Veiniöun och andra äpplen med rött fruktkött

trollet

Vilken fantastisk färg, det är nästan så man tror att det är låtsasäpplen

Red Love.

Det här kan vara det roligaste inlägget jag nånsin skrivit vad gäller research…
Att sitta och bildsöka namnen på de här sagolikt vackra äpplena har varit en ren njutning. Gör det du också. Så underbart vackra på bild, både i blom och frukt!

Den allra första rödköttiga äppelsorten jag stötte på var Red Love.
Hade aldrig kunnat drömma om att det skulle kunna finnas så många fler…

Rödköttiga äpplen i sorter:

De som jag bedömer som mest odlingsvärda är markerade i fetstil.
Än så länge verkar Veiniöun vara den sort som är vanligast i Sverige. Sorter från England och Tyskland börjar bli mer vanliga, men amerikanska äppelsorter är mycket svåra att hitta.

  • Aldenham Purple –  Sallas även Aldenhams Purpuräpple med delvis rött fruktkött zon 1-2 (3) (England)
  • Almata –  ljusrosa-rött fruktkött med svag syra som mognar i slutet av juli. (USA)
  • Astrid (Danmark?)
  • Ballerina Maypole – Ett pelarformat paradisäppelträd som har ett smalt växtsätt och inte tar särskilt mycket plats. Får vackert rosa blommor och mycket små äpplen med dovt mörkrött skal men på insidan är fruktköttet rödvitt. Frukten mognar i september ungefär, bladen beskrivs av vissa källor som rödgröna, av andra som gröna. Lär klara zon 4.
  • Baya Marisa – Kallas även Tickled Pink. Baya Marisa togs fram av Dr. Michael Neumüller i Hallbergmoos i Bayern, Tyskland och är resultatet av en korsning av Weirouge och klon 166. Sorten är diploid och blommar tidigt på säsongen, trädet beskrivs som medelstark i tillväxt. Ger ganska stora äpplen, vissa blir på 190 g och mäter 13-15 % i brix. Äpplena mognar i september och håller ända till januari. Allergivänlig sort. (Tyskland)
  • Blush Rosette – Ger stora äpplen som mognar i oktober med rött skal och rödmarmorerat fruktkött. Sorten bekrivs som starkväxande.
  • Burford – Beskrivs som ett medelstort äpple med rött skal och rött fruktkött med vitt i mitten. Medelstark tillväxt. Äpplet brunfärgas snabbt, det är bättre som juiceäpple än ätäpple. Inte så gott att äta direkt, fruktköttet har en trist torr konsistens och det smakar bittert med eftersmak av tanniner. Bitterheten försvinner dock om äpplet tillagas, och juice av det här äpplet beskrivs som god med svag syra. Äpplena mognar i början av oktober men kan sittta kvar på trädet ända till början på november.
  • Christmas Pink – Ljusrosaköttigt äpple framtaget av Albert Etter. Gröngult skal med rodnande solsida. Sägs ha väldigt god hållbarhet, ska gå att lagra till jul (därav dess namn). (USA)
  • Dries – Ett mycket saftigt, sötsyrligt äpple som mognar i slutet av september och kan hålla flera månader i kylskåp. Beskrivs som god med sötsyrlig smak. Fruktköttet är rött med fläckvis vita partier.
  • Fanny – Eftersom så många grossister har döpt om Red Love till Fanny så trodde jag länge att de var samma sort, sen fick jag ett mail av Per på Kattviks Fruktodling som berättade att så inte var fallet. Fanny är en egen nummersort som han köpt från den belgiska plantskolan Johan Nicolai. Per döpte sorten till Fanny efter sin dotter. Eftersom nummersorten visade sig vara ganska svårodlad så har den utgått från den belgiska plantskolans sortiment. (Belgien/Sverige)
  • Geneva – Produktiv sort med mycket syra som är bättre köksäpple än ätäpple. Hyfsat resistent mot svampsjukdomar. En frösådd av Niedzweckyana  som ger medelstora äpplen sent i augusti/början av september. (Tyskland)
  • George Red – Sött äpple som mognar i mitten av september. Fruktköttet är rödvitflammigt. Trädet beskrivs som medelstarkt i tillväxt.
  • Grenadine – Rödköttigt/mörkrosaköttigt äpple framtaget av Albert Etter i Kalifornien. Smaken beskrivs som mycket speciell eftersom äpplet innehåller mycket tanniner och lågt sockerinnehåll, bra för cidertillverkning. Trädet ger tidigt. Drabbas tyvärr lätt av mycket svampsjukdomar och blir snabbt grynigt. Tappar spontant sina äpplen från grenen och ger äpplen av väldigt varierande storlek och form. Har egentligen ett gulgrönt skal som är ganska genomskinligt, när äpplet är moget så lyser det röda fruktköttet igenom och ger skalet ett rosa utseende. Har ofta många ljusa skalpunkter, vilket ger äpplet ett lite lätt prickigt utseende. Kort hållbarhet, blir mjöligt fort. Säljs och marknadsförs som ett registrerat varumärke av Greenmantle Nursery. (USA)
  • Hall’s Pink – Utvändigt ser den ut som Pink Lady, men på insidan är fruktköttet rött i ett tunt lager precis under skalet, majoriteten av fruktköttet är alltså vitt. Äpplena är mycket stora och mognar i början av september. Starkväxande sort.
  • Hidden Rose – Kallas också för Aerlies Red Flesh. Ger medelstora äpplen med rosavitt fruktkött och grönt skal som mognar i september. Sötsyrlig sort som beskrivs som ett gott ätäpple. Trädet är hyfsat starkväxande.(USA)
  • Maggy – Sötsyrlig sort med härligt rött, krispigt fruktkött som mognar i september. Produktiv sort som beskrivs som medelstark i tillväxt.
  • Niedzweckyana / Niedzwetzkyana – Klassas av vissa som en prydnadsapel snarare än som ett ätäpple (Kirgistan)
  • Pink Parfait – Rosaköttigt äpple, framtaget av Albert Etter i Kalifornien. Mognar sent, tål inte särskilt mycket kyla. Syrligt, saftigt bra matlagningsäpple men inte så gott att äta direkt. Drabbas lätt av svampsjukdomar. (USA)
  • Pink Pearl – Rosa fruktkött med gulgrönt skal. Mognar i oktober och har mycket god hållbarhet. Ganska syrligt, mer för matlagning än att äta direkt. (USA)
  • Red Devil (England)
  • Redford – Beskrivs av vissa källor som ett prydnadsäpple, av andra källor som ett ätäpple. Ger röda äpplen med gulaktig skuggsida och rödvitflammigt fruktkött. Äpplet beskrivs som krispigt och vackert. (USA)
  • Malus Red Moon.

