-Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Cramers Blommor och Wexthuset-
-Innehåller reklam för föreningen Sesam-
Kulturarvssorter är ju härligt men inte alltid så lätt att hitta… När Föreningen Sesams lokalgrupp i Uppland ville fokusera på att lyfta och föröka upp de Uppländska sorterna inom projektet #sesamupplandsfröarv så var det fler lokalgrupper som blev inspirerade att göra något liknande. Därför gör jag fler inlägg och sammanställningar om lokalsorter, denna gång om Jämtland. Det här är bara början!
Ordet kulturarv är lite luddigt och kan tolkas på olika sätt (även i olika länder). Att en sort kallas för kulturarvssort har med tiden kanske blivit lite urvattnat av marknadsföringsskäl men innebär grovt förenklat att det är en gammal sort som odlats länge i Sverige på samma plats, ofta i flera generationer. Ibland sägs att sorten ska vara från före 1940- 1950- eller 1960-tal, beroende på växtslag, men egentligen finns ingen regel för hur gammal en sort ska vara för att få kallas för kulturarvssort. Det är en kulturskatt, helt enkelt. Värd att bevara för framtiden.
Att vilja bevara äldre sorter i odling handlar om att vilja bevara sitt kulturarv. Vissa sorter har specifika smaker och egenskaper som gör dem extra lämpade för vissa maträtter, det är levande matminnen att förvalta och dela med andra. De äldre sorterna har också en bred genetisk bas som vi kommer att behöva för att kunna ta fram nya sorter som bättre lämpar sig för ett förändrat klimat. Att de odlats länge på en plats visar att de är odlingssäkra, att det går att få fram fullmoget frö men för att sorterna ska fortsätta anpassa sig efter sjukdomar och ett förändrat klimat så behöver vi fortsätta odla dem. Nedfrysta i en genbank kan de inte anpassa sig, så fortsätt fröodla dem i bevarandesyfte så att de kan fortsätta finnas även i framtiden.
Jämtlands lokalsorter sortnamn A-Ö
Med reservation för eventuella felskrivningar. En del sortnamn har jag bloggat om tidigare, de namnen är klickbara. Många av sorterna är insamlade av POM (Programmet för odlad mångfald) och finns i Nationella genbanken. Mer information tillkommer ständigt, så listan kommer att uppdateras allteftersom.
En kortare översikt utan beskrivning hittar du i tidigare inlägg Hitta din lokalsort.
En kort sammanfattning med bara sortnamn hittar du längst ner i slutet av inlägget. 🙂
Aspås – KÅLROT (NGB11742) Har bevarats av samma familj i Aspås, Jämtland sen 1800-talet. Har grön grundfärg och tydligt violett täckfärg med gulare undersida. Formen är rund, köttet gult. Smaken beskrivs tillhöra den godare kategorin av kålrötter (kategori III) med krispigt vattnig, frisk och syrlig smak i boken Underbara kålrötter av Kålrotsakademien, som beskriver den specifika sortens smak som ”/…/pepprig smak med krispig och vattning textur.” (Underbara Kålrötter, s 61). Beskrivs som en mycket god sort och anses vara den fjärde godaste kålroten enligt Kålrotsakademien. Läs mer om Aspås här
Aspås Lien – TRÄDGÅRDSAURIKEL (SWE541) Beskrivs som en liten sammetsröd trädgårdsaurikel som går att spåra till 1930-talet, har länge vuxit på gården Aspås Lien i kommunen Krokom i Jämtlands län. Ingår i stiftelsen Jamtlis Samlingar. Bevaras även i Nationella Genbanken.
Björna – POTATIS (NGB3207) Beskrivs som en lantsort som odlats länge i Jämtland, nämns redan 1924 i Sveriges utsädesförening. Bevaras av NordGen. Beskrivs ge mjöliga, rund-ovala knölar med ganska bucklig form. Skalet är blått och köttet starkt gul. Finns ibland att köpa i NordGens webshop men brukar ta slut rekordfort så det gäller verkligen att vara på hugget de första minuterna webshopen öppnar för året.
