-Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Cramers Blommor och Wexthuset-
-Innehåller reklam för den ideella föreningen Sesam-
Kulturarvssorter och lokalsorter är ju härligt men inte alltid så lätt att hitta… När Föreningen Sesams lokalgrupp i Uppland ville fokusera på att lyfta och föröka upp de Uppländska sorterna inom det ideella projektet #sesamupplandsfröarv så var det fler lokalgrupper som blev inspirerade att göra något liknande. Därför gör jag fler inlägg och sammanställningar om lokalsorter, denna gång om Skåne.
Ordet kulturarv är lite luddigt och kan tolkas på olika sätt (även i olika länder). Att en sort kallas för kulturarvssort har med tiden kanske blivit lite urvattnat av marknadsföringsskäl men innebär grovt förenklat att det är en gammal sort som odlats länge i Sverige på samma plats, ofta i flera generationer. Ibland sägs att sorten ska vara från före 1940- 1950- eller 1960-tal, beroende på växtslag, men egentligen finns ingen regel för hur gammal en sort ska vara för att få kallas för kulturarvssort. Det är en kulturskatt, helt enkelt. Värd att bevara för framtiden.
Att vilja bevara äldre sorter i odling handlar om att vilja bevara sitt kulturarv. Vissa sorter har specifika smaker och egenskaper som gör dem extra lämpade för vissa maträtter, det är levande matminnen att förvalta och dela med andra. De äldre sorterna har också en bred genetisk bas som vi kommer att behöva för att kunna ta fram nya sorter som bättre lämpar sig för ett förändrat klimat. Att de odlats länge på en plats visar att de är odlingssäkra, att det går att få fram fullmoget frö men för att sorterna ska fortsätta anpassa sig efter sjukdomar och ett förändrat klimat så behöver vi fortsätta odla dem. Nedfrysta i en genbank kan de inte anpassa sig, så fortsätt fröodla dem i bevarandesyfte så att de kan fortsätta finnas även i framtiden.
Skånes lokalsorter från A-Ö
En del sortnamn har jag bloggat om tidigare, de namnen är klickbara. Många av sorterna är insamlade av POM (Programmet för odlad mångfald) och finns i Nationella genbanken. Mer information tillkommer ständigt, så listan kommer att uppdateras allteftersom. Med reservation för eventuella felskrivningar.
En kortare översikt utan beskrivning hittar du i tidigare inlägg Hitta din lokalsort.
En kort sammanfattning med bara sortnamn hittar du längst ner i slutet av inlägget.
Aldas ögonsockerärt /Aldas ögonärt – SOCKERÄRT (NGB24291) Döpt efter Alda Rosén från Strönshult i Osby, Skåne som verkar ha odlat den längst tid, hon levde 1914-2011 och odlade den i näsan hela sitt liv enligt GeNBIS. Förmodligen fick Alda ärten av sin trädgårdsintresserade mor Hilma, från Östraröd i Glimåkra. Numera odlas den vidare av Aldas dotter i Halmstad. Sorten beskrivs som medelhög med vita blommor. Ärterna är söta i smaken och varje balja ger ca 5-7 st ärtor (fröet får en karaktäristisk svart prick, sk hilum/svart ”öga” där fröet suttit fäst vid baljväggen, därav namnet ögonsockerärt). Sorten samlades in av POMs Fröuppropet.
Alida /Åhus /Åhushavanna – VIRGINIATOBAK (NGB17942) Nicotiana tabacum ’Alida’ är en ettårig snabbväxande sort som får vackra, skira rosa blommor vilket gör att den även går fint att odla som prydnadsväxt. Sorten beskrivs som tålig och anpassad för svenskt klimat. Plantan blir ca 100-180 cm hög och fröet ska frögros ytligt, täck inte över fröet med jord. Rek plantavstånd ca 40 cm. Rek radavstånd 60 cm enligt svensk fröfirma. Enligt Snus & Tändsticksmuseum så tog Alida ”Mor Alida” Olsson som bodde och drev tobaksodling i Yngsjö utanför Århus fram en egen tobakssort av Virginiatyp 1945. KristianstadsJournalen skriver att ”Tobak är en subtropisk växt som egentligen inte är anpassad för det svenska klimatet. Den är känslig för både köld och blåst och har därför korsats och förädlats i en mängd varianter genom åren. Det är inte känt när och hur, men vid något tillfälle lyckades hon korsa fram en variant av Virginiatobak som lämpade sig synnerligen väl för de lokala förutsättningarna. Alidatobaken blev mycket populär, inte minst i hennes hemtrakter, och det förefaller också som att AB Tobaksmonopolet i stor utsträckning använde sig av den när de försåg odlarna med plantor.” Mor Alidas familj odlade tobak runt huset och hon fick lära sig hantverket av sin mormor, tobaksodling var på den tiden en klassisk kvinnosyssla som krävde stor arbetsinsats, tog mycket tid och krävde stor kunskap pga de många moment som arbetet innebar. Men så småningom gav svenska staten inga fler subventioner till den svenska tobaken eftersom den inte ansågs tillräckligt konkurrenskraftig gentemot den utländska. 1964 skördas de sista tobaksplantorna i Sverige men Mor Alida drog upp några plantor att spara frö av och i början av 2000-talet hittades fröerna igen och odlas vidare av Snus & Tändsticksmuseet och bevaras av NordGen, insamlad av POMs Fröupprop. Det har också spelats in en dokumentärfilm om Mor Alida, den kan du se här på YouTube om du vill, ca 27 min lång. Köp Alida hos Cramers Blommor
