Högväxande snygging
Sibirische Appeltomaat är en högväxande sort som jag egentligen borde ha vett att låta bli att odla här hos mig i zon 4 utan växthus eftersom den har en utvecklingstid på ca 80-85 dagar. Inte snabbast i klassen alltså men ändå odlingsvärd för den är ju så god och vacker!
Det verkar som om många tror att vinterns tomater alltid är röda med spets… Icke. Det finns alla möjliga färger och storlekar. Just randiga lagringstomater hör kanske inte till vanligheterna men Sibirische Appeltomaat är just en sån. 🙂
Fördelar och nackdelar
Storleken på tomaterna varierar, från lite mindre som ping-pongbollar ungefär till snäppet större än hönsägg. Enligt en kroatisk fröfirma väger de mellan 80-150 g /st och hemma hos mig blev de flesta runt 90 g men nån enstaka blev större. Formen varierar också, en del är runda andra blir mer ovala. Egentligen brukar jag försöka hålla mig till tomatsorter med en utvecklingstid på max ca 70-75 dagar men den här kunde jag inte motstå och odlade ändå fastän den är senare än så…Tomaterna är ju så vackra! Först orange med gröna strimmor för att senare mogna till rött med gulorange strimmor. Tomaterna är ganska fasta så att den fått namnet ’äppeltomat’ känns logiskt, särskilt när man håller en av de lite större tomaterna i sin hand. Insidan är rejält röd och smaken är överrasskande god färsk för att vara en lagringssort. Nackdelen är att den kanske inte är särskilt superproduktiv (iaf inte i jämförelse med t ex Gitas Piennolo), och hållbarheten är bara på ca 3-4 månader.
För mig är den kanske inte en bastomat att odla många plantor av, men en fin kompletteringssort som lyfter lagringssortimentet med både smak och utseende. Nån enstaka planta kommer jag nog fortsätta unna mig av denna även i fortsättningen. 😉
Ursprung
Det finns väldigt lite information om den här tomatsortens historia tyvärr… I Tatianas TomatoBase spekulerar Tatiana Kouchnareva att Sibirische Appeltomaat sannolikt har ryskt ursprung med tanke på sitt namn och det verkar ju logiskt. Jag odlade dem i kruka utomhus i ett lite halvtaskigt läge i trädgården, soligt men blåsigt, och det klarade de bra trots omväxlande väder. Plantorna blev som högst 160 cm, men krukan var inte så stor så i större jordvolym blir de sannolikt högre. Stavningen kan se lite olika ut (Sibirische Appeltomaat eller Siberische Appeltomaat) men verkar vara holländsk, så kanske kom den till Europa från Ryssland via Holland? Eller Tyskland? Vem vet. Det finns också en tomatsort som heter Sibierian Apple men den är en helröd växthustomat och inte en lagringssort så de är inte en och samma.
Vet du mer om sortens historia/ursprung? Kommentera gärna inlägget och berätta! 😀
