Sortguide: Fläder

trollet

Gammal klassiker i många olika format

Den klassiska, vitblommande flädern vi brukar göra saft på blommorna av känner nog de flesta till. Den där som lätt åker på löss och kan växa sig hög som ett träd om den inte beskärs regelbundet. Men det finns väldigt många fler olika sorters fläder för dig som vill ha en lite mer beskedlig saftmakarbuske i trädgården.

Visste du att det finns mörkbladiga sorter med rosa blommor? Gulbladiga, och brokbladiga? Vissa sorter har tagits fram för att ge mer och större bär, andra funkar utmärkt för att skapa kontraster i buskageplanteringar så du slipper den ”gröna gröten”. Och så finns det pelarsorter, dvs såna som har ett naturligt smalt växtsätt som inte behöver hållas efter lika hysteriskt med sekatören. 🙂

Fläder är rätt snabbväxande och kan växa som ett monster i trädgården. Klipp ner busken regelbundet, annars blir den med tiden hög som ett träd.

Istället för japansk lönn

Just de mörkbladiga sorterna med svarta eller dovt mörkröda blad är jag lite extra svag för eftersom de är så bra alternativ till japanska lönnar. De finns både med finflikigt bladverk, och med mörkt fast klassiskt bladverk. Och som pelarsort! Även om de mörkbladiga sorterna av fläder växer betydligt långsammare än grönbladiga, så är de iallafall snabbare än vad många rödbladiga japanska lönnar är. Och nån surjord (och bisarra mängder vatten) behöver de inte heller. 😉

Pollinering

Fläder är faktiskt inte självpollinerande så om du vill att blommorna på din buske ska utvecklas till bär så behöver flera sorter finnas i närheten. Helst ska sorterna inte vara alltför nära släkt (t ex de danska sorterna vars namn alla börjar på Sam pollinerar varandra dåligt) men oftast brukar det inte vara något större problem med tanke på hur pass vanligt det är med fläder i våra svenska trädgårdar… Pollineringen brukar sköta sig självt. Och om du bara är intresserad av blommorna så spelar det där med pollinering förstås mindre roll, men om du vill odla fläder i större skala för bärproduktion så rekommenderas det att ungefär var 10-15:e buske ska vara en pollineringssort.

Rödbladig fläder Black Lace ihop med kärleksört är en av mina personliga favoritkombinationer.

Sortguide: Fläder

De sorter som jag bedömer som lite extra odlingsvärda är markerade i fetstil. De sorter som vanligen är hyfsat lätta att få tag på i vanliga trädgårdsbutiker är markerade med ***. Sortguiden avser vedartade Sambucus nigra med platta blomställningar. Med reservation för eventuella felskrivningar.

Klassisk ”vanlig” fläder, Sambucus nigra.

Albovariegata – Zon 1-3 (4). Fin sort med vitbrokigt bladverk som kan bli ca 2-3 m hög.

Allesö – Zon okänd, men klarar sannolikt iallafall zon 1-2. Gammal dansk sort som odlats länge, verkar innehålla lite mindre antocyanin än andra sorter men har å andra sidan väldigt hög C-vitaminhalt. Beskrivs som en väldigt syrlig sort rent smakmässigt. Får små till medelstora klasar av bär som mognar enhetligt.

Alv – Zon 1-5 enligt svensk plantskola. Norsk flädersort som mognar sent på säsongen men beskrivs som mycket vinterhärdig. Blommar med stora vita blommor i juli, bären kommer i augusti. Ganska ovanlig sort på svenska marknaden.

Aurea – Zon 1-4. En gulbladig flädersort med lite rödaktiga bladskaft som får svarta bär, namnet Aurea betyder guld på latin. Blir ca 3 m hög och ca2,5 m bred. Trivs bäst på näringsrika, fuktiga jordar. Personligen så har jag lite svårt för såna här guldgulbladiga sorter som solitärer eftersom jag associerar bladfärgen med kvävebrist… Men ihop med andra buskar i ett buskage blir den kanonfin som kontrastväxt.

Aureomarginata/ Variegata – Zon 1-5 enligt vissa källor, enligt andra källor klarar den betydligt mindre kyla upp till zon 3. Blir ca 2 m hög och får vackert gulgrönbrokigt bladverk.