Aroma – HÖST/VINTERÄPPLE Zon I-IV. En av de vanligaste, kommersiellt odlade äppelsorterna i Sverige. Ett mellanstort, välformat äpple med gulgrön grundfärg och rödstrimmig täckfärg. Mognar i slutet av september, kan lagras till december eller längre. Är resultatet av en korsning av Ingrid Marie och Filippa som gjordes på Balsgård 1947, sorten släpptes senare i handeln 1973. Aroma är ett vackert äpple, så vanligt förekommande att när man föreställer sig ett ”neutralt klassiskt” äpple så är det ofta Aroma man föreställer sig. Några superspecifika typiska kännetecken är inte helt lätt att komma på men sorten har djup skafthåla, är välsvarvat och vitprickigt med ljusa skalpunkter. Påminner mycket om Ingrid Marie i utseendet men är liksom glattare och glansigare i skalet. Det mest typiska för Aroma är faktiskt smaken; fast men saftigt kött med söt smak med lite syra. Smaken påminner vagt om Filippa (och trädet kan få kala grenpartier med frukt långt ut på grenen, också som Filippa). Verkligen ett mycket gott äpple. Förväxlingsäpplen: Frida, Fredrik, Birgit Bonnier. (Aroma finns även som en röd mutant; Amorosa. I Norge finns också röda mutanter av Aroma; Hamre och Ylvisåker.) Utsedd till Skånes landskapsäpple 2005 av Sveriges Pomologiska Sällskap och Riksförbundet Svensk Trädgård i samarbete med Koloniträdgårdsförbundet och Sveriges Hembygdsförbund. Köp Aroma hos Cramers Blommor
Augusta – PELARGON Skånes landskapspelargon sen 2008 utsedd av Svenska Pelargonsällskapet. Beskrivs som en rosavit, enkel zonalpelargon med mörkare rosa öga och mörkare rosa kant med rundade blomställningar. Sorten beskrivs som starkväxande med upprätt form och mellangröna blad. Den ansågs först som en gammal svensk sort från Cedergrens Plantskola (1915-2019) i Råå vid Helsingborg men det har senare framkommit att en kvinna köpt den i England på 1980-talet och senare givit den till Cedergrens. Köp Augusta hos Wexthuset
Båstad – KOKBÖNA Ganska hög tidigblommande buskböna som får gräddvita blommor och senare gröna baljor med röda strimmor som blir kraftigare allteftersom baljan mognar. Baljan är lång, lite lätt böjd med utdragen spets. En balja innehåller ca 6 st njurformade bönor, bönorna är trinda och spräckliga med bruna fläckar på vit botten. Färgen kan variera eftersom det är en lantsort, ibland är vissa bönor nästan helbruna. Sorten har odlats länge (i minst två generationer) av en lantbrukare utanför Båstad, Skåne som skänkte den till en medlem i Föreningen Sesam som spred den vidare inom föreningen på 1990-talet. Bönan odlades för att ha till julmat.
Börringeäpple – HÖSTÄPPLE Skånsk lokalsort som beskrivs som mört och saftigt med ädel smak av Svepom. Ger mellanstora, ganska runda frukter i oktober, håller nästan till november. Äpplet har gul grundfärg och ganska svag rosa täckfärg men med tydliga rostprickar, ibland med rödare röd omkrets. Köttet är grönvitt, mört och saftigt. Kärnhuset är litet, ovalt, och lite öppet med tjocka rundade kärnor. Själva trädet är stort och har ett hängande växtsätt, beskrivs som produktivt. Sortens ursprung och historia är okänd men den har fått sitt namn efter Börringe egendom i Skåne. Sorten verkar ha odlats i Skåne men även sålts till från Linköpings trädgårdsförening och Jönköping enligt Anton Nilsson, boken Våra äppelsorter s 258. Kanske är sorten samma som Gelber Lavendelpipping, det verkar iallafall John A. Åhlen tro i Sveriges pomologiska förenings årsskrift 1912.
Christas Gröna – BRYTBÖNA Har odlats i flera generationer i Christas familj, togs med till Sverige efter andra världskriget. Gavs 1989 vidare till Carina och John Linde som fortsatt odla den. Beskrivs som en lågväxande sort som ger skörd länge och ger bra även en trist svensk sommar med dåligt väder. Ger ljusa bönor med vitt fröärr med en rödare ring runt fröärret. Har odlats länge i Skåne Amatörsort.
Dagny – TRÄDGÅRDSSYRA (NGB20110) Rumex rugosus Den beskrivs som 30 cm hög med långa ovala blad på stjälk, döptes efter donatorn. Frön donerades till NordGen av Dagny Nelson från Kristianstad, ”Den är så god”, hälsar Dagny.” enligt Genbis GRIN-Global. Insamlad via POM.