    Redlane – Zon okänd. En smalväxande pelarsort som blir ca 2 m hög och ca en halvmeter bred. Lär fungera fint att odla i kruka och beskrivs som motståndskraftig mot skorv. Frukten har rött skal och ett delvis rödköttigt inre, närmast skalet. Sannolikt är den ganska syrlig i smaken. Ger skörd i september.

  • Red Love – Zon 1-3 (Schweiz)
  • Red Love ’Calyposo’ (Schweiz)
  • Red Love ’Circe’ (Schweiz)
  • Red Love ’Era’ (Schweiz)
  • Red Love ’Kohlhaas’ (Schweiz)
  • Red Love ’Lollipop’ – Med delvis rött fruktkött (Schweiz)
  • Red Love ’Odysso’ (Schweiz)
  • Red Love ’Sirena’ (Schweiz)
  • Red Moon / Rote Mond /Roter Mond – Se Red Moon och Weirouge.
  • Red Moon Surprise Inside– Vitflammigt, rödköttigt äpple med sötsyrlig smak och grönrött skal i dova färgtoner. Namnet är ett registrerat varumärke (Italien/Frankrike). Se även Weirouge.
  • Robert’s Crab – Kallas även Dr Campbell eller Roberts Red zon 1-2 (England)
  • Rosette – Med delvis rött fruktkött (England)
  • Rubaiyat – Lätt strimmigt, välformat äpple med saftigt rött fruktkött. Mognar hyfsat tidigt på säsongen. Beskrivs som jättegott, sötsyrlig bärig smak med toner av vanilj. Drabbas lätt av svampsjukdomar, kort hållbarhet och spricker lätt. Eftermognar dåligt, behöver mogna klart på trädet. Namnet är ett registrerat varumärke som säljs och marknadsförs av Greenmantle Nursery. (USA)
  • Rött Fläsk (Danmark?)
  • Scarlet Surprise – Ljusrött fruktkött (USA)
  • Surprize – Med orange-rosa fruktkött (England)
  • Veiniöun – Kallas även Estniskt Vinäpple zon 1-5 (6) (Estland)
  • Vitalstar – Vacker sort med mörkrosa blommor och rödtonade blad, ger äpplen i mitten av september med klarrött fruktkött. Smaken beskrivs som sötsyrlig.  Lär vara motståndskraftig mot både kräfta och mjöldagg. Klarar zon 1-4 (kanske mer), enligt tyska återförsäljare tål det 29 minusgrader. Namnet är ett registrerat varumärke.
  • Weirouge – Rosavitt fruktkött, grundmaterial till många nyare sorter med rött fruktkött, togs fram 1915 av pomolog Michurin. Enligt vissa källor är sorterna Weirouge och Red Moon en och samma sort rent genetiskt (Tyskland).

