Tetra cis-lykopentomater: Supersorterna

trollet
Skulle du vara beredd att betala några kronor extra för tomater med extra höga halter av nyttigheter?
Det skulle jag.
Problemet är att de inte finns att köpa i någon matbutik.

Så då får jag helt enkelt odla dem själv. Fast helt enkelt är det förstås inte.
Att få tag på frö kan vara knepigt eftersom de flesta svenska fröfirmor inte har de tomatsorterna i sitt sortiment.

Om du har tur kan du hitta någon enstaka sort hos en mindre fröfirma. Störst tur har du om du lyckas hitta en privatperson som redan odlar just de här sorterna och säljer frö från sin egen skörd. Våga fråga! (Men nej, jag säljer varken frö eller plantor)

Olika nyttiga

I radioprogrammet Matens Pris avsnitt Näringen och Grönsakerna från 2016 så lyfter Daniel Öhrman och Malin Olofsson fram problematiken med dagens växtförädling av tomater; den kommersiella förädlingen av tomater har fokuserat på kvantitet före kvalitet vilket gjort att moderna tomatsorter innehåller mindre viktiga näringsämnen än äldre sorter. Halten av viktiga fytokemikalier som lykopen är alltså högre i vissa sorter än andra.

Men det är också skillnad på lykopen och lykopen… Som jag har förstått det så finns det olika sorters lykopentomater: vissa moderna sorter har extra höga halter av lykopen ( t ex Flavance) och de behöver värmas upp för att människokroppen lättare ska kunna tillgodogöra sig nyttigheterna. Andra äldre sorter har ett annat slags lykopen, så kallat tetra cis-lykopen ( t ex Moonglow, Orange Crimea, Amish Yellowish Orange Oxheart mfl) och de behöver inte värmas upp, människokroppen kan ta upp lykopenet ändå.

Tomater med translykopen är oftast (men inte alltid) röda, medan tomater med tetra cis-lykopen oftast är orange eller orangegula. Prolyco Busk är en tidig röd dvärgbusktomat med höga halter av lykopen (troligen translykopen).

Translykopen och tetra cis-lykopen

Den stora skillnaden mellan det ”vanliga” translykopenet hos moderna sorter och tetra cis-lykopen hos vissa kulturarvssorter beror på hur kolatomerna är placerade.
Lina Lindfors i Facebookgruppen Tomatklubben förklarade det såhär: ”Det finns två kategorier av lykopen: cis och trans. /…/ Största delen av det lykopen vi har i kroppen är cis, medan det mesta i t.ex. tomater är trans. Det tyder på att cis-formerna är mer användbara (”nyttiga”) för oss. Skillnaden beror troligen på molekylernas form: trans-formen är en helt rak molekyl som lätt klumpar ihop sig till kluster (miceller). Cis-former är böjda molekyler som inte aggregerar så lätt och därför kan tas upp av kroppen.”

Hon förtydligar ytterligare i ett till inlägg: ”Cis (på samma sida) och trans (på motsatta sidor) är benämningar på hur atomer sitter i förhållande till varandra. I det här fallet är det kedjor av kolatomer där en del par av kolatomer har dubbla bindningar till varandra. Det kan alltså finnas noll, ett eller flera ställen i molekylen där kedjorna sitter på samma sida (cis). Därav benämningarna tetra-cis-lykopen (fyra ställen) osv.

Forskning på frammarsh

Det pågår en del forskning på tetra cis-lykopentomater i bl a Nya Zealand och USA, men än verkar inte rönen ha nått de svenska konsumenterna eller hobbyodlarna riktigt.
I pressmeddelandet Extra nyttiga tomater från 2015 lyfter odlarna.se vikten av lykopen och att den halten kan vara olika hög hos olika sorters tomater, men att det finns olika sorters lykopen tas inte upp, ordet tetra cis-lykopen nämns inte alls.

Att lykopen är ett viktigt ämne som kan boosta vår hälsa och förebygga risken för olika sorters cancer (som prostatacancer, bröstcancer mm) och hjärt-kärlsjukdomar framhåller dock docent Siamak Haghdoost vid Stockholms Universitet i radioprogrammet Matens pris avsnitt Näringen och grönsakerna.

Den svenska tomatgurun Åke Truedsson är av samma uppfattning, i senaste boken Ät och odla dig till hälsa skriver han bland annat att ”/…/lycopenet är den mest potenta renhållningsarbetaren när det gäller att ta hand om fria radikaler och därmed noterat att tomatkonsumtion motverkar uppkomst av bl a prostatacancer.” (s 42). Att tomater är nyttiga verkar de flesta vara eniga om. Exakt hur nyttiga alla olika sorter är har forskningen inte riktigt hunnit med att avslöja än.
Listan nedan är åtminstone en bra början. 🙂

 

Tomater med höga halter av tetra cis-lykopen (i fallande skala):

Listan kommer från Heritage Food Crops Research Trust, hur pass tillförlitlig den är vad gäller evidensbaserad forskning vet jag inte, men det är den enda lista över tetra cis-lykopentomaters halt jag hittat än så länge.

