Att frödodla tomat kan tyckas supersimpelt men det beror på om du bara ska spara frö till dig själv eller om du vill sprida till andra. Hur långt avstånd ska man ha mellan sina olika tomatsorter för att undvika korspollinering egentligen? Hur ska man göra?
Jag har frågat runt och letat efter svar hos olika källor och (surprise surprise) fått olika svar… 😉 Så hur ska man tänka egentligen? Finns det nån konsensus? Nja, inte riktigt.
Det korta svaret
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att exakt EXAKT hur många meters avstånd man bör ha mellan olika tomatsorter finns ingen enighet kring. Olika källor anger olika avstånd. Man vet helt enkelt inte. Inte ens genetikerna vet. 3-12 meters avstånd eller 30-200 meters avstånd anger vissa för tomater generellt.
Men det långa svaret är att det beror på vilken slags tomat du fröodlar; om det är körsbärs, biff eller ”normal-mellanstor” och hur pass öppen blomma sorten har. Det beror också på om du fröodlar bara till dig själv eller om du fröodlar i bevarandesyfte och vill dela fröet med andra. (En ultrakort sammanfattning hittar du i slutet av detta blogginlägg.) Enligt FOBO så kan även sorter med potatisblad vara känsliga för korspollinering men de flesta källor nämner inget om detta.
Att fröodla i bevarandesyfte
Ska du bara fröodla till dig själv så är det kanske inte så noga men om du ska du sprida fröerna till andra och vill att sorten ska fortsätta vara så som den är (dvs odla i bevarandesyfte) ja då finns en del att tänka på:
- Plantantal
- Selektering
- Sortavstånd /isoleringsavstånd
Plantantal – slipp inavelsdepression
Vissa sorters grönsaker (typ majs och morötter) är väldigt känsliga för inavelsdepression och därför är det viktigt att man inte samlar frö från för få plantor; ju fler desto bättre. Tomater är däremot inte lika känsliga. Någon strikt konsensus för hur pass många plantor man bör ha vid fröodling av tomat finns inte men boken The Manual of Seed Saving rekommenderar 6-12 plantor för tomater. Boken The Complete Guide to Saving Seeds är betydligt vagare och rekommenderar ”många”. NordGen tillämpar vanligen 7-15 plantor av samma sort för självbefruktare som tomat.
Låter det jobbigt att fröodla så många plantor samtidigt? Det behöver det inte vara; eftersom tomatfrö har en hållbarhet på 10 år eller mer (om du lägger det i frysen) så behöver du ju inte fröodla så många plantor av sorten du gillar varje år, det räcker att du gör det nån gång inom loppet av 10 år. 🙂
Selektering – skippa avvikare
Det är skillnad på att förädla (dvs förändra/förbättra) en tomatsort och på att bevara den som den är. Om du vill fröodla en tomatsort i bevarandesyfte så gäller det helt enkelt att du plockar fram ditt hjärta av sten och är sträng och selektiv med från vilka plantor och frukter du sparar frö från: spara bara frö från sådana plantor som beter sig och ser ut som de ska. Sorten (både planta och frukt) ska vara förutsägbar och stabil. Och frisk! Spara inte frö från sjuka plantor.
Om du t ex fröodlar 10 plantor av en tomatsort med runda, röda mellanstora tomater som mognar tidigt på en högväxande planta med potatisblad så är det ofta 1-2 plantor som avviker. En planta kanske ger gula tomater istället för röda. En planta kanske inte längre har potatisblad, eller ger skörd mycket senare än de andra. Spara inte frö från avvikarna! (Och om du ändå vill spara frö från avvikarna, DÖP OM dessa fröer. Ge dem ett nytt namn. Dessa mutationer = ny sort med andra egenskaper.)
Sortavstånd / isoleringsavstånd – slipp korspollinering
Boken The Manual of Seed Saving rekommenderar 3-12 meters avstånd mellan sorterna. På FOBOs hemsida tipsar man om ca 200 m. Fröfirmorna Impecta och Runåbergs Fröer har båda tipsat mig om att man kan täcka plantorna med t ex fiberduk för att undvika korspollinering eller ha ett stort avstånd mellan plantorna på ca 200 m.
Eftersom tomat är en självbefruktare som har ståndare och pistill i samma blomma så behöver man inte oroa sig så mycket för korspollinering… Särskilt som det bi som en gång i tiden pollinerade tomaterna finns på en annan kontinent. Blomman är helt enkelt oftast pollinerad redan innan den slår ut så risken för korspollinering är inte så stor. Enligt Annette Hägnefelt på NordGen så beror risken också på hur man fröodlar: ”Odlar du i växthus med nät i öppna fönster så att det är insektsfritt kan plantorna stå bredvid varandra. Fröproduktion utomhus innebär förstås större risk eftersom diverse insekter inklusive skadegörare kan sprida pollen mellan olika sorter och även vinden kan innebära en risk.”. Hon skriver också att ”Det finns genotypskillnader. Olika sorter kan ha mer eller mindre öppna blommor och därmed ökar risken för att insekter/vind kan pollinera mellan plantorna.”
