinerade sorter som introducerades före 1940 ELLER har odlats och cirkulerat i mer än 50 år, created heirlooms där man avsiktligt korsat två sorter (en heirloom med en till heirloom, eller kanske en heirloom med en hybrid) och sedan försökt stabilisera/avhybridisera avkomman i 7-8 år eller längre för att få ett förutsägbart, stabilt resultat. Det finns också sk mystery heirlooms som är resultatet av naturlig/spontan/oavsiktlig korspollinering av olika heirlooms osv. Enligt hemsidan TomatoFest kommer uttrycket historiskt från 1940 talet, av prof William Hepler vid University of New Hampshire.
Heritage tomato – Brittisk översättning av amerikanska heirloom tomato.
HR – High Resistance, en förkortning som ofta används i kombination med andra förkortningar om kommersiellt frö som har god motståndskraft/resistens mot vissa sjukdomar, t ex HR: Ff = hög resistens mot Fulvia fulva.
Hypertruss – se Multiflora
Hängtomater – Samlingsnamn för lagringstomater, ofta av lite mindre storlek som går att lagras upphängda i klase. Eftersom lagringstomater som går att hänga upp förekommer i flera länder så finns också olika namn för dessa på olika språk/i olika regioner i samma land:
al piennolo = lagringstekniken att hänga upp tomaterna med snöre i en klase, traditionellt från Kampanien och Neapel (italienska)
da appendere = att hänga (italienska)
de colgar = att hänga upp (spanska)
grappolo = klase (italienska)
penjar = hänga upp (katalanska)
ramal = gren (katalanska)
ramasole /rami di sole = solgren (italienska)
spugnillo = svamp, syftar ofta på formen på klasen så egentligen ett annat ord för klase (italienska)
Inavelsdepression – Tomater är inte särskilt känsliga för inavelsdepression (till skillnad från t ex morötter och majs) men det är inte inte bra att bara spara frö från en enda planta år efter år efter år… Då riskerar man inavelsdepression, dvs sämre groningsförmåga hos fröet, sämre tillväxt och sämre avkastning. Bättre att odla upp flera plantor, selektera bort avvikarna och spara frö från de sorttypiska plantorna ungefär vart 7:e år, än att fröodla och spara frö varje år från bara en enda planta. Tomatfrö håller ju ca 10 år (eller ännu längre i frys) så bättre att fröodla bra och sällan, än dåligt och ofta.
Indeterminate /Indet – Högväxande sort som inte sätter nån slutknopp utan stjälken bara fortsätter växa på höjden, kan bli flera meter hög (från 2-13 m). Behöver vanligen bindas upp och tjyvas, dvs sidoskotten i bladvecken brukar nypas bort. Kräver ofta en hel del arbetstimmar. (se även Determinate och Semi-determinate för jämförande information)
IR – Intermediate Resistance, betyder typ hyfsat bra eller medelhög resistens/motståndskraft. En förkortning som ofta används i kombination med andra förkortningar om kommersiellt frö som har god motståndskraft/resistens mot vissa sjukdomar, t ex IR: Ff = medelhög resistens mot Fulvia fulva.
Kale Leaf /KL – Grönkålsliknande, vridna, nästan krulliga blad. (Ex Curly Kaley)
Korspollinering – När pollen sprids från en tomatblomma till en annan tomatblomma med t e x vinden, händer eller insekter. Då uppstår en ny sort. Vildtomaterna pollinerades förr av insekter och har blommor där pistillen sitter en bit utanför ståndarsamlingen. Dagens moderna, förädlade tomater har vanligen kortare ståndare vilket innebär att tomaten pollinerar sig själv vid t ex blåst/skakning (kommersiella odlare brukar använda markvibratorer). Vissa tomatsorter som är närmare släkt med vildtomater kan korspollineras lättare (ex White Currant). ”Tomatoes though are mostly self-pollinating and the risk for cross-pollination is very low. In general, the risk for cross-pollination is between 0,5% – 12% depending on the kind of tomato.” förklarar Meraki Seeds på sin hemsida. Om du vill veta mer om hur du kan fröodla tomater på ett bra sätt så läs här.