Black Beauty/ Gerda*** – Zon 1-3. Kallas ibland för blodfläder (eller purpurfläder) i trädgårdsbutikerna. En riktig snygging som får mörkt glänsande  brunrött bladverk och rosa blommor med härlig doft. Bären är svarta. Trivs bäst på väldränerad, näringsrik jord och blir ca 2 m hög och 2-2,5 m bred. Funkar i både sol och halvskuggigt läge men växer betydligt bättre och snabbare i soligt läge.

Black Lace passar rysligt bra ihop med kärleksört. De blommar inte samtidigt, men har liknande blommor.

Black Lace /Eva*** – Zon 1-3 (4). En riktigt dundersnygg mörkbladig fläder med finflikiga blad och ljusrosa blommor med underbar doft, som söt citron. En jättebra sort att använda istället för japansk lönn. Höjden brukar ofta anges som 2-2,5 m av återförsäljare men den växer nästan olidligt långsamt så det gäller att inte ha bråttom. De tre Black Lace-buskarna jag har här hemma har blivit ca 1,5 m på 4 år. Gödsla och vattna gärna lite extra, men den växer långsamt ändå. Jag odlar den i blåsigt läge i zon 4 och det går bra, men långsamt (den fryser inte tillbaka under vintern här iaf). Jag planterade en vanlig grönbladig fläder samtidigt som denna och den grönbladiga är redan 4 ggr så stor trots regelbunden beskärnning. Black Lace är ett registrerat varumärke och är belagd med royaltyavgift.

Black Tower*** /Eiffel 1 PBR – Zon 1-3 (4). En rödbladig fläder med ganska smalt växtsätt, brukar beskrivas som en praktiskt upprättväxande version av Black Beauty. Får vackert rosavita blomklasar och bladen är först mörkt gröna men övergår sen till purpur. Blir ca 2-2,5 m hög och ca 0,5-1,3 m bred. Funkar både soligt läge och halvskugga men den växer på betydligt bättre och snabbare i sol. Gillar väldränerad, näringsrik jord. Var betydligt vanligare på svensk marknad för några år sen, numera är den lite lurigare att få tag på. Är ofta beställningsvara. Black Tower är ett registrerat varumärke och är belagd med royaltyavgift.

Finflikiga Black Lace i blom.

fk Bålsta E*** – Zon 1-4 (5) En högväxande fläder som beskrivs som kraftigväxande buske eller buskträd. Kan bli 3-5 m hög och 2-4 m bred. Stammarna har ofta ett upprätt växtsätt men grenarna kan med tiden bli mer överhängande. Får härligt gräddvita blommor med god doft i juni-juli, de svartblå bären kommer i september-oktober. Både blommor och bär kan användas till saft, även om blommorna kanske är mest vanligt… Trivs på de flesta jordar, i både soligt och halvskuggigt läge. En mycket mångsidig och lättodlad fläder som funkar att plantera både som fristående, i buskage, på naturtomt eller som vindskydd. Prefixet fk betyder frökälla, dvs den har sin frökälla i fröplantage i Bålsta, utvald av Tomas Lagerström (Projekt Svenska Frökällor). Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, frisk sort som är anpassad för svenskt klimat.

Finn Sam /Finn Sambyla – Zon okänd. Norsk sort, mycket produktiv.

Donau – Zon okänd, men klarar sannolikt iallafall zon 1-2. Odlades förr i Österrike runt 1965 och är känd för sina extremt stora blommor/bärklasar och stora blad. Kan få ganska tjocka grenar. Har ett hängande växtsätt med grenar som tyvärr är känsliga för vind. Ska helst odlas i lä, uppstamning rekommenderas. Sen sort (som ändå ger skörd 1-2 veckor före Haschberg). Tålig mot både sjukdomar och skadedjur men fåglar verkar dessvärre älska bären… Svår att sticklingsföröka, köpta plantor är ofta ympade (vilket också speglas i priset som kan vara högre än för andra sorter).

Eva – se Black Lace

Gerda – se Black Beauty

Flädersorten ’Haschberg’ får ovanligt stora och många bär (för att vara fläder).