Drottningminne – ZONALPELARGON med kraftigt växtsätt som kommer från gården Drottningminne i södra Jämtland, har odlats där sen 1930. Får cerisefärgade, halvfyllda blommor med liten antydan till vitare penseldrag i blommans mitt. Bladen är gröna och har en svag, mörkare zonmarkering. Beskrivs som rikblommande och inte särskilt skräpig eftersom överblommade blommor snällt brukar sitta kvar på stjälken. Insamlad via POMs krukväxtupprop och säljs och marknadsförs sen 2016 inom varumärket Grönt Kulturarv. Köp Drottningminne hos Wexthuset
Frösön – FJÄDERNEJLIKA (SWE540) Härdighet A*. Perenn vitrosa fjädernejlika i Plumonarius-Gruppen som blommar i juni-juli. Har ett kompakt, tuvbildande växtsätt och får dubbla vita, fransiga blommor med mer svagt rosa mitt som kan skifta lite mer i rosa som nyutslagna, för att sen skifta mer till vitt. Beskrivs också ha en god doft av vanilj. En blomma är ca 4 cm i diameter, plantans blad är grågröna. Går att spåra tillbaka till 1910-1920-talet. Funnen på gården Västbyn på Frösön i Östersund kommun, Frösö socken i Jämtland. Ingeborg med familj flyttade till gården 1910 och då fanns den väldoftande nejlikan redan på plats i trädgården, idag odlas den vidare av Ingeborgs dotter Jenny som kallar den för Mormors nejlika. Marknadsförs inom varumärket Grönt Kulturarv. Köp Frösön hos Cramers Blommor
Hansa – ROS Remonterande buskros, utsågs till Jämtlands landskapsros 2019 av en arbetsgrupp utsedd av Svenska Rosensällskapet. Får fyllda, mörkrosa blommor med stark doft i juni-augusti eller ännu längre in på hösten. Blommorna är ganska stora, ca 12 cm i diameter. Plantan blir ca 2 m hög och får orange nypon och gula blad till hösten. Mycket taggig sort som rådjuren brukar lämna ifred, beskrivs också som en frisk och härdig sort som även klarar skuggigare lägen bra. Hansa är en ganska gammal ros som har sitt ursprung hos Schaum & Van Tool i Holland 1905, började säljas i Sverige ca 1923. Rek plantavstånd 1,8 m, kan både användas som solitär, i grupp eller i buskage. Köp Hansa hos Cramers Blommor
Jämtland – PELARGON som är funnen i en hembygdsgård utanför Lit, några mil från Östersund. Får vackert rent vita blommor. Den beskrivs som rikblommande med ljusgröna blad och vita blommor. På en pelargonträff 2008 i östjämtland valdes den till Jämtlands landskapspelargon av Svenska Pelargonsällskapet. Sorten är ganska ovanlig och svår att få tag i, jag har inte hittat den hos någon av de välkända pelargonförsäljarna men den säljs ibland på trädgårdsmässor och i köp- och säljgrupper på Facebook med pelargontema.
Jämtlandskorn – KORN I slutet av 1800-talet odlades två typer av korn i Jämtland; en typ i närheten av Storsjön med unik genuppsättning där odlingsförhållandena var lite bättre (den bevaras fortfarande av NordGen) och en annan typ längre bort från Storsjön där odlingsförhållandena var lite sämre. Jämtlandskornet odlas fortfarande i liten skala i uppförökningssyfte av entusiaster. Läs mer om jämtländskt korn här. och här på Svt. Även Sveriges Radio har uppmärksammat det jämtländska kornet.
Jämtlands röd – POTATIS Lantsort med många synonyma namn, den kallas bl a också för Ljusröda, Rundröda och Rundpotatis.
Jämtlands vit – POTATIS (NGB3176) Gammal lantsort som sägs härstamma från Jonas Alströmers potatisimport ca 1720. Beskrivs som en medelsen, mjölig sort med gult skal. Har odlats länge i Jämtland men även i Medelpad, Hälsingland, Dalarna, Värmland och Norrbotten. Och kärt barn har sannerligen många synonyma namn, den kallas även för Delbo, Gammal vitpotatis, Jerusalempotatis, Jokkmokk, Heikkiläs runda, Snöklockan, Sockerpotatis, Unby, Vanlig vitpotatis och Vitpotatis.
Jämtländsk /Jämtländsk gråärt – GRÅÄRT (NGB103076) – (Foderärt-Gruppen) Gråärt som ger ganska små baljor med ca 5 små frön inuti. Ärterna verkar ha hög proteinhalt. Lantsort som odlats länge och sannolikt har anpassat sig efter odlingsförhållandena och odlingssäsongen i trakterna runt Storsjön. Plantan blir ca 1 m hög med spensligt växtsätt, plantorna förgenar sig litegrann. Ärterna kan ha väldigt skiftande utseende; från gråbruna till lilaspräckliga, ofta blåprickigt grågröna av olika storlek. Fröärret är svart. Ibland kan en del ärter bli nästan svarta. Bevarandesort, ingår i varumärket Grönt Kulturarv. Utsedd 2022 till Jämtlands landskapsärt av Kålrotsakademin. Köp Jämtländsk hos Wexthuset
Järpen – RABARBER (SWE390) Jämtländsk sort med stora, lite buckligt och vågiga blad med liggande växtsätt. Stjälkarna beskrivs som runda som är helt röda vid basen, smaken är friskt syrlig.
