Sortguide: Persika

trollet

Alla dessa persikor…

De vanligaste sorterna jag hittat av Prunus persica i svensk handel är Frost och Riga, men det finns ju hur många fler sorter som helst… Frustrerande nog så har jag inte hittat nån vettig lista på persikasorterna där deras egenskaper beskrivs.
Därför har jag försökt sammanställa en egen lista här 🙂

Listan är långt ifrån klar, jag upptäcker nya sorter hela tiden och uppdaterar listan så snart jag hittat mer information än bara ett namn. För namn finns det gott om… Bellegard, Blangstedgaard, Dneprovsky, Double Montage, Ingeborg Moltke, Iowa Indian White Freestone, Pippi, Shevchenko… Listan skulle bli dubbelt så lång om jag bara hängav mig åt namedropping, men utan mer information om persikan så får det vara.

Frukt av Frost.

Persika i sorter:

De lite mer köldtåliga sorterna är markerade i fetstil.

  • Amsden – Gulröd frukt med vitt fruktkött, mognar i juli, ca 2-3 m hög, lika bred som hög,  zon 1-2, kallas också för Amsden June.
  • Anna-Helena – Zon 1-2 (3), blommar lite senare än andra sorter vilket kan vara positivt eftersom den då ofta klarar sig undan vårfrosten, känslig för krussjuka. Blir 5-6 m högt med ljusgult fruktkött.
  • Arctic Supreme – Röd frukt med vitt fruktkött och sötsyrlig smak, har vunnit smaktester. Svagväxande, nästan en dvärgsort.
  • Avalon Pride – Olika uppgifter om härdigheten, zon 1 eller zon 3, sägs vara härdig mot krussjuka
  • Babcock – Vitrosa persika med vitt fruktkött som kan lagras i flera veckor, ger ganska små frukter, 5,5 m hög
  • Barrington – Blir ca 5,5 m hög
  • Belle of Georgia – Delikat grönvit persika med lätt rodnad,
  • Benedicte – Fransk sort som återintroducerades 1988, god och produktiv. Vackert röd frukt med mörkrosa blommor som mognar i slutet av augusti, höjd ca 2 m, bredd 120-150 cm, zon 2. Kallas ibland för Myedicte.
  • Birkjaer – Gulröd frukt på ett rejält träd som kan bli 2-4 m högt, 2-3 m brett, mörkt rosa blommor
  • Bonanza – Dvärgsort, blir bara ca 1,5 m högt, 70-90 cm brett, frukten är gul och mognar i augusti, zon 1
  • Bonfire  – Rödbladig dvärgsort, ca 0,8 m hög, zon 1. Kallas ibland även Crimson Bonfire.
  • Carmencita – Dvärgsort
  • Champion – Rödorange frukt, blir ca 3,5 m högt (olika källor anger olika sluthöjd, en del menar att det kan bli mycket högre men det verkar osannolikt i svenskt klimat)
  • Diamond – Dvärgsort som blir under en meter hög, ger stora, söta persikor med orangerött yttre och vitt fruktkött
  • Duke of York – Rödgula, saftiga frukter med gulvitt fruktkött som mognar tidigt, ursprung Hertfortshire runt 1902, beskrivs som halvhög och känslig för krussjuka
  • Early May Crest – Rekordtidig persikosort från Kalifornien i USA som mognar 7 dagar tidigare än May Crest. Gulorange fruktkött med gult skal med viss rodnad. 3,5-4,5 m hög.
  • Early Redhaven – Mognar två veckor före den klassiska Redhaven, gulröd frukt
  • Elberta – Storfruktig gulröd persika med väldigt liten kärna, blir 5,5 m hög, en av de vanligaste sorterna i USA
  • Fayette – Produktiv storfruktig sort med rött skal och gult fruktkött, 3-4 m högt, klarar minus 27 grader.
  • Frost – Gult fruktkött och gult skal med rödstrimmig solsida, 2-3 m brett och 3-4 m högt, mognadstid aug-sept zon 3-4, rysk sort som inte får krussjuka så lätt (vanlig i svenska trädgårdsbutiker)
  • Fruteria – Gulröd frukt, 4-6 m hög
