De börjar bli mer och mer trendiga de gamla gråärterna… På en fröodlingskurs i oktober 2021 fick jag tag på gråärten från Lit så den odlade jag i somras. En trevlig sort, ärtorna är små men många.
Lit är en ort som ligger litegranna norr om Östersund i Jämtland. Gråärten Lit är en lantsort, vilket betyder att det är en gröda som inte har formellt förädlats men har odlats länge på samma plats och därför är lokalt anpassad. De har ofta väldigt stor genetisk variation. Det finns många lantsorter av spannmål men också av köksväxter som t ex ärtor.
I föreningen Sesams Årsbok beskrivs sorten såhär: ”Lantsort från Jämtland, funnen år 2001. Halvhöga plantor med små gröna, spräckliga eller mörka ärtor.” och den beskrivningen tycker jag stämmer bra.
Tålig i blåsigt läge
Jag odlade Lit i soligt, blåsigt läge i dubbel pallkrage mot en ”tornspaljé” av armeringsjärn under vinbärstomaterna. I början var de ganska beskedliga men så småningom blev det ett virrvarr av härligt grönt som gav massor av ärter!
Plantorna blev ca 90-120 cm höga och fick vackert lila blommor och senare gröna baljor. Ärterna inuti var som lantsorter ofta är: inte enhetliga. En del ärter var svarta, andra spräckliga osv. Tillochmed i en och samma balja kunde det sitta varannan svarta och spräckliga ärter. Först undrade jag om det blivit korspollinerat på nåt sätt men Agneta Magnusson (som ju VERKLIGEN har koll på gråärter) försäkrade att det var som det skulle. Så blir det just pga den stora genetiska variationen inom lantsorten. 🙂
Fröodla gråärt
Att fröodla ärtor, dvs att man odlar med avsikt att kunna skörda och spara frö till nästa år, är inte svårt men de klassiska 3 reglerna är alltid bra att ha koll på: plantantal, plantavstånd och selektion. Eftersom ärtor är självbefruktare så behöver man inte vara rädd för korspollinering (även om det har förekommit i undantagsfall) men några meter mellan sorterna är ändå bra att ha.
Ju fler plantor man tar frö ifrån desto bättre (jag hade väl ca 10-12 plantor iallafall) och de betedde sig som de skulle så nån bortgallring behövdes inte.
Föreningen Sesam
Jag fick tag på frö via en frökurs med den ideella fröodlarföreningen Sesam, nu har jag fröodlat den och erbjuder frö i Sesams Årsbok till andra medlemmar (jag säljer alltså inte frö, Sesam säljer inte heller frö). Sesam är en fantastisk förening och en stor kunskapsresurs, vill du lära dig att fröodla så rekommenderar jag varmt att du går en fröodlingskurs. Eller lånar boken Frö för framtiden på biblioteket. Det finns alltid nåt nytt att lära sig!
Vill du gå fröodlingskurs med mig så går det också bra, jag brukar hålla en om året ungefär (via Sesam). Årets fröodlingskurs i Arbrå är fullbokad men det kommer fler tillfällen så småningom. 🙂
Källor i urval:
boken Gråärter, rovor – och den älskade kålroten av Agneta Magnusson (2019)
boken Följ det gröna spåret! -bara fortsätt ta hand om gamla nyttoväxter av Agneta Magnusson (2020)
https://www.eldrimner.com/core/files/lantsorternas_framtid.pdf
Sesams Årsbok 2023 s 22
Jag har odlat ’jämtländsk gråärt’ som är snarlik ’Lit’. Enligt boken Nordiska ärter’ av NordGen har de ändå pyttesmå skillnader i t.ex. höjd, avkastning och proteinhalt. Lit aningen högre värden. Men med blotta ögat ser man ingen skillnad.
Tack snälla för så bra information! 😀
Och jag bjöd jämtländsk gråärt i årsboken 🙂 🙂
Jag växte upp i Husås, Norra Lit, hos farmor och farfar. Vi odlade gråärt, malde till mjöl och så bakades det ”ärtbrö” – en ljust grågrönt och lite bittert tunnbröd. Nu odlar jag Litsärt på min kolonilott 🙂
Åh vad häftigt, historiens vingslag i munnen liksom. 😀 Har du kvar farmor och farfars recept på ärtbrö? Är nog många som är nyfikna på gamla recept och skulle vilja testa… Jag till exempel! 😉