Särskilt äpplena Astrid och Rött Fläsk var det svårt att hitta information om, tipsa mig gärna om du vet mer.
Och kan du fler sorter? Berätta! Jag uppdaterar listan allteftersom jag upptäcker fler. 😀

Malus Red Moon.

Vackra, men inte så köldtåliga

Tyvärr verkar härdigheten för de flesta rödköttiga äpplen inte vara högre än till zon 1-3. Undantaget är det estniska vinäpplet Veiniöun som klarar zon 4-6. Frågan är hur gott det är? Nån som vet och vill berätta? Sannolikt är det väääldigt syrligt men jag har inte smakat själv. Jag har förstått att det är fantastiskt till mos och marmelad men hur är det som ätäpple?

Veiniöun / Estniskt Vinäpple. Copyright Inga-Britt Eriksson.

Veiniöun

Veiniöun kallas också för estniskt vinäpple på svenska (ordet veiniöun lär betyda just vinäpple) och den klassas som ett höstäpple och mognar i slutet av september. Namnet uttalas ”Vej-nön” på estländska (tack Märit 🙂 ). Det förädlades fram i Estland på 50-talet av Uuno Kivistik. Fascinerande nog finns förvånansvärt lite textmaterial om den här vackra äppelsorten, trots att det är en av de äldre rödköttiga äppelsorterna som alltså har hängt med ett tag.
Frukten är stor med rödlila skal och beskrivs som väldigt syrlig. Jag har hittat motstridiga uppgifter om hur pass mycket kyla Veiniöun egentligen klarar, enligt vissa källor ska sorten klara upp till zon 6, andra anger upp till zon 4. Nu råkar ju jag bo just i zon 4 så för egen del spelar det inte så stor roll, men det vore ändå intressant att veta vad som gäller exakt. Om du odlar Veiniöun i zon 6 så är du välkommen att höra av dig och berätta. 😀

Jag som bor i zon 4 får nog annars dessvärre nöja mig med att försöka ympa på nån riktigt svagväxande dvärg-grundstam som lämpar sig för krukodling. Veniöun funkar förvisso hos mig, men jag vill nog smaka på äpplet först innan jag beställer växtmaterial…

Delade Veiniöun / Estniskt Vinäpple. Copyright Inga-Britt Eriksson.

Tycke och smak

Fanny/ Red Love är det enda av dessa äpplen som jag har smakat hittills, och det var riktigt syrligt. Absolut ätbart, men jättemycket godare som tillagat matäpple (godaste äppelpizzan jag nånsin gjort var med Fanny/Red Love).
Fantastiskt matäpple, men lite väl syrligt för att ätas direkt. Det vore ändå väldigt roligt att kunna odla rödköttiga äpplen i hemträdgården. Hur pass goda alla de här andra sorterna är törs jag inte svara på, men en garanterad fest för ögat det är de verkligen. 😀

Veiniöun i närbild. Copyright Inga-Britt Eriksson.
Veiniöun. Copyright Inga-Britt Eriksson.
Veiniöun med vackert glansigt skal. Copyright Inga-Britt Eriksson.
Äppelblom Veiniöun / Estniskt Vinäpple. Copyright Inga-Britt Eriksson.
Veiniöun / Estniskt Vinäpple. Copyright Inga-Britt Eriksson.

Tack

Ett särskilt tack till Inga-Britt Eriksson som generöst låtit mig använda hennes fantastiskt fina bilder på Veiniöun / Estniskt Vinäpple i det här blogginlägget. Tack snälla du! 😀

Läs också: Äpplet Red Love

6 Comments

    1. Intressant tanke. Blomqvist Plantskola ligger i Finland och den anger zon 4… De källor jag hittat som angett zon 4 eller högre har varit svenska. Det finska zonsystemet har jag dålig koll på, kanske är finsk zon 4 kallare än svensk zon 4? Det tål att undersökas. 😀

      1. Som jag förstått det så är du inne på rätt väg angående skillnaden mellan finsk och svensk zonangivelse. Finsk zon 4 tror jag motsvara zon 5-6 i Sverige. Har fått den uppfattningen via just Blomquist i Finland. Kan bara gratulera till valet av Gult kaneläpple som har en fantastisk smak. Har ett egenympat ex.

        1. Vad härligt att veta att den är värd arbetet… 😀 Majoriteten av sorterna har jag ju inte smakat själv utan bara fått läsa mig till smak och det är inte alltid så bra beskrivet i text. Just Gul Kanel var ju en av de få ympar där ena inte ville ta sig så jag har bara ett ex av den att plantera. Ska vårda den väl. 😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.