  • Grosse Mignonne – Storfruktig sort med mörkt röd frukt och ljusgult fruktkött med liten kärna. 4 m hög och bredväxande. Sorten har många synonyma namn: Grimwood’s Royal George, Royal Kensington, Early Vineyard, French Mignonne, Veloutée mfl.
  • Hales Early – Gul frukt med röda strimmor och ljusgult fruktkött, ger frukt tidigt på säsongen, kallas också för St Julian
  • Harnas – Storfruktig sort, ca 4 m hög. Får inte krussjuka så lätt.
  • Harrow Beauty – Gult, saftigt fruktkött, frukterna mognar i augusti, blir 2,5-3 m högt och får inte krussjuka så lätt
  • Honeysun – Stora saftiga frukter med gult skal och gult fruktkött, ca 4,5 m hög, får inte krussjuka så lätt, namnet är ett registrerat varumärke.
  • Ice Peach – Ger stora vita frukter med vitt fruktkött, och söt smak. Frukten innehåller högre halter av antioxidanter än andra persikor. Den vita färgen kommer från en gammal koreansk persikosort som heter Yume Yon, som korsats med kommersiella, söta persikosorter. Frukten klarar att lagras i hela 3 veckor. Svagväxande och produktiv. Tål troligen 17 minusgrader eller mer, beroende på vilken grundstam den ympats på.
  • Inka – Stora frukter med gulvitt fruktkött, kan bli upp till 4 m högt
  • Klara Mayer – Får ovanligt vackra, rosa dubbla blommor, 3-4 m hög, klarar ca 17 minusgrader
  • Mami Ross – Stor och saftig frukt som mognar ganska sent i slutet av augusti eller september, orangegul med röd solsida, kraftigväxande och rikbärande sort, vanlig i Danmark, zon 2
  • Maria Bianca – Gulröd frukt, höjd 4-6 m, trivs bäst i växthus
  • May Crest – En av de allra tidigaste persikoosorterna, ger skörd redan i början av juni om den odlas under optimala förhållanden. Blir 3,5-4,5 m högt och sägs klara 15 minusgrader. Gulorange fruktkött med gult skal med viss rodnad. May Crest är ett registrerat varumärke.
  • Mayflower – Gulgrön frukt med gulvitt fruktkött, 4-5 m hög
  • Melred – Storfruktig sort med mörkt rosa blommor, ca 3 m hög
  • Moscow Velvet – Zon 5-6
  • O’ Henry – Klarröd frukt med gult fruktkött som går att lagra några veckor, fantastisk smak men känslig för krussjuka. Höjd 4-5 m. Sorten kommer från Kalifornien i USA och introducerades 1968 av Grant Merrill och tros vara en korsning av persikosorten Merrill Bonanza och en nektarin (det skulle förklara smaken och att frukten nästan helt saknar behåring).
  • Olga – Gult fruktkött, frukterna är små men många, motståndskraftig mot krussjuka, zon 3-4 (vanlig i Estland)
  • Peach Me Donut – dvärgsort som passar för krukodling, frukten är plattrund med orangerött skal.
  • Peach Me Red – dvärgsort som passar för krukodling, frukten beskrivs som saftig med rött fruktkött och rött skal.
  • Peach Me Yellow – dvärgsort som passar för krukodling, frukten beskrivs som saftig med gult fruktkött och orangerött skal.
  • Peregrine – Vitt fruktkött, beskrivs som en av de godaste sorterna, introducerades 1906 i England zon 1
  • Pink Peachy – Dvärgsort med kompakt krona, de stora blommorna sitter tätt ihop i kluster, blir 0,5- 1,5 m hög.
  • Redhaven / Red Haven – Gulröd frukt, motstridiga uppgifter om köldtålighet: zon 2-3 eller klarar 35 minsugrader. (vanlig i England) Kraftigt växande, kan bli 4-6 m hög. Introducerades 1940 av Dr. Stanley Johnston på Michigan State University (MSU) och fick sitt namn pga sin vackra, täta röda färg kombinerat med namnet från Michigan State Universitys provodling som låg i South Haven. Kallas ibland felaktigt för Red Heaven, en felstavning som tyvärr spridit sig.