Kulturarvssort – Ordet används olika i olika sammanhang… Vanligen avses sorter som odlats i hundratals år men av marknadsföringsskäl så kan även yngre sorter kallas för detta i handeln om sorten sålts och odlats sen före 1970 (dvs ca 50 år eller mer). En lite mer urvattnad tolkning av definitionen kulturarvssort inkluderar även hybrider sålänge de sålts och odlats tillräckligt länge men de med en strängare/striktare tolkning av ordet brukar inte räkna in hybridsorter som kulturarvssorter. Se även Grönt Kulturarv högre upp i listan. Utförligare beskrivning + fler definitioner av bl a lantsort, bevarandesort mm hittar du här på Runåbergs Fröers hemsida.
Lagringstomater – Samlingsnamn för tomatsorter som odlas sommartid, skördas till sensommaren/hösten men går att lagra och äta vintertid. Ett annat samlingsnamn är vinterns tomater, långlagringstomater, evighetstomater (på engelska kallas de ofta longkeepers). Hållbarheten varierar från sort till sort, vissa går att lagra några månader andra över ett år. Förslag på tomatnamnsorter att odla hittar du här i Sortguide: Piennolo & Vintertomater
Lantsort – ”En lantsort är en population av en domesticerad, odlad gröda som inte genomgått formell förädling. Den har istället anpassat sig genetiskt till den lokala miljön där den odlats. Oftast har den en stor inre variation. Samtidigt är lantsorterna särskiljbara från andra sorter och kan därmed beskrivas. Naturen och människan valde bort de sämsta individerna men variationen behölls för att klara olika förhållanden mellan år. Ska sorten kunna godkännas både för registrering på sortlistan och för att kunna märkas med Grönt kulturarv® måste denna variation bevaras.” enligt Runåbergs Fröers hemsida
Lykopen – En slags karotenoid, fettlösligt näringsämne som det finns mycket av i just tomater. Vissa tomatsorter innehåller högre halter av lykopen. Det finns olika sorters lykopen, se även Translykopen och Tetra cis-lykopen. Den stora skillnaden mellan det ”vanliga” translykopenet hos moderna sorter och tetra cis-lykopen hos vissa gyllenorange gammelsorter beror på hur kolatomerna är placerade, det påverkar hur pass lättillgängligt/svårtillgängligt det blir att ta upp för människokroppen. Mer om lykopen och karoten här.
Ma – Meloidogyne arenaria, rotgallnematod (root-knot nematode på engelska).
Mi – Meloidogyne incognita, rotgallnematod (root-knot nematode på engelska).
Mj – Meloidogyne javanica, rotgallnematod (root-knot nematode på engelska).
Micro Dwarf – Brukar kallas för dvärgbusktomater på svenska, på engelska kan de också kallas för kitchen tomatoes eller pot tomatoes. Är vanligen små och kompaktväxande sorter med inkortade internoder, dvs kort stjälkavstånd mellan bladen. Odlas vanligen i kruka och får plats på fönsterbrädan (ex Venus, Vilma F1 eller Lille Lise). Höjden för vad som definieras som dvärgbusk varierar hos olika fröfirmor men vanligen blir de mellan 15-40 cm höga. Sluthöjden på plantan kan också variera beroende på hur pass stor/liten kruka plantan får; i större krukor med större jordvolym kan ofta icke-hybrider större, och i liten/”för liten” kruka kan plantan bli mindre.
Multiflora – Multifloratomater är mycket produktiva sorter som sätter väldigt många och stora klasar av tomater, en enda klase kan bära så många som 100 tomater. Eller ännu fler! Plantorna är generellt högväxande (men inte alltid) och tomaterna kan variera väldigt i både storlek, färg och form… Många är runda, men det är också vanligt med spetsiga, droppformade eller dadelformade tomater. Plantorna är oftast högväxande men det finns enstaka undantag, som har ett mer hängande växtsätt. En del menar att multiflora tomater ska ha täta klasar (så kallad hypertruss) dvs att när de blommar så ska den blommande, blivande ”klas-kvisten” i princip likna en kompakt blomsterbukett.
Nemablom – Produkt som används för att bekämpa sorgmygg och består av mikroskopiska små rundmaskar, det ser ut som ett slags gelé som du blandar ut med vatten och häller på jorden. Kombineras lämpligen med gula klisterskivor (med jordkontakt, ej på pinne) för bästa effekt: Nemablom tar sorgmyggen under jord och klisterskivorna tar dem ovan jord.