Golden Tower (Jdeboer/Jdeboer001) –  Zon okänd, men lär klara ca 29 minusgrader enligt tjeckisk återförsäljare så sannolikt zon 3 (4). Vacker pelarformad, smalväxande sort som blir ca 2-3 m hög men bara 0,5-1 m bred och får gulgrönt bladverk med vita blommor. Beskrivs som en systersort till Black Tower.

Guincho Purple – Zon 1-3. En rödbladig fläder som får vitrosa blommor och svartlila bär. Beskrivs som snabbväxande, vilket är ovanligt vad gäller rödbladiga flädrar som annars vanligen växer betydligt långsammare än grönbladiga sorter. Får vackert rödbrun höstfärg. Blir 2,5 – 3 m hög.

Hamburg – Zon okänd. Känd för att ge ovanligt stora, saftiga bär. Vanlig sort i Västeuropa, men odlas främst i norra Tyskland och Österrike. Kallas ibland för ’den svarta diamanten’ av kommersiella odlare.

Fläder Harlequin med vackert vitgrönt bladverk.

Harlequin – Zon 1-4 (enligt vissa källor klarar den bara zon 3, enligt andra zon 5). Den upptäcktes i Växsjö, zon 4. Läckert brokbladig fläder med spännande grönt bladverk med gulvita kanter, påminner nästan litegrann om en brokbladig kornell sedd på håll. Blir ca 2 m hög men kan bli bredare än vad den blir hög. Får vita blommor i juni-juli och svarta bär som mognar i september-oktober. Jag har odlat den i halvskuggigt, blåsigt läge i zon 4 och den verkar trivas bra.

Haschberg*** Zon 1-3(4) men enligt enstaka källor lär den klara även zon 5. Grönbladig flädersort som får ovanligt stora, och många bär! Perfekt för dig som gillar att göra mycket flädersaft. Snabbväxande sort som blommar med vita blommor i juni-juli. Trivs på de flesta jordar. Blir ca 3 m hög (sannolikt ännu mer). Sorten kommer från Österrike där den odlats sen 1965. En av de absolut vanligaste sorterina i Europa som ofta används i kommersiella odlingar. Är inte särskilt mottaglig för olika sjukdomar och tål kraftiga regn bra eftersom bären sitter kvar på busken (på andra sorter är det tyvärr vanligt att bären lossnar vid regn). Verkar inte vara särskilt mottaglig för skadedjur när den odlas i Tjeckien, men under svenska odlingsförhållanden drabbas den ofta av löss. För kommersiell odling i Sverige rekommenderas zon 1 för bäst avkastning eftersom den är ganska sen.

Heidegg 13 – Zon okänd (men klarar sannolikt mer än 26 minusgrader). Österrikisk sort från Klosterneuburg som odlats kommersiellt där pga att den är både frisk och verkligen väldigt produktiv! Bären mognar i slutet av augusti-början av september i Österrike, oklart om den hinner ge skörd i Sverige. Känd för sina bisarrt jättestora bär, som är större än Haschbergs. Varje bärklase väger runt 200 g och smaken beskrivs som intensiv. Beskrivs som väldigt lik Heidegg 17, fast lite bättre.

Hillier’s Dwarf – Zon okänd. Väldigt svagväxande flädersort som landar på ca 55 cm i höjd efter 10 år (men den är ändå inte minst i världen, kolla in sorten Pygmy så får du se). Har gröna blad, vita blommor och ett kompakt växtsätt.

Instant Karma – se Sanivalk

Korsör /Korsor /Korsør – Zon 1-3. Dansk, robust och frisk sort som beskrivs som mycket produktiv och mognar enhetligt. Bärklasarna lär vara små till medelstora, men många. Enligt en tysk återförsäljare kan man räkna med hela 25 kg bärskörd från en fullvuxen buske. Gammal sort som odlats länge, verkar innehålla lite mindre antocyanin än andra sorter men smaken beskrivs som mycket bra!

Laciniata (Sambucus nigra f. laciniata) – Zon 1-3 En sort som får vackert finflikiga blad och blommar med gulvita blommor med fin doft i juni-juli. Ger svartblå bär och blir ca 2-3 m hög och ca 1-2 m bred. Trivs bäst på mullrik jord i sol-till halvskuggigt läge. Sorten har liiiite bredare blad än Linearis.

