-reklam för föreningen Sesam-
Checklista för nybörjare som fröodlar i bevarandesyfte
Det är väldigt roligt att fröodla men den mentala tröskeln för att liksom komma igång i praktiken för nybörjare kan vara onödigt hög… Här kommer därför en kort och förenklad checklista. Att fröodla = att odla från frö till frö.
Kom ihåg att den här checklistan är kort, koncis och allmänt skriven; olika plantantal och plantavstånd/isoleringsavstånd gäller för olika växtslag. Vad som gäller för just det växtslag som du vill odla kan du läsa dig till i fröodlingsböcker (eller fråga åldermannen för respektive skrå i fröodlarföreningen Sesam). Man kan också spana efter olika saker vid selektering hos olika växtslag, selektera bort vissa plantor och senare faktiskt även selektera bort eventuellt avvikande frö.
Läs på om den specifika växt du vill fröodla i en fröodlingsbok. Det finns ofta vissa specifika saker som är extra bra att hålla koll på för vissa växter… För spenat är det t ex bra att bo i zon 1-3 och att komma igång tidigt med sådden på våren för att fröet ska hinna bli moget och för att plantorna inte ska stocklöpa. För sallat gäller det verkligen att börja i tid så att fröet hinner bli både torrt och moget. För ärter är det bra att vattna och undvika torka (och tapetserarbin!) för att undvika korspollinering… Lär känna växten du vill odla! Även om det finns generella regler så är det ändå klokt att läsa på. 🙂
Skippa F1
Och självklart använder du inte F1-sorter när du fröodlar. F1 är en förkortning för filial ett, dvs första generationen. F1 hybrider uppstår inte av sig självt genom spontan korspollinering i naturen utan är resultatet av industriell förökning med människans hjälp: blomman kastreras i sent knoppstadium genom att ståndare och kronblad tas bort, sen handpollineras pistillen med pollen från en annan (fader)sort. Vips är en F1 hybrid född. F1-sorter är väldigt vanligt idag, särskilt för tomater, majs, morötter, solrosor och pak choi. De sorterna är ofta framtagna för att ge större skördar, vara motståndskraftiga mot många olika sjukdomar samtidigt, kunna transporteras långt eller för att mogna snabbt/enhetligt.
Om du sparar frö från en F1-hybrid blir alltså resultatet oförutsägbart: det blir helt enkelt inte genetiskt likadana grönsaker från det fröet eftersom plantan det kom ifrån hade två inavlade föräldrar. Odlat frö som du sparat av en F1hybrid brukar inte ge enhetlig avkomma. Det går att stabilisera en F1-hybrid men det tar lång tid, ca 7 säsonger eller mer, och är inget jag rekommenderar för nybörjare.
Länka gärna till det här blogginlägget i sociala medier.
Tack! 😀
Undantag att lägga på minnet
Även om tomater är självbefruktare så kan de ändå korspollineras av ihärdiga insekter, så tänk på isoleringsavståndet. Körsbärssorter och biffsorter är extra känsliga för korspollinering. Mer om det här.
Trädgårdsbönor är självbefruktare; dvs brytbönor, kokbönor, skärbönor, vaxbönor, purpurbönor, låga buskbönor och störbönor kan odlas med bara nån meters avstånd mellan olika namnsorter. Men bondbönor, åkerbönor och blomsterbönor (rosenbönor) är mer känsliga för korspollinering; de kan självbefrukta men kan också pollineras av insekter och bli korsbefruktade, så risk för oönskad korspollinering finns. Tänk därför på avståndet till andra sorter av bondböna, åkerböna och blomsterböna; ha gärna 500 m eller mer. Eller odla bara en namnsort av t ex bondböna, om du fröodlar i bevarandesyfte och vill slippa oönskad korspollinering.
Gå en fröodlingskurs
Om du vill lära dig ännu mer om fröodling så gå gärna en fröodlingskurs med den ideella fröodlarföreningen Sesam. Vi håller fröodlingskurser runt om i hela landet. Se föreningen Sesams hemsida för mer info.