Ekholmen – BONDBÖNA (NGB17892) – En intressant gammal sort från Vittsjö socken i Skåne som blommar tidigt och ger ganska stora bönor, ca 5 st per balja. Plantan blir 90 cm hög och är inte särskilt buskig, med nedåthängande mycket stora, knubbiga baljor. Odlas och bevaras av NordGen.
Extra-Hatif de Juillet – BRYTBÖNA (NGB17827) Enligt boken Klint Karins kålrot och Mor Kristins böna kommer den till Sverige 1954 från en marknad i Isle de la Cité i Paris, Frankrike. Den verkar vara lite seg i starten men växer sen snabbt och ger gröna, trådfria bönor ända tills första frosten tar den. Enligt SKUD tillhör den Brytböna-Gruppen, nämns första gången på svenska i tryck i Sesams årsbok 2009.
Flädie – HÖST/VINTERÄPPLE Zon I-II. Plattrunt och hyfsat stort gröntgult äpple, ibland med svag rodnad på solsidan. Typiska kännetecken är fett skal, skalpunkter med grön halo, små runda kärnor och en inte särskilt god doft när du sniffar på skalet. Skaftet är tjockt, pistillen luden nedtill. Köttet är gräddvitt och smaken beskrivs som svagt sötsyrligt med svag arom. Köttet brunfärgas långsamt, ganska mört. Även om äpplet inte doftar så gott så så är det en ganska populär sort eftersom många gillar smaken och det har god motståndskraft mot skorv och andra trista sjukdomar. Det har dessutom rätt bra hållbarhet, frukten mognar i början av oktober ungefär och håller till början-mitten av december. Ansågs förr vara både ett gott ätäpple och bra hushållsäpple men idag tror jag nog att de flesta mest betraktar den som hushållsfrukt, dvs gör nåt av den i köket. Gammal sort från ca 1860, sägs enligt vissa källor komma från en kärnsådd av Gravensteiner på en handelsträdgård i Flädie (typ en mil väster om Lund) men enligt boken Svenska äpplen har DNA-analyser inte kunnat visa på något sådant släktskap (Näslund & af Sandeberg 2010:140). Köp Flädie hos Cramers Blommor
Fredriksdalsäpple – VINTERÄPPLE Zon I. Sannolikt från Fredriksdals gård, Helsingborg där har den iallafall förökats med ympkvistar med härkomsten är okänd. Beskrivs som gult, plattrunt mellanstort dessertäpple med rödstrimmig täckfärg och stor rostrosett vid skaftet. Många skalpunkter syns i den gula grundfärgen. Det har fast, vitt fruktkött och svagt syrlig arom. Kärnorna är mellanstora, bruna och trubbiga. Frukten mognar efter lagring i november-december och håller i några månader. Mer utförlig beskrivning hittar du i boken Våra äpplesorter av Anton Nilsson.
Hanaskogsäpple – SOMMARÄPPLE Zon I-III. Gammal lokalsort från 1873, uppdragen vid Hanaskogs trädgård i Kristianstads län av trädgårdsmästare J Pamp, kanske kom kärnan från ett Kanikerträd som växte där. Sorten spreds senare till Mälardalen. Trädet beskrivs som medelstarkväxande med lite utbredd krona och ger stora äpplen med frisk, lite syrlig smak som mognar i mitten av september, hållbarhet i några veckor bara. Äpplet är plattrunt med svaga åsar, vitgult skal med gröna skalpunkter. Skaftet är kort, köttet beskrivs som vitt och saftigt med friskt syrlig smak. Har både använts som bords- och hushållsfrukt. Tyvärr verkar sorten vara mottaglig för mjöldagg. Mer utförlig beskrivning hittar du i boken Våra äpplesorter av Anton Nilsson.
Hofgården – HUMLE (SWE 20) Skånsk gammal sort från fastigheten Hofgården 1:2 i Verums socken i norra delen av Hässleholms kommun. I en avmätning från 1741 kan man läsa att där finns 7 humlehagar. Ger mellanstora ljusgröna kottar med hög oljehalt som mognar i mitten av september. På torrhumling gavs ett utmärkt öl med arom av svamp/ost/läder enligt boken Humle i den svenska nationella genbanken av Else-Marie K Strese (2016:134-135).
Ingas vita – KOKBÖNA (NGB31980) Vit, äggformad lättkokt kokböna med tunt skal. Verkar ha hyfsat kort utvecklingstid enligt vissa källor, normal utvecklingstid enligt andra. Från Arild, Kullahalvön i Skåne. Har odlats länge av Inga som föddes 1916, som enligt Genbis Grin-Global ”/…/fick bönan av ett äldre syskonpar i Arild under andra kriget. De hade odlats i familjen så länge de mindes, dvs sedan 1800-talet. Vi tycker bönan är mycket odlingsvärd, den är mild i smaken och lättodlad.” Inlämnad till NordGen 2019.