Kråklund – HUMLE (SWE23) Kråklund blommar i början av juli och mognar i mitten av augusti, ger mellanstora ovala kottar med tydlig humledoft. Funnen i Hammerdal socken, i Strömsund kommun i Jämtland där den odlats länge i Ede på Ulla och Bertils gård Kråklund. Humleodlingen på Kråklund anlades 1787 eller 1788 enligt storskiftesprotokoll. Ulla och Bertil övertog gården 1989 och upptäckte då humlen växandes bakom ladugården bland brännässlor och hallonsnår. Du kan läsa mer utförligt om sortens egenskaper och dess historia i boken Humle i den nationella genbanken av Else-Marie K. Strese.
Lit /Gråärt från Lit – GRÅÄRT (NGB14642) – Gråärt. Mellanhög lantsort från Jämtland som upptäcktes 2001. Lit är en ort som ligger litegranna norr om Östersund. Plantorna är halvhöga, hos mig i zon 4 blev de ca 90-120 cm höga. Får purpurfärgade blommor med lilarosa segel. Baljorna är gröna, en balja innehåller ca 6 st frön. Ärtorna är ganska små och skiftar i färg; gröna, spräckliga eller mörka (även i en och samma balja). Fröet mörknar vid lagring. Eftersom ärterna är små är de lite lättare att mala till mjöl.
Maria Västerlund – LUKTPION (SWE537) Mörkrosa, fylld luktpion funnen i en trädgård på Frösön i Östersund, Jämtland. Läraren Anders Larsson med fru Maria Västerlund flyttade till ett litet trähus (som fått namnet Timmermannen efter den tidigare ägaren som var snickare) 1915 när Anders gått i pension. När pionen planterades är oklart men den verkar ha funnits där redan 1920, kanske ännu tidigare, och har nu döpts efter Maria Västerlund som älskat sin trädgård och med tiden kom att odla upp nästan hela tomten.
Queen Victoria – RABARBER (Genbanksnummer SWE449) – Har odlats länge i Jämtland och ”/…/är stamsort till ’Förbättrad Victoria’ eller bara ’Victoria’ som den kallas idag. Det betyder att ’Victoria’ är en utvald fröplanta ur ’Queen Victoria’.” enligt Else-Marie K. Strese & Erik de Vahl 2018:143. Queen Victoria odlades mycket och var en vanlig sort fram till år 1932 ungefär, men kom sen att ersättas av Victoria. Läs mer om Queen Victoria här.
Röda Krokar /Röd Mandel – POTATIS (NGB3193) Lantsort som odlats i Jämtland (och har även odlats i mindre utsträckning i Värmland). Lågavkastande halvsen matpotatis som ger långa, utdragna knölar med en lite utdragen navelända. Skalet är rött, köttet gult. Potatisen kokar lätt sönder och har hög torrsubstanshalt. Bra som bakpotatis och till mos. Röda Krokar gror sent och tål lagring bra. Plantorna är högväxande med ett öppet växtsätt men tyvärr en ganska sjuklig sort, den beskrivs som mycket mottaglig för både bladmögel och krussjuka. Glädjande nog är den åtminstone motståndskraftig mot både rostringar (sk mop top) och Fusarium (svampsjukdom som orsakar lagringsröta).
Rödluvan – ÄPPLE Zon V-VI (VII). Utsedd till Jämtlands landskapsäpple 2005 av Sveriges Pomologiska Sällskap och Riksförbundet Svensk Trädgård i samarbete med Koloniträdgårdsförbundet och Sveriges Hembygdsförbund. Klarrött höstäpple som går att lagra fram till jul men som är godast att äta direkt från trädet. Äpplena mognar i skiftet mellan september och oktober. Frukten är medelstor (ibland ännu större), saftig med daggigt jämnrött skal och fast vitt sött fruktkött med god smak. Rödluvan är en ganska ny sort som släpptes på marknaden 1994 och är resultatet av en korsning av den ryska äppelsorten Barhatnoe och kanadensiska äpplet Lobo. Typiska kännetecken för Rödluvan är vitt kött, daggigt skal med en varmröd färg, ofta med en ljusare fläck som nästan gör att det ser upplyst ut inifrån. Mognar ca en månad före Lobo och har mindre kärnor. Förväxlingsäpplen: Lobo (brukar ha skorvfläckar, mognar senare och har ett mer blårödaktigt skal som ser plommonrött ut om du gnider/polerar det mot byxan), Eva-Lotta och Ringstad. Köp Rödluvan hos Cramers Blommor
Sirius – ROVA (NGB22649) Fodersort (Rapifera-Gruppen)som verkar vara resultatet av samkorsning mellan Bortfelder, Yellow Tankard och Österstundom som man sedan gjort vidare linjeurval från. Gammal sort som godkändes 1954, såldes fortfarande av större svensk fröfirma 1999. Enligt SKUD har den en F1-härstamning men enligt Genbis GRIN-Global är den öppenpollinerad. (Att söka rätt på mer info om den här sorten är inte helt lätt eftersom det även finns en ros och en daggsalvia med samma namn).