NPK – NPK är en förkortning av makronäringsämnena kväve, fosfor och kalium. N=kväve, P=fosfor, K=kalium. Mycket grovt förenklat kan man säga att de olika ämnena hjälper olika delar av växten: Kväve gynnar bladmassan (klorofyllbildning och proteinbildning), fosfor gynnar rotutveckling och blomning, kalium gynnar också blommor/bär/frukt i synnerhet smaken, men också vinterhärdighet och ger visst skydd mot sjukdomar och skador.
On (alt Ol eller Oi) – Oidium neolycopersici sp. Tomatmjöldagg, svampsjukdom som gör att bladen får en vit beläggning som liknar mjöl (därav dess namn). En svamp som kan spridas både vid låg och hög luftfuktighet men plantor som utsätts för torka angrips lättare. Överdriven kvävegödsling kan också gynna svampen. Svampen kan sprida sig med luft/vind över stora ytor och kan överleva ganska länge, angripna växtdelar ska brännas ej läggas i komposten.
OP – Open Pollinated. Open pollinated syftar på att tomatblommorna pollineras av vind, insekter, vattendroppar mm utan människans ”hjälp”/tvång. De är icke-hybrider som ger förutsägbar avkomma nästa år om du sparar frö från dem. Vissa OP-plantor är självbefruktare, dvs de kan pollinera sig själva innan blomman öppnas men andra (ofta vildare) sorter kan ha blommor där pistillen sitter en bit utanför ståndarsamlingen. ”Tomatoes though are mostly self-pollinating and the risk for cross-pollination is very low. In general, the risk for cross-pollination is between 0,5% – 12% depending on the kind of tomato. Normally all tomato seeds you can find on the market of heirloom varieties, are openly pollinated.” förklarar Meraki Seeds på sin hemsida.
OSSI – Open Source Seed Initiative. Att frö är OSSI-märkt innebär att det är fritt frö som ingen får hävda äganderätt till. The OSSI pledge = You have the freedom to use these OSSI- Pledged seeds in any way you choose. In return, you pledge not to restrict others’ use of these seeds or their derivatives by patents or other means, and to include this Pledge with any transfer of these seeds or their derivatives.
Pst – Pseudomonas syringae pv. tomato
Pastatomat – Visst kan man koka tomatsås på nästan vilka tomater som helst egentligen men när man kallar en sort för en pastatomat så avses oftast köttiga sorter, med få frön och lite fastare/torrare kött. Dessa behöver inte kokas lika länge och går snabbare och enklare att koka ihop sås på. Pastatomater behöver inte enbart vara röda och ovala i formen (de finns i många former och färger).
Piennolo – Traditionellt kommer lagringstomater som kallas för just piennolotomater från Kampanien och Neapel, Italien. En del svenska odlare använder ordet piennolo om själva den upphängda tomatklasen, oavsett varifrån deras tomatsorter kommer ifrån (al piennolo = italienska, avser lagringstekniken att hänga upp tomaterna med snöre i en klase, traditionellt från Kampanien och Neapel) Se även Hängtomater högre upp i listan.
Pistillröta – Ser ut som mörkbrun, insjunken fläck i pistilländan (”rumpan”/änden) på tomatfrukten. Pistillröta är ingen sjukdom utan snarare resultatet av ojämn näringstillförsel (bl a lokal kalciumbrist under tidig fruktutveckling, vilket kan bero på flera orsaker) i kombination med ojämn vattning och ojämn temperatur. Överdriven kvävegödsling kan också ge pistillröta men vissa tomatsorter är kända för att vara känsligare för att drabbas av pistillröta än andra ( t ex San Marzano). Pistillröta är ingen sjukdom, det smittar inte och kan inte behandlas bort med bekämpningsmedel, det går inte att behandla bort tomatfruktskadorna i efterhand och det går inte att rädda drabbade frukter utan de skadade tomaterna är det bäst att bara ta bort. Men de delarna av frukten som inte är skadad går bra att äta (skär bort det fula bara). Man kan försöka att förebygga pistillröta genom jämn vattning, gärna täckodling, jämn temperatur och inte ge överdrivet mkt kväve. Jag får ofta pistillröta på vissa enstaka tomatsorter tidigt på säsongen när nätterna fortfarande är kalla, dessa frukter knipsar jag bort. Resten brukar bli fina när temperaturerna stabiliserat sig (näringen finns ju redan i jorden eftersom jag vet att jag har gödslat, men pga kalla temp så kan inte växten ta upp näringen som finns). Enligt vissa hjälper det att ge dolomitkalk, benmjöl mm.
