Budgetodla del 1: Frö

trollet

Ibland får jag höra att folk inte odlar för att det är för dyrt. Allt man behöver är så dyrt i trädgårdsbutikerna, tycker de. Och visst blir det dyrt om du ska köpa färdiga plantor, svindyrt hybridfrö och tusen säckar påsjord… Och krukor och gödsel. Och stödpinnar. Och och och… Men det behöver inte kosta skjortan att odla mat om du budgetodlar.

Att budgetodla innebär att du odlar helt gratis. Eller nästan gratis, beroende på hur pass hängiven du är. Nackdelen är att det tar mer tid, fördelen är att det inte behöver kosta pengar. Överhuvudtaget. Det går faktiskt att odla helt gratis. Många budgetodlare väljer att fokusera på ”istället för”-prylar (t ex att odla i tomma vindruvsaskar från mataffären istället för att köpa såtråg) men odling behöver inte vara en prylsport. I den här serien vill jag ta ett helhetsgrepp på budgetodlandet och visa att det är mer än så. Alla med trädgård kan och har råd att budgetodla. Och även du med balkong kan budgetodla till en viss gräns.

Du behöver inget tunnelväxthus, speciella pluggbrätten, rotningshormon, svindyra växtlampor eller såjord till allt jämt… Alla de där sakerna är förstås trevliga, men inget krav för att lyckas. 🙂 Vad du behöver är tid och lite inspiration. Och frö! Allt börjar ju med ett frö.

Gråärt från Lit, Mor Kristins Böna och Finnmarksärt.
Ett annat bra spartips är att samköpa frö med en odlarkompis. Satsa på storpack och dela upp mellan er, eller köp olika sorter och byt plantor med varandra sen.

Gratis frö

Frö kan vara riktigt dyrt. Eller helt gratis. Många bibliotek runt om i landet har börjat med så kallade fröbibliotek. Det är en hylla på ett ordinarie bibliotek som helt enkelt har vigts åt fröpåsar istället. Frön till grönsaker och blommor. Reglerna kan se lite olika ut från kommun till kommun men vanligen bygger det på interaktion och solidaritet: låna fröpåsar, odla innehållet, och lämna tillbaka frö från grödan du odlat fram. Helt gratis. Idén är lika enkel som genial.

Nackdelen är att du inte vet något om vem som odlat fröet eller fröets kvalité, fördelen är att det är just gratis.

Såhär kan ett fröbibliotek se ut. Du lånar frö, odlar, och lämnar sen tillbaka frö nästa år om fröodlingen gick bra.

Nästan gratis frö

Gå med i en frökedja! Det går ut på att privatpersoner delar frön med varandra gratis i ett kedjebrev. Den enda kostnaden är porto för att skicka frökuvertet vidare i kedjan, och de frön du själv väljer att bidra med. Ofta är det fler squashfrön/tomatfrö/gurkfrö i en köpepåse än vad man behöver, perfekt att då skicka vidare i en frökedja.
En frökedja kan vem som helst starta, ofta görs det på sociala medier i odlingsgrupper med specifika fokusgrödor, t ex en tomatfrökedja, en chilifrökedja eller en grönsaksfrökedja.

Nån månad före jul brukar det dras igång en del fröjulkalendrar. Det funkar ungefär som en frökedja men då skickar alla i kedjan istället 24 fröpåsar (märkta med sortnamn, var du köpt fröna/om de är hemodlade och vilket år de är ifrån) + returC4kuvert frankerat med 4 frimärken med sin adress på till samma person: Den Glada Entusiasten, som sorterar fröpåsarna och paketerar dem i valfritt kalenderformat. Det allra enklaste är att häfta fast dem på snöre. Läggs i julig påse vikt av t ex julpresentpapper. Sen skickar Den Glada Entusiasten skickar tillbaka en julkalender till varje deltagare. Ofta får hen lite extra frö av deltagarna som tack för besväret och initiativet.