Skillnad på tomat och tomat
Ofta pratar man om tomater i väldigt generella termer när det handlar om fröodling och det tycker jag är synd… Jag skulle önska att man pratade mer om att olika kategorier av tomater har olika ”stor” korsningsrisk; eftersom t ex körsbärstomater är närmare släkt med vildtomater så korsar de sig lättare. Även biffsorter verkar ha lättare att korspollineras. Minst känsliga för korspollinering är de ”vanliga”, mellanstora runda tomaterna. Annettes poäng med de olika genotyperna är jätteviktig tycker jag. Samtidigt så behöver man ju inte ta i från tårna och vara överdrivet försiktig heller… ”Ska du distribuera frö till andra ska du ha rejäla avstånd mellan olika sorter, men mer än 30 m anser jag onödigt.” skriver Annette Hägnefelt avslutningsvis i mailet och det tycker jag låter vettigt, en rimlig avvägning.
(F1-hybrider är en annan historia: eftersom en F1-hybrid har två föräldrar så blir inte avkomman exakt genetiskt likadan om du tar frö från den även om du har stort plantavstånd. Att fröodla på F1hybrider brukar därför generellt inte rekommenderas. Mer om det en annan gång.)
Klassiskt rookie-mistake
Ett riktigt superklassiskt rookiemistake är att man skördar för tidigt, innan fröet hunnit mogna. Tomaten ska ju inte vara ätmogen, utan snarare lite övermogen, för att fröet ska vara så moget och fullmatat som möjligt. Eftermognade tomater som skördats gröna är alltså inte att rekommendera för dig som vill få fram bra, högkvalitativt frö att så nästa år. (Detta gäller även lagringstomater vid fröodling.)
Ultrakort sammanfattning:
- Plantantal – 6-15 tomatplantor /”många” /ju fler desto bättre
- Selektering – spara ej frö från avvikande plantor, bara från friska och sorttypiska plantor, spara fullmatat/moget frö
- Sortavstånd – 3-12 m avstånd /30-200 m avstånd /200 m avstånd /ev täck med fiberduk vid blomning /30 m räcker
För mer utförlig motivering till sifforna se respektive rubrik ovan i detta blogginlägg. Detta är alltså en sammanställning av vad många olika källor anger… Och ja, de säger olika. Vilket av dessa råd du väljer att följa är upp till dig.
Lästips om du vill lära dig mer
Om du är nybörjare på odling men nyfiken på fröodling så är Ulla Hasselmarks bok bra, den är skriven litegrann som en trädgårdstidning med mycket bilder och lättförståelig text. Om du odlat ett tag och vill veta mer om specifika växtgrupper så är fröodlarföreningen Sesams bok Frö för framtiden toppen. Men visst finns det många fler böcker… Runåbergs Fröer-boken (och hemsidan!) är också jättebra och många av de här böckerna kompletterar varandra fint.
Vill du gå in ännu lite mer på djupet så är det engelska boktitlar som gäller, kika under rubriken Källor i urval här nedan. 🙂
Källor i urval:
Mailkontakt med Impecta
Mailkontakt med Runåbergs Fröer
Mailkontakt med Annette Hägnefelt på NordGen
SesamNytt sommar 2019 nr 3
https://www.fobo.se/index.php/kunskapmeny/fragor-svar-meny/fragor-svar-2014-meny/202-korsningsrisker-i-tomatodling
boken Frö för framtiden: småskalig odling av köksväxtfrö – en handbok utgiven av Föreningen Sesam (2014)
boken Runåbergs fröer: grönsaker, kryddor och blommor för nordiska trädgårdar – Johnny Andreasson (2013)
boken The Manual of Seed Saving – Andrea Heistinger (2013)
boken The Complete Guide to Saving Seeds – Robert Gough & Cheryl Moore-Gough (2011)
boken Vegetable seed production (2nd edition) Raymond A.T. George (1999)
Citat från min mailkontakt med Annette Hägnefelt på NordGen är publicerat med hennes godkännande.
Jag har också fixat en tomatvägg nu! Det är bark som underlag. Nu måste jag fråga dig: Har du fat under dina tomatkrukor ute? Varför, eller varför inte?
Hej Ritva!
Ja det stämmer att jag inte har några fat eftersom jag inte behöver det, jag odlar ju tomaterna i snittblomshinkar från mataffären (den största modellen, som det ofta står gladiolus/liljor i). Sen borrar jag hål några cm upp PÅ SIDORNA från botten så att det blir som en budgetversion av en självvattnande kruka, dvs överflödigt vatten kan rinna ut ur sidohålen om det skulle börja ösregna t ex… Jag odlar ju utan tak. Jag har alltså inte hål i botten på krukorna, som ett fat skulle samla upp, utan hålen sitter i sidorna istället. Därför behövs inget fat. Tomatväggen står på grus så det gör inget att vattnet rinner ut, men samtidigt så kan det ju periodvis bli väldigt hett vid väggen och då är det bra om plantorna har ett litet ”bottenmagasin” av vatten att ta av vid behov.