Karna /Ru-548 A – ZONALPELARGON (SWE372) Får rent vita, delvis fyllda blommor med vagt gröna toner i knoppar och nyutslagna blommor. Ståndarna har inget synligt pollen. Plantan beskrivs som högvuxen, bladen har tydlig zonmarkering. Sorten har odlats länge i skånetrakten och vårdats i flera generationer, ursprung okänt. I boken Pelargoner i Nationella genbanken kan man läsa mer om dess historia: Karna bodde i början av 1900-talet på en mindre bondgård i i Västra Torp utanför Trelleborg. Hennes dotter Helga odlade vidare pelargonen och gav den så småningom till sin dotter Signe i gåva när hon skulle gifta sig. Varifrån Signes mormor Karna en gång fått pelargonen vet man inte. Sorten introducerades 2015 i handeln och säljs under varumärket Grönt Kulturarv. Köp Karna hos Wexthuset
Kattis – SVARTA VINBÄR Ger mellanstora bär med mellanstark smak, kryddigt rund med toner av kanel. Mer utförlig beskrivning finns i SesamNytt 2016/4. Uppstod genom en frösådd hos en Sesam-medlem i Bonderup, Skåne. Sorten är döpt efter M646 Katarina Wahlberg (som bl a skrev kapitlet om spenat och kapitlet om trädgårdsmålla i föreningens bok Frö för framtiden).
Kloster /Klosterärt – KOKÄRT från Weibullsholm som marknadsfördes mellan 1945-1958. Halvhög, vitblommande sort får gröna baljor och gula ärtor. Ansågs vara mycket produktiv (för sin tid) och odlades i stor omfattning i både södra och mellersta Sverige under 1940-50-tal. Är resultatet av en korsning av sorterna ’Monopol’ (foderärt) och ’Ambrosia’ (kokärt).
Kotte – LANTVETE Urval av skånskt lantvete, med fyrkantigt kompakt ax, bra halmavkastning och resistent mot gulrost. ”Tidigt uppmärksammades det att *Kotte* var enastående resistent mot sjukdomen gulrost och den kom därför att användas i korsningar för att överföra resistensegenskapen, bland annat till den legendariska sorten ’Pansar’ /…/. Nya raser av svampen som orskar gulrost uppstod emellertid och ’Kotte’ och de korsningar där den använts förlorade efter hand sin resistens och blev åter mottagliga. Inget skånskt lantvete finns finns bevarat som levande material, men /…/ ’Kotte’-vetet existerar ännu.” skriver Matti Wiking Leino i boken Spannmål, svenska lantsorter på s 146-147.
Kålaberga – HUMLE (SWE15) Skånsk gammal sort. Byn Kålaberga ligger ca 15 km från Kristianstad, humlegården fanns redan innan 1827. Ger mellanstora ovala kottar (med låg halt av alfasyra och olja) som mognar i andra halvan av september. Torrhumling gav ett utmärkt öl med smak av äpple och arom av äpple och honung enligt boken Humle i den svenska nationella genbanken av Else-marie K. Strese (2016:136).
Landskrona /Landskronaäpple – ÄPPLE. Zon I-II. Stort gröngult äpple med röd täckfärg och syrlig smak, sorten finns i Fredriksdals klonarkiv och fanns med i fruktutställningen där 1982. Du kan läsa mer om det på Helsingborgs Dagblads hemsida (om du är prenumerant) här.
Lomma – ÄPPLE Skånsk lokalsort. Vet du mer om Lomma? Kommentera gärna inlägget och berätta. 😀
Lönsboda – BRYTSOCKERÄRT Gammal sort (som påminner om sorten ’Sugar Snap’) odlad sedan 1920-talet i Lönsboda i Skåne. En balja är ca 10-12 cm lång, plantan klättrar bra. (OBS! Det finns även en brytböna från Halland med namnet Lönsboda, som senare fick namnet Särdal. Förväxla inte brytsockerärten med brytbönan, ja det är förvirrande men de är två olika grödor med samma namn.)
Maglaby /Maglaby Gråärt – GRÅÄRT (Foderärt-Gruppen) Bevarandesort. Skånsk lokalsort av gråärt som odlades på fält ända fram till 1900-talet, sen kom de gula ärtorna att ta över allt mer. Kan bli mycket hög med en hel del bladmassa som odlad på åker, tycks bli lite mindre hög som odlad i trädgård, ca 150 cm hög. Ger små brunstrimmiga, blå ärtor med lite småsträv smak. Ärtorna kan uppvisa stor variation och var allt från lila, beige med lila prickar, beigebruna och melerade. Bättre som djurfoder pga sin sträva smak enligt vissa.
Mandis – POTATISLÖK (Genbanksnummer SWE 96) – Skånsk sort som kan variera mycket i storlek, inte så produktiv men när andra sorter drabbats av lökfluga eller lökbladmögel så har Mandis klarat sig bra i svensk provodling. Skalet beskrivs som ljust rödsprängt, lökarna är runda med röda nyanser i köttet enligt vissa källor (Strese & de Vahl 2018) men vitt eller ljusgult enligt andra källor (Nygårds & Wiking Leino 2013). Blasten är grågrön. Lökarna sitter i ganska lösa kluster, lite längre ner i jorden än andra sorter. En sättlök brukar ge 7 st sättlökar tillbaka, av varierande storlek.
Marma – FODERÄRT från Weibullsholm. Marknadsfördes mellan 1959-1985. En småfröig, medelhög sen sort med lilarosa segel och rödrosa köl. Ger gröna baljor och senare brunmarmorerat frö. Föräldrarna till Marma är sorterna ’Abed Marmor’ och ’Parvus’ (’Parvus’ är systersort till ’Klosterärt’).