Linearis – Zon okänd men lär klara 34 minusgrader enligt tjeckisk återförsäljare. En ovanligt svagväxande flädersort med grönt bladverk som blir ca 1,5 m hög och lika bred. En iögonenfallande smalbladig sort som påminner litegrann om den japanska lönnen Dissectum på håll… Den har liksom ett lite hängande, fluffigt uttryck. Linearis får vita blommor av mindre storlek än vad flädrar brukar ha och trivs bäst i jordar med jämn fuktighet. Namnet betyder linjär på latin. Ovanlig, snygg sort!

Madonna – Zon 1-3. Gulgrönbrokig flädersort som beskrivs som liiite mer lågväxande än andra brokbladiga sorter, blir ca 1,5 m hög. Får gulvita blommor  juni-juli och senare svarta bär. Jag ser ingen större skillnad på den och Harlequin.

Marginata – Sannolikt zon 4. Gulbrokig sort, kanske samma som Variegata. Får vita blommor och svarta bär.

Marion Bull – Populär sort i Europa, säljs av både tjeckiska, franska och engelska plantskolor (men jag har ännu inte sett den på svenska marknaden). Blir ca 3 m hög och 1-2 m bred. Zon okänd men beskrivs tåla ca 30 minusgrader. Beskrivs få vitgula blommor enligt vissa källor, vitrosa blommor enligt andra källor… Oklart vad som gäller.

Monstrosa – Zon okänd. Grönbladig sort med vita blommor i juni med ovanlig form! Ungefär var tredje blomma får ett radikalt annorlunda utseende som mer liknar småblommiga kyrsantemum än klassiska fläderblommor… Just dessa blommor blir färre, men ovanligt stora. Jättevacker! Verkar tyvärr vara lite vindkänslig och inte jättetålig mot kyla. Vissa källor beskriver den som lite mer kompaktväxande än klassisk fläder med lite knotigare grenar. Blir sannolikt 1-2 m hög. Jag har inte sett den på svenska marknaden än, men den säljs i bl a England, Nederländerna och Tyskland.

Obelisk PBR – Zon 1-5. Pelarväxande sort med gröna blad och vita blommor som senare blir svarta bär. Blir ca 3 meter hög (eller mer) men bara 1 m bred. Passar bra i en liten trädgård eller för dig med ont om plats. Namnet är ett registrerat varumärke, ganska ny sort på den svenska marknaden.

Pendula – Zon okänd, men tål ca 28 minusgrader enligt amerikansk återförsäljare. Svagväxande flädersort med ett hängande växtsätt. Blir ca 2 m hög och får vita blommor. Ovanlig sort, jag har inte sett den på svenska marknaden än men den säljs inom Europa (om än i mycket liten skala).

Pulverulenta – Zon 1-3. Läckert vitfläckig fläder med grönvita blad som har ovanligt mycket vitt i brokigheten, även de unga toppskottens grenar är vita. Riktigt snygg! Färgen är dessutom mer rent vit snarare än gulvitt. Namnet betyder typ damm, eller dammig på latin.

Pygmy – Extremt svagväxande yttepytte-fläderdwarfsort som bara beskrivs bli 20 cm hög efter 10 år. Får vita blommor och gröna blad, har ett kompaktväxande uttryck. Beskrivs passa bra i stenparti men jag vete sjutton… Den ser inte supertålig ut på de bilder jag sett. Populär som raritet i Nederländerna och England. Ännu mindre än Hillier’s Dwarf. Om du vill ha en ungefär lika låg rackare fast utan blommor, spana in Witch’s Broom.

Pyramidalis – Zon okänd. Ganska svagväxande sort som blir ca 2 m hög och har just ett ganska tätt, uppochned-pyramidliknande växtsätt. Blir ca 1 m bred. Får vita blommor i juni och svarta bär i slutet av augusti-början av september.