  • Red Moselle – sägs vara en rödköttig persika som blir ca 2 m hög. Odlas storskaligt av vinodlare på sluttningarna i Cochem, Tyskland. Persikan är så oerhört populär att den fått en egen årligen återkommande blomsterfestival i april och i september firas The Red Moselle Vineyard Peach Day, en marknad med fokus på just persika och persikoprodukter.
  • Red Peachy – Dvärgsort med kompakt krona och ovanligt stora mörkrosa blommor som sitter tätt ihop i kluster. Klarar 27 minusgrader men är känslig för krussjuka.
  • Rekord Aus Alfter – En sort som hängt med sen 1930-talet och är en vidareförädling av sorten Roter Ellerstädter. Rekord Aus Alfter har vackert mörkrosa blommor, gulröd frukt med syrlig smak, 4-5 m hög, sorten kallas också för Kernechter vom Vorgebirge. Gulvitt fruktkött och gröngul frukt med röd solsida. Smaken beskrivs som utsökt.
  • Reliance – Rödorange frukt med en kärna som lätt lossnar från köttet, höjd 4-5 m, klarar zon 2-3.
  • Revita – Gulröd frukt med gräddvitt fruktkött, höjd 4-6 m, från Baden i Tyskland
  • Riga – Kallades tidigare för Maire, en lettisk sort med vitt fruktkött, ger ganska många men små frukter, zon 4 (vanlig i svenska trädgårdsbutiker)
  • Rochester, Gult fruktkött, zon 1 (vanlig i England)
  • Royal Glory – Väldigt produktiv persika med gula frukter som blir helröda när de mognat. Kartgallring behövs ej. Stora, runda söta frukter.
  • Royalvee – Röd frukt, 3-3,5 m hög
  • Rubin – Kallas också Red Rubin, rödfruktig sort
  • Rubira – Rödbladig sort med röda frukter och gult fruktkött. Zon 1-2. Ca 2 m hög men växer väldigt långsamt. Frukten mognar sent på säsongen.
  • Saturn – Kallas också för Pan Tao, Peento, UFO persika och Donut-persika eftersom den lite platta frukten liknar ett ufo eller en amerikansk munk (bakverket alltså) när kärnan är borttagen. Rödorange frukt med ljust gult nästan vitt fruktkött och sötsyrlig smak, sägs vara lika härdig som Redhaven (zon 2-3). Produktiv och starkväxande, från Kina.
  • Sochnyj – Namnet betyder ’saftig’ på ryska.
  • Spring Crest – Storfruktig sort med gult fruktkött och rött skal som blir 2-4 m högt och klarar minus 27 grader. Frukten mognar relativt tidigt på säsongen i juni-juli.
  • Starking Delicious – Storfruktig sort med söt smak från Arkansas, USA. Namnet är ett registrerat varumärke.
  • Sugar Baby – Saftig platt gulröd frukt (liknar Donut.persikan i utseende) med söt smak, ca 3 m hög.
  • Suncrest – Saftig storfruktig sort med röd täckfärg. Klarar zon 2, blir ca 3,5-4,5 m hög.
  • Thorseng – Gulröd persika med gult saftigt fruktkött, 1-1,5 m hög, dansk sort som mognar ganska sent på säsongen i augusti-september.
  • Tropic Snow – Söt röd frukt med nästan vitt fruktkött, 3-6 m högt.
  • Uf Sun – Höjd 3,5-4,4 m
  • Veteran – Sort från Kanada som blir 3,5- 4,5  m hög. storfruktig sort med gult fruktkött och gul frukt med få röda strimmor. Får inte krussjuka så lätt.
  • Victoria – Rödfruktig sort som går att lagra länge men eftersom den mognar så pass sent på säsongen så funkar den inte så bra i vårt svenska kalla klimat.
  • White Lady – Produktiv sort med vitt fruktkött och rosarött skal, mild söt smak som fått höga poäng i smaktester, Tål ca 15 minusgrader.
  • Windle Weeping – 3 m hög med hängande växtsätt och dubbla, rosa blommor.