Timmermannens Rosa – FJÄDERNEJLIKA (SWE538) Härdighet A*. Perenn rosa fjädernejlika i Plumonarius-Gruppen med fransiga kronblad och kryddig doft från Frösön, i Östersund, Jämtland. Funnen i samma trädgård som luktpionen Maria Västerlund. Fjädernejlikan planterades av lärarhustrun Maria Västerlund ca 1915 och har döpts efter trähuset/gården Timmermannen (som det kallades eftersom den tidigare ägaren var snickare). Köp Timmermannens Rosa hos Cramers Blommor
Timmermannens Vita – FJÄDERNEJLIKA (SWE539) Perenn vit fjädernejlika i i Plumonarius-Gruppen med fransiga kronblad och kryddig doft från Frösön, i Östersund, Jämtland. Funnen i samma trädgård som luktpionen Maria Västerlund. Fjädernejlikan planterades av lärarhustrun Maria Västerlund ca 1915 och har döpts efter trähuset/gården Timmermannen (som det kallades eftersom den tidigare ägaren var snickare).
Trutsgård – KÅLROT (NGB17908) Krispig kålrot med ljusgult kött som ger släta, fina rötter med mild smak Har grön grundfärg med violetta inslag, gul undersida och ofta kraftig hals. Tillhör smakprofil III, dvs är mer vattning, krispig, syrlig och frisk i smaken och lämpar sig att ätas färsk. I boken Underbara kålrötter av Kålrotsakademin står följande på s 81: ”Kålroten ’Trutsgård’ har odlats på gården utanför Östersund sedan år 1900. Den odlades av Margareta och hennes son Ture. När Assar Hedberg, som arbetade som dräng på gården med sin fru Mary fick ta över gården följde fortsatt odling av kålroten med som ett villkor för husöverlåtelsen. Sorten donerades till POM 2002.” Du kan läsa mer Trutsgård historia i boken Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna av Leino, Nygårds och Börjeson.
Kan du ännu fler sorter med koppling till landskapet Jämtland?
Kommentera gärna inlägget och tipsa mig så uppdaterar jag allteftersom. 🙂
Kort sammanfattning:
- Fjädernejlika: Frösön, Timmermannens Rosa, Timmermannens Vita
- Humle: Kråklund
- Kålrot: Aspås, Trutsgård
- Pelargon: Drottningminne, Jämtland
- Pion: Maria Västerlund
- Potatis: Björna, Jämtlands röd, Jämtlands vit, Röda Krokar
- Rabarber: Järpen, Queen Victoria
- Ros: Hansa
- Rova: Sirius
- Spannmål: Jämtlandskorn
- Äpple: Rödluvan
- Ärter: Gråärt från Lit, Jämtländsk gråärt
Källor i urval:
bok: Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna, Svenska lokalsorter och deras historia av Matti Wiking Leino, Lena Nygårds & Agneta Börjeson (2023)
bok: Kulturarvsväxter för framtidens mångfald – Else-Marie K. Strese & Erik de Vahl (2018)
bok: Svenska Äpplen av Görel Kristina Näslund & Ingrid af Sandeberg (2010)
bok: Våra äpplesorter – Anton Nilsson (1986)
bok: Humle i den svenska nationella genbanken av Else-Marie K. Strese (2016)
Försäljningsställen Grönt Kulturarv
https://nordic-baltic-genebanks.org/gringlobal/accessiondetail?id=1164
https://skud-app.blomsterlandet.se/search/name/25-afce8-1c3c4-23
JLMNH 23 – Köksväxt humle ’Kråklund’
https://www.mynewsdesk.com/se/sydgront/news/pelargon-drottningminne-en-pelargon-med-historia-maerkt-med-groent-kulturarv-145908
https://smakasverige.se/download/18.5168246414a0512a904cd544/1417507856213/Potatis.pdf
https://liu.se/nyhet/historiska-fron-avslojar-unikt-korn-i-storsjotrakten (Tack snälla Lars Lindström för länktips! 😀 😀 😀 )
https://smakasverige.se/download/18.5168246414a0512a904cd544/1417507856213/Potatis.pdf
https://www.nordgen.org/media/jajb1ggs/potato-collection-march-2020.pdf
https://www.nordgen.org/media/jwsnuys0/nordgens-potatissorter-till-distribution-2025.pdf
Pelargonsällskapet om landskapspelagoner
Bergvalls Atlas (1960)