Riese aus Vossloch /Riese aus Voßloch /Riese aus Vosslock – Produktiv sort! Kraftigväxande buske med hängande grenar som får sanslöst stora, saftiga bär som dessutom mognar regelbundet. Beskrivs som högavkastande och lättodlad av europeiska källor. En enda klase av bär från Riese aus Voßloch beskrivs av tjeckisk källa kunna väga hela 200 g (men jag vete sjutton om det verkligen kan stämma…)…Men vem vet, enligt svensk källa så kan diametern på en blomma vara hela 30 cm i diameter så allt är möjligt. Blommorna är stora, men blir få som svenskodlad så kanske är den bäst som prydnadssort i hemträdgården. Zon okänd.

Sambu – Sortens bär verkar ha högt innehåll av antocyaniner och ha en ovanligt god smak! Sirap gjord på bären av just sorten Sambu verkar vara mycket populär i Tjeckien. Ger skörd tidigt. Buskarna beskrivs som svagväxande med ett upprätt växtsätt och ger medestora klasar men inte så stor skörd.

Samdal /Sandvil – Zon okänd men tål ca 30 minusgrader enligt amerikansk återförsäljare. Dansk kommersiell sort från 1989 som ger väldigt stora klasar av stora svarta bär. Beskrivs som mycket produktiv men bären verkar mogna ganska sent.

Samidan – Zon okänd. Gammal dansk sort från 1989 som beskrivs som mycket produktiv och kompaktväxande. Blir ungefär manshög, inte mer.

Samocco – se Gentofte Samocco

Sampo – Zon 1 -3. Kraftigväxande sort som blommar i slutet av juni-början av juli. Den får gulvita blommor med fin doft och senare stora, svarta bär som pga sin storlek funkar extra bra att göra saft på. Blir ca 3-5 m hög. Gammal sort från 1989

Samyl – Zon 1 -4. Gammal dansk sort från 1989 som ger stora vita blommor och svarta bär. Blir ca 2 m hög, vilket är ganska lågt för att vara fläder i kommersiell odling.

Sanivalk /Instant Karma /PP28314 – Zon okänd men lär klara 34 minusgrader enligt tjeckisk återförsäljare. Snygg brokbladig variant med gulgrönbrokiga blad med gulare kant som dök upp som en naturlig mutation 2013 i England. 2015 blev namnet Instant Karma patenterat/registrerat varumärke. Blir ca 1,5-2,5 m hög och lika bred. Får vita blommor redan i maj-juni och trivs bäst på jordar med jämn fuktighet.

Thundercloud – Zon 1-3. En kraftigt växande sort med ganska mörkt bladverk som får ljusrosa blommor med fin doft och svarta bär. Blir ca 3 m hög och 2-2,5 m bred och trivs i både sol och halvskuggigt läge, men jorden ska helst vara näringsrik med jämn fuktighet. Bladen har en vackert varmröd, dov färg. Jag tycker personligen att den är snyggare än Black Beauty (men tyvärr är den svårare att få tag på). Beskrivs som en mutation av Guincho Purple från 1997. Enligt vissa källor är sorten patenterad.

Variegata – Får grönvitbrokiga blad (med vitare kant) och vita blommor.

Vitfläder /vit fläder – se Weisser Holunder

Viridis – Zon okänd. Verkar vara ganska långsamväxande, blir 3 m hög efter 10 år enligt engelska källor, men enligt tyska källor kan den bli hela 5 m hög. Upprättväxande gammal sort som får gröna bär istället för svarta, blommorna beskrivs som grönvita i färgen. Ganska sen sort för bärodling, de mognar först i slutet av augusti. Populär sort i England hos skogsträdgårdsodlare, eftersom fåglarna lämnar bären ifred (de fattar ju inte att de är mogna eftersom de är gröna).

Weisser Holunder (Sambucus nigra var. albitida) – Zon okänd. Schweizisk sort, även kallad vitfläder, som är en mutation av den klassiska ”svartflädern” nigra. Den kallas så eftersom bären blir vita och saknar den klassiska rödblå färgen. Saften från bären är ljusgul och beskrivs som mer fruktig i smaken och mindre fläderaktig. Brukar inte vara särskilt produktiv.

Witch’s Broom – Dvärgsort som tydligen inte blommar. Har ett kompakt, nästan bollformat utseende och får gröna blad. Slutar på ca 20 cm i höjd. Jag har bara sett den på amerikanska sidor, inte inom Europa.