Mormors Gröna Ärtor – MÄRGÄRT (NGB21675) Enligt boken Klint Karins kålrot och mor Kristins böna av Nygårds och Wiking Leino så odlades Mormors gröna ärtor av Saga Svenssons mormor i början av 1900-talet, mormodern bodde på en lantgård i Kornbergaby i Skåne. Ärtorna gick i arv till Sagas mor och nu odlar Saga dem. Sorten beskrivs som högväxande och ärtorna som goda och gröna. Ca 7 st ärtor ryms i en balja.
Mors Klätt – PURPURKLÄTT (NGB17928) Lychnis coronaria eller Silene coronaria Insamlat av POM. Får vackert silvergrå blad och rosaröda blommor. Tvåårig växt som ofta frösår sig själv och uppfattas därför av många som perenn. Purpurklätt ingår/placeras ofta i perennsortimentet hos de stora trädgårdskedjorna men är egentligen en bienn, dvs tvåårig. Vet du mer om Mors klätt? Kommentera gärna inlägget. 🙂
Mors stora – MÄRGÄRT (NGB 17858) Hög och kraftigväxande medeltidig sort som blir ca 2 m hög. Plantan har stora blad med glesa fläckar. De gröna baljorna är något droppformade och en balja innehåller ca 7 st ärtor. Ärtorna beskrivs som mjälla och söta i smaken, ibland lite ovala i formen. Fullmoget frö är gröngult och skrynkligt. Produktiv sort som ger skörd över lång tid. I boken Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna kan man läsa att ”Karin Anderssons mormor fick utsäde till denna märgärt då hon arbetade riksdagsmannen Pehr Jonsson i Broby i Skåne år 1910. Karins moster Maria Larsson i Rudskoga i Värmland fortsatte odla ärten ända fram till sin 90-årsdag.” (Wiking Leino, Nygårds och Börjeson 2023:151). Säljs under varumärket Grönt Kulturarv. Köp Mors stora hos Cramers Blommor
Månsagårdens /Tant Annas /Fjälkinge – BUSKBÖNA Gammal sort som odlats länge på samma gård i Trolle-Ljungby, Skåne sedan början av 1900-talet. Ger ganska breda, gröna baljor med strimmor vid mognad. Ger ganska stora spräckliga bönor med toner av rött och gulvitt. Enstaka bönor kan ha mer heltäckande röda toner med ljusare strimmor. Finns ibland att köpa hos enstaka svensk fröfirma men är periodvis svår att få tag på.
Nisse /Nisses målla – TRÄDGÅRDSMÅLLA (NGB 17923) Grönbladig, kraftigväxande sort med breda, svagt buckliga blad och mjukt vågig bladkant. Enligt NordGens hemsida har den sitt ursprung från en gård i Göingebygden vid Linderödsåsen (verkar ligga i nordöstra Skåne). Sorten kom till SLU Balsgård under mitten av 1990-talet när personen Nisse delade ut den på arbetsplatsen, den verkar ha odlats mycket i hans föräldrahem. Sorten donerades senare av Britt Marie Vinblad. I boken Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna beskrivs historien om Nisse som den är döpt efter såhär: ”Nisse kom från gården Lilla Norresund i Önnestad, Skåne. Gården kallades tidigare för Brasakallt eftersom där blåste så mycket. Mållan hade hans mor haft med sig från sitt föräldrahem. Hon hette Hanna Paulina, född Olofsson 1897, och kom från Hamsarp strax norr om Osby. Nisse berättade att de alltid kallade mållan för spenat och att den kunde bli mycket hög.” (Wiking Leino, Nygårds & Börjeson 2023:60). Nisse hade skånsk dialekt så kanske kom han från Göinge eller närliggande område. Läs mer om sorten i boken Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna av Wiking Leino, Nygårds & Börjeson (2023:59-60). NordGen säljer ibland fadderskap till Nisses Målla i sin webshop, när den är öppen.
Orelyckan – BONDBÖNA Vet du mer om Orelyckan? Kommentera gärna inlägget och berätta! 😀
Oretorp – VINTERÄPPLE Ger mellanstora äpplen med rund-stympat konisk form. Gulgrön frukt med rödare solsida och fast, saftigt fruktkött. Har djup skafthåla och grön rostrosett. Fodret är litet och slutet. Skalet är strävt och blir lite fett vid lagring, har gulgrön grundfärg med skalpunkter och och rödbrun täckfärg på solsidan med mer tydliga skalpunkter i det röda. Köttet beskrivs som grovt, gulgrönt, saftigt, fast och gott. Smaken beskrivs som sötsyrligt med god arom av Svepom. Bäst beskrivning och bild hittade jag i boken Våra äpplesorter av Håkan Nilsson.