PL – Potato Leaf, tomatplantan har (ofta rätt stora) potatisblad. (Ex Hillbilly Potato Leaf, Matina)
Pl – korkrot, Pyrenochaeta lycopersici Gammal sjukdom som angriper plantans rötter som blir bruna och dör, ofta redan i början av säsongen. Symptomen syns när rötterna grävs upp; rötterna har då ofta förtjockade korklika och uppsprickande partier.
Pyralid – Det finns flera olika sorters pyralider, bl a klopyralid och aminopyralid, de är bekämpningsmedel som används mot ogräs. Eftersom pyralider bryts ner väldigt långsamt så har de tyvärr dykt upp i olika jord och gödselprodukter i handeln som sedan resulterat i förvridna, skadade tomatplantor (men det är även skadligt för mååånga andra sorters växter). Såhär ser växtpyralidskador ut. Om du vill läsa mer om hur du kan undvika pyralider så finns ett jättefint, bra inlägg på Gröna Rader. FOBO och Lena Israelsson har också uppmärksammat gödselskandalen som tog fart 2019 men fortfarande är ett pågående problem.
Resistens – Ibland anges att tomater är resistenta mot vissa sjukdomar. Resistens är inte något permanent utan en namnsorts resistens kan förändras över tid. Sorter som beskrivs som resistenta mot något är alltså inte permanent resistenta för alltid, utan det är en egenskap som kan försämras med tiden beroende på exponering och vilka olika sorters stammar av svamp/sjukdom de exponeras för. Att en sort är resistent/tolerant betyder heller inte att de inte kan drabbas av sjukdomen, även resistenta sorter kan få sjukdomen och visa symptom men de står emot den bättre. En tomatsort som beskrivs som resistent mot t ex bladmögel kan alltså ändå få dessa bruna fläckar på bladen, men den är mer uthållig och står emot angreppet bättre så att jag som odlare ändå kan få en okej skörd. Det vore egentligen bättre att använda ordet motståndskraftig (än resistens) eftersom det ger en bättre visuell beskrivning.
RL – Regular Leaf dvs ”vanliga” normalflikiga tomatblad.
RS – Root Stock, dvs grundstam för tomater på engelska. Se grundstam högre upp i listan.
Rugosa/ rugose leaf – Lite skrynkliga, busigt rynkiga blad, ofta mörkt gröna. Vanligare hos dwarf-sorter (ex DTP Marong Moon).
RZ – Ibland kan man se förkortningen RZ inklämd i ett sortnamn i frökatalogerna, t ex Kaiser RZ F1. RZ står för Rijk Zwaan, företaget som producerar dessa fröer.
Selektion – Urval, att man bara sparar frö enbart från friska och sorttypiska plantor med fullmoget frö, ej från avvikare vid fröodling i bevarandesyfte. Vid förädling selekterar man istället för att främja ökad förändring/förbättring, t ex att bara spara frö från de plantor som gett allra störst frukter, eller de som gett skörd tidigast osv.
Semi-determinate – På svenska brukar de kallas för halvhöga busktomater och blir ca 1,5 m höga, sen avstannar tillväxten. Deras växtsätt är som nåt slags mittemellan determinate och indeterminate.
Si – (alt Wi) Stemphylium lycopersici, silvering/gråtopp.
Sorgmygg – Sciaridae ser ut som små svarta miniflugor med ryckig flygstil som lägger ägg i jorden, larverna som kläcks äter på växternas rötter. Bekämpas snabbast med produkten Nemablom i kombination med gula klisterskivor (med jordkontakt, ej på pinne) för bästa effekt: Nemablom tar sorgmyggen under jord och klisterskivorna tar dem ovan jord. (Det finns även budgethusmorstips för att bekämpa sorgmygg, med t ex uppskuren potatis, täcka översta jordlagret med sand mm) Sorgmygg förväxlas ofta med vattenfluga, Ephydridae som har en lite mer elegant flygstil. Vattenflugan är förvisso irriterande men gör inte samma skada på växternas rötter eftersom den brukar hålla sig till det översta fuktiga jordlagret, då kan det räcka med att jorden får torka ut för att få bukt med den.