Och så några till…

Jag har hittat långt fler sortnamn än de i listan ovan, sortguiden är långt ifrån komplett… Det finns gott om sortnamn men ofta väldigt lite information om dem: Agnes, Albida, Bad Muskau (Tyskland), Bohatka (Slovakien), Dana (Slovakien), Gentofte Samocco (kanske en dansk sort från 1988), Heidegg 17, Mammut, Pregarten, Sambo, Weihenstephan (Tyskland) mfl…

Kan du fler sortnamn eller vet du något mer om de som redan finns i listan? Som t ex höjd eller växtzon?
Berätta gärna så uppdaterar jag listan efterhand. 🙂

Fläder Black Lace i vår entrérabatt här hemma (till höger i bild.)
Fläderbuskar som inte hålls nere med regelbunden beskärning kan bli riktigt höga, flerstammiga träd med tiden.

Källor i urval:

Ekologisk odling av fläder – sammanställning av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen Västra Götaland 2006

https://www.eplanta.com/

https://dspace.vutbr.cz/xmlui/bitstream/handle/11012/3049/final-thesis.pdf?sequence=6&isAllowed=y

https://www.havlis.cz/karta_en.php?kytkaid=3981

https://www.cotswoldgardenflowers.co.uk/product/sambucus-nigra-hilliers-dwarf/

Läs också: Anemon Wild Swan
Fler sortguider

Annons

6 Comments

  1. Tack för ett intressant inlägg. Jag vill skaffa en fin fläder… Hur är det med giftig fläder? Jag har en gammal trädgård som stått övergiven länge. Här finns många fläderkvistar, men den är inte ätlig… sa någon. Hur vet jag vilken sort det är? Hej från Petra

    1. Hej Petra!

      Det finns giftig fläder, men den säljs vanligen inte i trädgårdsbutikerna så det är svårt att ta fel i butiken…
      Det man ibland brukar kalla för ”äkta” fläder heter egentligen bara fläder, Sambucus nigra. Den har svarta bär, platta blommor och vit märg (dvs om du klipper av en tumtjock, vedartad gren så är den vit i mitten av pinnen). Det man ibland kallar för ”falsk” fläder heter druvfläder, Sambucus racemosa. Den har röda bär och toppiga blommor.

      Om du vill vara riktigt säker på vad som är vad så jämför med bilderna på giftinformationcentralens hemsida här:
      https://giftinformation.se/searchpage/?query=falsk+fl%C3%A4der&page=1

      Lycka till! 🙂

    1. En stressad växt som beskärs för hårt kan dö, men just ”vanlig” grönbladig fläder är i regel ganska starkväxande, och är nog svår att ta död på av misstag. 🙂
      Med tiden brukar många flädrar bli mer eller mindre som just små träd av sig själva, men då brukar de bli flerstammiga.

      Tricket för att lyckas få till ett snyggt, piggt och friskt enstammigt fläderträd är att beskära lite och ofta. Regelbundet som tusan. Ta lite i taget. Ett vanligt misstag många trädgårdsägare gör är att de beskär för sällan med flera års mellanrum, och när de väl gör det så har plantan blivit alldeles förvuxen och jättehög så då tar de på tok för mycket åt gången… Det blir stressande för växten, och dessutom ganska fult. Bättre att ta lite i taget, ofta. Lycka till! 🙂

  2. Hej
    Det verkar vara svårt att få tag på ”black” fläder. Några tips om vart man finner dessa.
    Mvh Mattias

    1. Hej Mattias!

      Både Black Beauty och Black Lace är egentligen ganska vanligt förekommande sorter som brukar gå att få tag på även hos de stora trädgårdskedjorna, iallafall på våren. Så här års är det ofta rätt utplockat, särskilt iochmed försäljningsrekorden under pandemin. De flesta åkte ju inte iväg på nån utomlandssemester under pandemin utan stannade hemma och fixade med sin trädgård istället, och det har märkts på växtförsäljningen. Mycket har sålt slut ovanligt snabbt, även vanliga växter. Men de dyker nog upp igen i vår i butikerna. 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.