Papardes iela – GRÅÄRT (NGB17883) Tillhör Foderärt-Gruppen. Medelhög lettisk sort som ger stora ärter, en riktig fest-ärt. Får purpurfärgade blommor med ljusare segel, blommar medeltidigt. Ger mellanstora, lite böjda baljor. Ärtorna beskrivs som brungröna och marmorerade, mörknar vid lagring. Ganska tidig sort, men lite senare än Vidzermes Tigrus. Läs mer om sorten i boken Klint Karins kålrot och mor Kristins böna av Nygårds och Wiking Leino (2013:48)
Paul’s Scarlet Climber – KLÄTTERROS Zon I-IV. Utsågs till Skånes landskapsros 2019 av en arbetsgrupp utsedd av Svenska Rosensällskapet. Gammal sort, framtagen av William Paul i England 1916. Sorten introducerades så småningom i Sverige av Ramlösa plantskola i Helsingborg 1921. En remonterande klätterros som får halvfyllda, scharlakansröda blommor i klasar, doften är rätt svag. Bladen är mörka och glansiga. Trevlig att placera i båge eller spaljé, blir ca 3-4 m hög. Blir ca 150 cm bred om du inte håller efter den. Blommar länge, från juni till oktober ungefär. (OBS! Det sägs finnas flera andra rosor som historiskt har sålts under samma namn, t ex Blaze och Blaze Superior förväxlades ibland med Paul’s Scarlet Climber förr).
Persson – KOKBÖNA (NGB17826, synonym med NGB11732) Buskböna som tillhör Kokböna-Gruppen enligt SKUD som även anger att den tidigare kallats Perssons Böna, och sortnamnet Brantevik som synonym. Får ljusrosa blommor och ljust gröna, långa och platta baljor. Varje balja ger ca 6 st njurformade bönor med mörkt rödlila grundfärg och ljusare beige stänk (strimmor enligt fröfirma, stänk enligt bok). Samlades in av POM i samband med Fröuppropet. Enligt GENBIS Grin-Global är den döpt efter John Persson, född 1880 som fick en son 1911. Sonen Per gifte sig 1939 med Gunni och fick då av sin far ett halvt kilo nyskördade bönor i lysningspresent. Gunni verkar ha skänkt bönor vidare till sin vän Laila på 1970-talet som fortsatt odla dem. Sorten godkändes som amatörsort 2020 och förekommer i liten skala hos enstaka svensk fröfirma.
Puggor från Ballingslöv-Glimåkra – GRÅÄRT (NGB17873) – (Foderärt-Gruppen) Bevarandesort. Mycket hög sort på ca 2 m med stora blommor som ger korta och breda (ibland lite kantiga) baljor, ofta med 4 ganska stora, lite buckliga ärtor i varje balja. Mognaden är utdragen och ärterna mognar sent, de är gulbruna (ibland med lite rödare ton) med svart fröärr. Färgen på ärtorna är ljusare i början som färska men de mörknar vid lagring. Skörda gärna hela plantan och eftertorka ordentligt, tröska gör du först när alla ärtorna är torra. Gråärter kallades tidigare för puggor i Skåne (bl a i Göingetrakten), därav namnet. Själva ordet pugga är dialektalt och betyder groda. Enligt svensk fröfirma har sorten har gått i arv sen åtminstone 1950-talet hos familjen Stjärnqvist i skånetrakterna Ballingslöv och Glimåkra. Ärtorna har ätits som märgärter med smörklick. Sorten har både använts som människomat (som spritärt) och som djurfoder. Kulturarvssort som finns med på amatörsortlistan. Ingår i varumärket Grönt Kulturarv. Utsedd 2022 till Skånes landskapsärt av Kålrotsakademin. Köp Puggor från Ballingslöv-Glimåkra hos Cramers Blommor
Saga – MÄRGÄRT (NGB17828) Döpt efter Saga som gav ärten till sin odlarvän Maud som fortfarande odlar sorten i Fjälkinge, Skåne. Gammal sort som odlats av Sagas mor sedan slutet av 1800-talet. Mellanhög, kraftigväxande sort med stora blad. Ger blågröna baljor sent på säsongen. Baljorna beskrivs som korta, raka och breda i Genbis. En balja innehåller ca 4 ärtor. Som fullmoget är fröet gröngult och lite skrynkligt. Insamlat av POM i samband med Fröuppropet.
Sigvard – BONDBÖNA (NGB 17903) Hyfsat tidig sort från Osby i Skåne. Hög-mellanhög och stadig sort som inte förgrenar sig särskilt mycket, och ger stora gröna lite buckliga bönor i raka baljor.
Skånsk gråärt – GRÅÄRT Vet du mer om Skånsk gråärt? Kommentera gärna inlägget och berätta. 🙂
Skånsk märgärt – MÄRGÄRT Vet du mer om Skånsk märgärt? Kommentera gärna inlägget och berätta. 🙂
Skånskt Sockerpäron /Tidigt Gult Päron /Abdonspäron – PÄRON Zon I-II (III). Mycket gammal sort som omtalas redan 1768 i Frankrike. Olof Eneroth kallade sorten för Tidigt Gult Päron och i Skåne kallades den för Abdonspäron men senare källor verkar ha enats om namnet Skånskt Sockerpäron (sorten har också kallats för Augustipäron och har historiskt ibland förväxlats med Larsmässpäron). Ger små päron med klassisk form med långt skaft och svagt glänsande skal i början av augusti. Som omogen är frukten grön, som mogen blir den gulare. Ganska fast fruktkött, sött med låg syra och svag arom. Verkar ha viss motståndskraft mot päronskorv. Pollineras av bl a Lübeckerbergamott, Colorée de Juillet och Comte de Chambord. Finns i klonarkivet vid Fredriksdal, Skåne. Finns glädjande nog fortfarande att köpa i Sverige. Köp Skånskt Sockerpäron hos Cramers Blommor
Skättilljunga – POTATISLÖK (Genbanksnummer SWE 92) – Gammal sort som odlats över 100 år och ger runda lökar med gröna skiftningar i köttet. Skalet beskrivs som rödaktigt eller gulbrunt. Har gett bra, enhetlig skörd i svensk provodling och hyfsad motståndskraft mot lökbladmögel och lökfluga.