Sport – Betyder spontan mutation på engelska. Att en tomat ”sportar” = svengelska, att den spontanmuterar.
Ss – Stemphylium solani, skadlig svamp som ser ut som brunare fläckar (ibland med gulare ring) på bladen.
Stuffer /stufftomat – En ”stuffer-tomat” (ursäkta svengelskan) är en sån som är lite mer som en paprika i formen, liksom lite ihålig. De brukar vara trevliga att gröpa ur och fylla med nåt gott för att sen gratineras i ugnen. (Ex Striped Cavern, Yellow Stuffer)
Tetra cis /Tetra cislykopen – Den stora skillnaden mellan det ”vanliga” translykopenet hos moderna sorter och tetra cis-lykopen hos vissa gyllenorange gammelsorter beror på hur kolatomerna är placerade, det påverkar hur pass lättillgängligt/svårtillgängligt det blir att ta upp för människokroppen. Lina Lindfors i Facebookgruppen Tomatklubben förklarade det såhär: ”Det finns två kategorier av lykopen: cis och trans. /…/ Största delen av det lykopen vi har i kroppen är cis, medan det mesta i t.ex. tomater är trans. Det tyder på att cis-formerna är mer användbara (”nyttiga”) för oss. Skillnaden beror troligen på molekylernas form: trans-formen är en helt rak molekyl som lätt klumpar ihop sig till kluster (miceller). Cis-former är böjda molekyler som inte aggregerar så lätt och därför kan tas upp av kroppen.” Hon förtydligar ytterligare i ett till inlägg: ”Cis (på samma sida) och trans (på motsatta sidor) är benämningar på hur atomer sitter i förhållande till varandra. I det här fallet är det kedjor av kolatomer där en del par av kolatomer har dubbla bindningar till varandra. Det kan alltså finnas noll, ett eller flera ställen i molekylen där kedjorna sitter på samma sida (cis). Därav benämningarna tetra-cis-lykopen (fyra ställen) osv.” Citatet är publicerat med hennes godkännande. Mer om forskningen kring tetra cis hittar du här. Tips på tetra-cislykopentomatsorter att odla hittar du här i Sortguide: Tetra cis-lykopentomater.
Tjyv /tjyvskott /Tjuv /Tjuvskott – Det lilla skott/nya gren som växer ut i bladvecket mellan den lodräta stammen och vågrät gren. Brukar vanligen nypas/klippas bort på högväxande sorter, kan sparas/odlas vidare som stickling för att kunna göra fler tomatplantor av samma sort (även av F1-hybrider).
ToBRFV – Tomato Brown Rugose Fruit Virus. Smittsamt tomatvirus som upptäcktes 2014 i Israel och sen dess spridits i Europa. Det sprids med människor, kläder, redskap, smittade grönsaker från mataffären, frö från smittade plantor/grönsaker, askarna som dessa legat i osv. Kan överleva i ca 2 veckor på mjuka ytor och ca 6 månader på hårda ytor. Drabbar förutom tomater också chili, paprika, petunior, tobak, mållaväxter, nattskatta. Viruset är en sk karantänskadegörare vilket innebär att får man symtom i sin odling som liknar det viruset är man skyldig att rapportera det till jordbruksverket. https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/karantanskadegorare. Symptomen kan se väldigt olika ut, några bilder hittar du här.
ToMV – Tomato mosaic tobamo virus, dvs tomatmosaikvirus. Man brukar ofta hänvisa till olika stammar: 0, 1, 2.
ToTV – tomato torrado virus
Translykopen – Det lykopen som finns i röda tomater, behöver värmas upp och ätas tillsammans med fett (t ex olivolja) för att kunna tas upp av människokroppen. Vissa röda tomatsorter anses innehålla högre halt av lykopen t ex Annamay F1, Health Kick/Health Kick F1, Prolyco Busk mfl.
Tree type dwarf – Definieras såhär på Meraki Seeds hemsida: ”Dwarf Tree-type is a characteristic often found for dwarf-varieties. That means the growth habit is like a small, sturdy tree, instead of a bush.”
TSWV – Tomato spotted wilt virus, bronsfläcksjuka. Mer om sjukdomen och såhär ser drabbade plantor ut.