Vet du mer?

Det har varit förtvivlat svårt att hitta information om många av sorterna. Det vimlar av namn men mer matnyttig information saknas ofta… Vet du kanske något om vilken zon de klarar? Deras växtsätt? Höjd eller hur frukten ser ut och smakar?

Hör av dig så kompletterar jag listan med din kunskap. Eller kan du fler sortnamn? Berätta! Jag vill gärna veta  mer och uppdaterar listan regelbundet. 🙂

Grundstammar

Fruktträd som du köper i trädgårdshandeln är nästan alltid ympade namnsorter på grundstam. Det innebär att man lekt lite frankenstein: man sätter ihop två olika sorter och låter dem växa ihop. Grundstammen är nederdelen på trädet: ”fötterna” med rötterna medan namnsorten bildar själva kroppen på trädet som ger frukt.

Olika grundstammar har olika egenskaper, en del ger större träd, en del ger mindre träd, vissa tål mer kyla osv. Det är inte alltid så lätt att ange vilken zon en viss persikosort klarar (dvs hur mycket kyla den tål) eftersom det beror på vilken grundstam den ympats på.

Några av de vanligaste grundstammarna till presika i svensk handel är:

  • Prunus cerasifera – ger ganska stora, högväxande träd, sällan namngiven på etiketterna på träden.
  • Prunus domestica ’S:t Julien A’ – ger mindre träd, ungefär 75% i storlek jämf med fröplanta, köldtålig och klarar zon 1-5, kanske tillochmed zon 6. Namnet står ofta på etiketten på trädet i trädgårdsbutiken, t ex Prunus persica ’Amsden’ St JulienA
  • Prunus domestica ’Pixy’ – en dvärggrundstam som ger träd ungefär 30% i storlek jämf med fröplanta, svagväxande och härdig. Klarar zon 1-4, kanske tillochmed 5. Kallas ofta lite slarvigt för Pixyträd i handeln, namnet står ofta på etiketten på trädet i trädgårdsbutiken.
  • Prunus domestica ’Wangenheimer Frühzwetsche’ – gammal fröförökad grundstam, vanlig i handeln men sällan namngiven på etiketterna på träden.
  • Prunus domestica ’Wavit’ – ny grundstam från Österrike som sägs vara sjukdomsresistent och tål mycket kyla, en vegetativt förökad selektion av ’Wangenheimer Frühzwetsche’.
Grundstammar ser inte så märkvärdiga ut vid köp: en liten pinne med 5-7 knoppar och ett minimalt rotsystem. Finns ofta att köpa på trädgårdsmässor, eller beställ från plantskola före mars. På bilden syns grundstam av äpple, prunus-grundstammar ser nästan likadana ut.

Skillnader

En persika är ju alltid en persika, men det finns skillnader sorterna emellan. En del har vitt fruktkött, andra har gult eller rött. Vissa får större fruklter, andra mindre. En del tål mer kyla, andra behöver växthus…
När du väljer vilken sorts persika du vill odla så tycker jag att det absolut första du ska titta på är zon. Välj en sort som klarar kylan i den zon du själv bor i, om du inte har ett växthus förstås. Och försök att ta reda på vilken grundstam persikosorten är ympad på: olika grundstammar tål olika mycket kyla.

I kallväxthus tjänar du in en extra zon och kan ha persikosorter som egentligen är på gränsen för vad som annars skulle klara vintern där du bor.
I varmväxthus kan du välja precis vilken sort du vill. Kom ihåg att persikoträd kan bli ganska stora med tiden, så det gäller att du verkligen har plats för ett träd i ditt växthus. Spaljerad persika tar mindre plats men kräver också mer skötsel och beskärning.