Ståstorp (tidigare även felaktigt kallad Ståshult) – SKÄRBÖNA (säljs ofta som brytböna hos fröfirmor, men tillhör Skärböna-Gruppen enligt SKUD) (NGB17812) Buskböna med triangelformade gröna blad som får ljusrosa blommor. Ger ljusgröna, platta baljor med rosa stänk som blir rödare ju mer de mognar. Ger ljusbruna bönor med rödrosa, lite suddiga stänk. Ibland förekommer även enstaka helröda bönor. Gammal sort från 1936, enligt den dokumenterade historien arbetade Marta Nilsson som hushållerska på en gård i Ståshult utanför Helsingborg, när hon gifte sig tog hon med sig frö därifrån och fortsatte odla sorten för hemmets konsumtion och konservering. Amatörsort som bevaras av NordGen och marknadsförs under varumärket Grönt Kulturarv. Köp Ståstorp hos Cramers Blommor
Svanetorp – HÖSTÄPPLE Zon I-II. Gammal lokalsort från 1870-talet, planterades ca 1870-73 av C A Åkerblom, den dåvarande ägaren till Svanetorps gård i Åkarp, Skåne. Kanske kom träden från Tyskland. Ger små-mellanstora, saftiga och mörkt röda äpplen med stort foder. Kärnorna är stora och mörkt bruna och tjocka. Smaken beskrivs som söt med svag syra. Produktiv sort. Plockas i början av oktober, mognar i november-december och håller till nyår ungefär. Beskrivs som en fin sort att använda som julgransprydnad, eftersom äpplena har så grann röd färg och är hyfsat små (men ibland drabbas sorten av pricksjuka och då vill man nog välja en annan sort att pynta granen med).
Tegnérs äpple /Tegnérsäpple – HÖSTÄPPLE Zon I-II. Gammal sort från 1845 i Lund, en kärnsådd uppdragen av Johan Nilsson. Döpt som en hyllning till Tegnér. Ger glänsande gula äpplen med karminröda strimmor på solsidan, ibland med rostsöm från skafthåla till foderhåla. Fodret är slutet med långa, gröna foderblad och skafthålan är djup med liten rostrosett. Frukten mognar i slutet av september och håller i ungefär en månad. Fruktköttet beskrivs som fast, sött och syrligt med kryddig smak när det odlas i södra delarna av Sverige. När det odlas norröver blir smaken lidande. Trädet beskrivs som starkväxande och produktivt.
Tornpipping (även kallad Tosterup av Eneroth) – VINTERÄPPLE Zon I-II. Gammal sort med okänt ursprung, kanske tidigt 1800-tal. Förökades och spreds redan 1837 i Löberöd, har även odlats i Mälardalen. Ger blekgröngul, saftig frukt med rödare solsida och fast fruktkött, fodret är stort och öppet. Smaken beskrivs som söt med svag syra och svag arom. ”En god frukt om den vore något saftigare.” skriver Anton Nilsson i boken Våra äpplesorter (Nilsson 1986:268). Frukten kan lagras ända till i mars.
Vegeholm – SPIKKLUBBA (NGB17945) Mycket giftig! Violspikklubba med blåvioletta blommor, funnen vid godset Vegeholm i Kristianstad insamlad av POM i samband med Fröuppropet. Vet du mer om sorten Vegeholm? Kommentera gärna inlägget och berätta. 🙂
Vidzermes Tirgus – GRÅÄRT (NGB17884) Lettisk sort som tillhör Foderärt-Gruppen, döpt efter namnet på torget i Lettland där Marlene köpte den (tirgus = torg på lettiska). Beskrivs som mycket lågväxande och mycket tidig, fungerar även att odla i balkonglåda enligt beskrivning i Genbis. Har färgglada blommor med lila segel och djupt röd köl. Får korta, trinda baljor med ca 3-4 st ärtor i varje balja.
Villands Glasäpple – HÖSTÄPPLE Zon I-II. Gammal sort med okänt ursprung, kanske 1700-tal. Ganska vanlig sort i Villands härad i Skåne (men också i Blekinge och södra delarna Småland). Frisk sort som börjar ge frukt sent men då ger den bra skördar. Ger lite sneda, plattrunda äpplen med grön grundfärg som senare mognar till blont och brunröd solsida, glasar ofta. Kärnorna är olikformade och olika stora. Beskrivs ha fast, saftigt fruktkött med söt smak och svag syra. Har ananasarom enligt beskrivning från Svepom. Plockas i slutet av september ungefär. Frukten håller till jul enligt vissa källor, enligt Svensson och Kastmans bok Äpplen i Sverige mognar frukten i januari och går att lagra ända till våren.