TYLCV – tomato yellow leaf curl virus
Weeping tomato – Ordet weeping syftar på plantans hängande, deppiga och buskiga växtsätt med svag stjälkstyvhet (inte själva tomatfrukten). Plantorna behöver inte tjyvas och har ett väldigt lågt, hängande och deppigt växtsätt som brukar passa bra för odling i höga krukor eller stora amplar (ex Greensleeves).
Va – Verticillium albo-atrum, vissnesjuka. Vissnesjuka är en svampsjukdom. I början slokar plantan, sen gulnar de och vissnar. Om man gör en genomskärning av stjälkarna kan man se att kärlsträngarna är bruna.
Variegata – Betyder brokig, direktöversatt från latin. Brukar syfta på bladen, att de är vit/gulstrimmiga/sk ”variegerade” på svengelska. Det finns en tomatsort som heter just Variegata med sådana vitbrokiga blad.
Vd – Verticillium dahliae, vissnesjuka är en svampsjukdom. I början slokar plantan, sen gulnar de och vissnar. Om man gör en genomskärning av stjälkarna kan man se att kärlsträngarna är bruna.
VF – Fusarium och Verticillium. Brukar vanligen anges för att lyfta fram att sorten är resistent/motståndskraftig mot dessa sjukdomar ( t ex Roma VF). Verticillium gynnas vid låga temperaturer medan Fusarium-svamp gynnas vid höga temperaturer så det finns liksom alltid nåt elände att spana efter. 😉
Vinterodlade tomater – Vanligen dvärgbusksorter eller andra lågväxande, kompakta sorter som odlas inomhus av hobbyodlare vintertid med tilläggsbelysning (100 w per kvm).
Vintertomat – Lagringstomater, traditionellt kommer vintertomater från Apulien, Italien. Förslag på tomatnamnsorter att odla hittar du här i Sortguide: Piennolo & Vintertomater
Vinterns tomater – Samlingsnamn för tomatsorter som odlas sommartid, skördas till sensommaren/hösten men går att lagra och äta vintertid. Ett annat samlingsnamn är lagringstomater, långlagringstomater, evighetstomater. Förslag på tomatnamnsorter att odla hittar du här i Sortguide: Piennolo & Vintertomater
Och så ännu fler…
Det finns fortfarande förkortningar som jag själv (ännu) inte lyckats/hunnit leta fram svaret på så jag kommer att fortsätta uppdatera listan efterhand. Har jag missat nån förkortning som just du undrar över? Tipsa mig gärna så ska jag försöka inkludera den också. 🙂
Till sist…
Till sist vill jag vara väldigt tydlig med att detta INTE är ett sponsrat inlägg. Jag har inte mottagit vare sig pengar eller produkter från de företag som nämns för att skriva detta. Det förekommer att jag gör blogginlägg sponsrade av reklam men detta är inte ett av dem.
Källor i urval:
Bok: Växtskydd i trädgård – Maj-Lis Pettersson och Ingrid Åkesson (1998) finns även i nyare version, med färgfotografier
Bok: Odla tomater – Åke Truedsson (2015, nytryck 2019)
Bok: Frö för framtiden – Småskalig odling av köksväxtfrö , Redaktör Lena Ansebo (2014, nytryck 2021)
https://merakiseeds.com/blog-2
http://tillvaxttradgard.slu.se/uploads/dokument/LTV-fakta_2014_10.pdf
Tomater, plantavstånd och korspollinering
https://www.tomatdatabasen.dk/blog/2019/03/27/gwr-green-when-ripe-tomater-saadan-ser-du-at-de-er-modne/
https://www.wexthuset.com/fakta-och-rad/skotselrad-om-vaxter-i-kruka-och-tradgard/odlingstips-koksvaxter/kann-igen-skador-och-sjukdomar-pa-tomater
Förkortningar på sjukdomar som kan drabba tomat
https://stud.epsilon.slu.se/11056/1/moritz_s_171004.pdf
https://www.naturespath.com/en-us/blog/difference-between-heirlooms-open-pollinated-and-hybrid-organic-seeds/
http://www.olssonsfro.se/wp-content/uploads/2021/11/Olssonkatalog2022digital.pdf
https://www.semenco.se/images/uploaded/jakob%202020/Katalog%202021.pdf