Ett annat bra sätt att få tag på nästangratisfrö är att vara med på ett fröbyte eller ett frö pop-up. Fröbytesdag brukar vara poppis i den lokala trädgårdsföreningen men du kan ju ha en fröbytesträff bara hemma hos dig och bjuda hem några odlingsvänner också.

En version av fröjulkalender: 24 inslagna påsar på snöre. En om dagen får öppnas.
En fröjulkalender kan se lite olika ut, det här är den enklaste varianten: 24 fröpåsar fasthäftade på ett snöre i en större julig påse. En om dagen dras ut.

Gratis frö i mängder

Lär dig fröodla! Att lära sig odla strategiskt för att kunna spara högkvalitativt frö till nästa år är inte svårt men det finns vissa saker som är bra att tänka på: plantantal, avstånd för att slippa korspollinering osv. Ska du bara spara frö till dig själv är det inte så noga förstås men ofta blir det såna enorma mängder frö att man gärna VILL dela med sig av sitt överflöd. 😉

Låna en bok på biblioteket om fröodling så får du snabbt koll på grunderna i fröodling eller gå en fröodlingskurs med Föreningen Sesam. Börja med en snäll, lättodlad ettårig gröda (t ex sockerärter eller bondbönor) så blir det lättare att lyckas. När du lärt dig den så testar du en annan. Så småningom går du över till svårare, tvååriga grödor. Och vips så badar du i frö! Du kan skratta åt butikernas små fröpåsar, själv har du ju kassvis hemma! Du får så mycket frö att du kan använda den som en alternativ valuta och byta till dig andra sorter och behöver inte längre köpa frö. Alls. (Om du inte har lust, förstås.) Eller sälj ditt överskott.

Kom ihåg: den som lär sig odla eget frö får BÄTTRE frökvalitet än vad du får av fröfirmorna. (De sparar ju sitt bästa frö för att odla vidare på nästa år och säljer resten.) Så du får inte bara större kvantitet, du får också bättre kvalitet om du lär dig odla frö. 😀

Tre bra fröodlingsböcker.

Skippa mataffärernas F1-hybrider

Jag vet att det är väldigt vanligt att många sparar frö från köpegrönsakerna i matbutiken men det är inget jag rekommenderar. Dels för att de kan sprida virus och sjukdomar till din odling som t ex ToBRFV, och dels för att de vanligen är F1-hybrider.

F1 är en förkortning för filial ett, dvs första generationen. F1 hybrider uppstår inte av sig självt genom spontan korspollinering i naturen utan är resultatet av industriell förökning med människans hjälp: blomman kastreras i sent knoppstadium genom att ståndare och kronblad tas bort, sen handpollineras pistillen med pollen från en annan sort. Vips är en F1 hybrid född. Eftersom F1hybrider har två föräldrar så blir inte avkomman exakt likadan om du sparar och sår frön från dem, resultatet blir spretigt. Det går att stabilisera en F1-hybrid men det tar ca 7 säsonger eller mer.

#budgetodla

Många väljer att kombinera budgetodling med vanlig odling, man måste inte välja. Du behöver inte köra antingen eller, testa med nåt bara. Går det att odla lite billigare? Vad tycker du är dyrast att köpa? Jord? Eller färdiga tomater i matbuiken? Testa då att budgetodla just det. För både matpriserna och trädgårdsprodukterna kommer tyvärr att öka i pris framöver. Och det gäller både färdiga plantor, frö, gödning och jord tyvärr eftersom drivmedel och elen att att värma växthus mm går upp pga invasionen av Ukraina.

Har du egna budgetodlingstips? Använd gärna #budgetodla i sociala medier.
Tillsammans kan vi tipsa och peppa andra hobbyodlare att odla billigare.
Alla har råd att budgetodla. 😀 😀 😀

Läs också: Såhär budgetodlar jag tomater
Budgetodla del 2: Jord
Poddavsnitt 22: Om fröodling
Fler inlägg om budgetodling

Annons

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.