Vittsjöäpple – SOMMARÄPPLE Zon I-II. Skånsk sort från 1900-talet som ger små frukter av barnäpple-storlek som mognar i augusti, hållbarhet några veckor. Smaken beskrivs av Svepom som behagligt syrligt, fruktköttet mört. Vet du mer om Vittsjöäpplet? Kommentera gärna inlägget och berätta. 🙂
Vrams Järnäpple – VINTERÄPPLE med okänt ursprung men enligt boken Äpplen i Sverige av Svensson och Kastman beskrivs det som ”En typ av järnäpple som oftast påträffas i Skåne, där det ibland går under namnet årsäpple.”(Svensson & Kastman 2005:508). Ger mellanstora, plattrunda frukter med fast, syrligt fruktkött som blir ätmoget efter lagring i februari och kan lagras mycket, mycket länge (därav kallas det också för just årsäpple). Namnet/ordet järnäpple syftar på att frukten kan lagras väldigt länge och är ganska hård, en hård och tålig vinterfrukt helt enkelt. Frukten har gröngul grundfärg med tydliga ljusa skalpunkter och rödare täckfärg, skalet är lite strävt. Fodret är ofta slutet, skafthålan vid med grovt skaft som är lite förtjockat i båda ändar. Kärnorna är stora och köttet är gul-vitgrönt och fast med saftigt syrlig smak. Bäst beskrivning av Vrams järnäpple hittade jag i boken Våra äppelsorter av Anton Nilsson.
Ängelholm – TRÄDGÅRDSMÅLLA Ståtligt pampig högväxande trädgårdsmålla som kan bli 2,5 m hög och får rejält stora blad. Har gått i arv i generationer och kallades gammeldags spenat, användes på samma sätt som spenat men denna ansågs vara godare.
Österlen – MÄRGÄRT (NGB100658) Tillhör Märgärt-Gruppen. Torkat frö är ljust gult, nästan gulvitt och lite skrynkligt. Nämns första gången på Svenska i Sesams Årsbok 2014, donerades till NordGen av den svenska genetikern och växtförädlaren Stig Blixt (1930-2009) på Weibullsholm Plant Breeding Institute/växtförädlingsanstalt. Enligt Genbis verkar sorten ha tagits fram av Olson & Sons AB.
Kan du ännu fler lokalsorter? Eller vet du mer om en befintlig sort?
Kommentera gärna inlägget och berätta! 😀 😀 😀
Och så en himla massa äpplen från Balsgård…
Agnes, Alice, Birgit Bonnier, Eva-Lotta (1992), Fredrik (1988), Rödluvan (1994)… Det finns en himla massa äppelsorter som tagits fram på skånska Balsgård. Mer om dem en annan gång. 🙂
Källor i urval:
bok: Humle i den svenska nationella genbanken – Else-Marie K. Strese (2016)
bok: Klint Karins kålrot och Mor Kristins böna – Lena Nygårds och Matti Wiking Leino (2013)
bok: Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna, Svenska lokalsorter och deras historia av Matti Wiking Leino, Lena Nygårds & Agneta Börjeson (2023)
bok: Kulturarvsväxter för framtidens mångfald – Else-Marie K. Strese & Erik de Vahl (2018)
bok: Nordiska ärter – 50 traditionella sorter – Nordgen (2022) isbn 978 91 986029 0 6
bok: Pelargoner i Nationella genbanken – fönsterträd med kulturarv av Karin Persson och Anita Ireholm (2021)
bok: Spannmål, svenska lantsorter – Matti Wiking Leino (2017)
bok: Svenska Äpplen av Görel Kristina Näslund & Ingrid af Sandeberg (2010)
bok: Våra äpplesorter – Anton Nilsson (1986)
bok: Äpplen i Sverige – Håkan Svensson och Kent Kastman (2005 andra upplagan)
Försäljningsställen Grönt Kulturarv
Svenska Pelargonsällskapets fantastiska hemsida om landskapspelargoner
KristianstadsJournalen – Mor Alida och hennes tobak
https://www.hd.se/landskrona/vem-vet-mer-om-landskronaapplet/
https://www.slu.se/om-slu/organisation/fakulteter/fakulteten-for-landskapsarkitektur-tradgards–och-vaxtproduktionsvetenskap/resurser/nationella-genbanken/vaxterna/frukt/mandatsortlista-apple/
https://www.snusochtandsticksmuseum.se/utforska/snushistoria/mor-alida/
https://www.nordic-baltic-genebanks.org/gringlobal/accessiondetail?id=15324
https://grinqa.nordgen.org/gringlobal/accessiondetail?id=45014
https://www.nordic-baltic-genebanks.org/gringlobal/accessiondetail?id=47486
https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/9/boken-om-sveriges-landskapsrosor/
https://grinqa.nordgen.org/gringlobal/accessiondetail?id=44917
https://osterlenrosor.se/rosentorget/ros-196/
Föreningen Sesams årsbok 2014
Föreningen Sesams årsbok 2023
https://www.nordic-baltic-genebanks.org/gringlobal/search?q=@accession_inv_group.accession_inv_group_id=79&f=all
SVEPOMs lista över sorter kopplade till landskap
Bergvalls atlas 1960