En annan stor skillnad sorterna emellan är hur pass motståndskraftiga de är mot sjukdomar, och persika drabbas tyvärr ibland av krussjuka, Taphrina deformans. Det är en svampsjukdom som gör att bladen blir buckliga och missfärgade med gula, gröna, röda orange eller brunaktiga fläckar. Så småningom blir bladen helt förvridna och trillar av. Det finns inga persikosorter som är helt resistenta mot krussjuka, men vissa är lite mer motståndskraftiga som t ex Frost.

Länkar

The National Gardening Association har en databas på engelska om persikor. Sök på sortnamn i deras Peach Database.

Om du vill lära dig mer om grundstammar för persika (och aprikos, mandel och plommon) så kan du gotta ner dig i det fantastiskt informativa inlägget Grundstammar del 3 på Skogsträdgårdsbloggen av Philipp Weiss. Rekommenderas varmt!  🙂

Läs också: Beskära persika

10 Comments

  1. Man får också komma ihåg att de här minusgraderna som anges bara stämmer om trädet står i en så pass varm zon eller läge så att hela utvecklingscykeln hinna med, dvs. att skotten hinner avmogna väl och trädets märgstrålar hinner fyllas med kolhydrater som gör det frosttåligt. Det betyder att ett träd i kallhus blir betydligt frosttåligare än ett träd på friland på samma plats, även om temperaturen på vintern blir lika låg ute som inne.

    1. Bra och viktig information, tack för att du lyfter vikten av avmognad. Det skulle jag kunna skriva ett helt eget inlägg om… 😉 Det där med zoner är verkligen inte hugget i sten.

  2. Sökte info om färgen på ’Rigas’ fruktkött och hamnade här (efter motsägelsefull information på olika sidor konstaterar jag nu att köttet är vitt)
    Kommentar till en av dina nämnda sorter. Jag har en ’Anna-Helena’i zon 3 (Norrtälje). Vissa skriver att sorten blommar lite senare än andra sorter och att den inte hinner mogna i Stockholmsområdet. Att den blommar senare är bara bra med tanke på sena frosten och vi plockar de första gudomligt goda, söta saftiga, stora frukter i månadsskiftet augusti/september och de sista frukterna i mitten på september. Så nog hinner de mogna allt!

      1. Tack snälla för dina värdefulla synpunkter! Det är roligt att kunna sammanställa vettig information från de som har egen erfarenhet… 😀 Vad har Anna-Helena för färg på fruktköttet och frukten? Och tycker du att hon verkar mer känslig för krussjuka än andra sorter?

        1. Jag har också en Anna-Helena, i zon 3 (Uppsala). Har haft lite problem med krussjuka tidigare, men på senare år har det inte varit några problem. Trädet är sisådär 6 m högt och 15 år gammalt. Fin persikofärg på frukten och gulaktigt fruktkött.

      1. Då har du nog tyvärr fått ett felmärkt träd… Riga och Frost är de två vanligaste persikoträden på svensk marknad och majoriteten har kommit från samma plantskola. Ibland blir det fel när tempot är högt.

        1. Intressant! Står ju dock på sidan här att Frost mognar augusti-september, och mina persikor i Zon IV mognade redan nu i månadsskiftet Juli-Augusti (visserligen södervägg men ändå). Dock är alla frukter klart gula när man äter dem…

          1. Det där med mognadstid tycker jag blir svårare och svårare med tanke på klimatförändringarna (och zoner också) men att det är en södervägg spelar absolut till mognadens fördel. 🙂 För några år sen köpte jag två persikoträd (från samma leverantör): en Frost och en Riga. När de väl satte frukt så visade det sig att båda var Frost. Nu har jag köpt en Riga ”igen” och köttet är vitt, eller iaf gulvitt. Frost har mer klargult fruktkött. 🙂 Tyvärr är felmärkningar ganska vanligt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.