  • Amish Yellowish Orange Oxheart – 8,21
  • Orange Crimea -8,04
  • Olga’s Round Golden Chicken Egg – 7,27
  • Golden Green – 7,12
  • Orange Roma – 6,92
  • Ilse’s Orange Latvian – 6,73
  • Orange Fleshed Purple Smudge – 6,99
  • Barne’s Mountain Orange – 6,54
  • Summer Cider Apricot – 6,15
  • Big Orange – 6,14
  • Hawaiian Pineapple – 6,13
  • Tangella – 6,13
  • Tangerine – 5,82
  • Hurma Ukrainian – 5,76
  • Aunt Gertie’s Gold – 5,73
  • Tobolsk – 5,73
  • Chuck’s Golden 5,47
  • Moonglow – 5,38
  • Amish Orange Sherbert – 5,36
  • Djena Lees Golden Girl – 5,23
  • Amana Orange – 5,04

Det finns långt fler sorter än de som finns listade här ovan men jag har valt att enbart inkludera de med högst halter av tetra cis-lykopen i listan. Forskning pågår och nya rön kommer löpande så namnen på listan kan såklart komma att ändras/ersättas av andra över tid men den ger en bra översikt över forskarnas nuvarande resultat.

Tomaten Caro Rich har hög halt av betakaroten, en modern functional food-tomat (men inte en supersort).

Nackdelar

Finns det då inga nackdelar med dessa tomater? Om de vore så fantastiska, varför finns de inte att köpa överallt redan, både som frukt och som frö?

En tydlig nackdel är att kulturarvssorter ger lägre avkastning, alltså mindre skörd, än många moderna sorter. Fördelen är att du ändå får i dig mer nyttigheter trots att du äter mindre mängd. De odlare som redan odlar supersorterna behöver alltså ta mer betalt för dessa tomater och få inköpare lockas av det. EUs lagstiftning är ett annat hinder: i radioprogrammet Matens Pris avsnitt Näringen och grönsakerna så framgår det att det inte går att marknadsföra de här supersorterna som extra nyttiga under gällande lagstiftning.

Smaken då? Den törs jag inte säga något om eftersom jag ännu inte hunnit odla upp fröerna jag fått tag på, men en sannolik gissning är att smaken skiljer sig åt beroende på sort. Två sorter som lovordats i sociala medier för sin goda smak är Hawaiian Pineapple och Moonglow men jag har inte smakat dem själv. Än. 😉

Tack Tomatklubben

Förra året fick jag via Åke Truedssons förening Tomatklubben upp ögonen för moderna sk functional food-tomater: Jag testade att odla den högväxande Caro Rich och dvärgbusktomaten Prolyco Busk. Sen dess har mitt intresse bara ökat, och till slut kom jag i kontakt med med de gamla, ”oförädlade” supersorterna på Facebook.
Helt oförädlade är de förstås inte, men de är mer lika vildtomater än de hårt förädlade sorterna som tappat näringsinnehåll i växtförädlingens strävan efter maximerade skördar.

Jag ser verkligen fram emot att att provodla några av dem i sommar och det ska bli väldigt kul att följa forskningen framöver. Vem vet, kanske får patienter odling av supertomater på recept av läkare i framtiden?

I skrivande stund försöker Stefan Sundström via crowdfunding finansiera förökning av just tetra cis-lykopentomater.
För folkhälsans skull hoppas jag att han lyckas. 🙂

Var finns frö att köpa?

Den absolut vanligaste frågan jag brukar få från läsare är var de kan få tag på frö/plantor till de sorter jag skriver om. Det allra enklaste sättet för dig att hitta frö till respektive tomatsort är att googla. Öppna din favoritsökmotor och skriv in tomatnamnet + köp i sökfältet. Då dyker det förhoppningsvis upp namn på flera olika fröfirmor så att du också kan jämföra priser. Eller våga fråga på sociala medier! Entusiastiska privatpersoner som odlar tomater brukar inte snåla med vare sig kunskap eller frö om du frågar snällt.

Skälet till att jag inte skriver exakt varifrån jag köpt frön/plantor eller länkar hejvilt är helt enkelt för att fröfirmornas utbud varierar från år till år så sådana länkar och tips skulle därför snabbt bli inaktuella. Det finns heller ingen fröfirma i skrivande stund som säljer frö till alla nämnda sorter, ofta har de bara en eller två i sitt sortiment…

Men tillsammans kan vi tomatentusiaster hjälpas åt att odla upp och sprida de här sorterna.
Om man ändå ska odla tomater, varför inte testa att odla några extra nyttiga?

Tack

Tack Mikael Plate i Facebookgruppen Tomatklubben som så generöst delat med dig av din kunskap om tetra-cis lykopen tomatsorter och tipsat om så bra länkar

Tack Lina Lindfors för att du så tydligt och pedagogiskt förklarat kemin kring tetra cis-lykopen.

Namnen och eventuella citat ovan under tack-rubriken har publicerats med personernas godkännande.

Intressanta källor för dig som vill lära dig mer:

Heritage Food Crops Research Trusts forskningsresultat om Heirloom Tomater

Artikel i Mother Earth News om Heritage Food Crops Research Trust

Forskningsartikel på engelska i International Journal of Food Sciences and Nutrition från 2008, en jämförande studie av translykopen och tetra cislykopen av Burri, Chapman, Neidlinger och Seo.

Boken The Red Bodyguard av Ron Levin & Gerard Cheshire

Boken Ät och odla dig till hälsa av Åke Truedsson

Läs också: Tomaten Caro Rich

3 Comments

  1. Jag lyssnade på det avsnitt av ”Matens pris” som du refererar till och jag kände som du att jag vill odla de mest lykopenstinna sorterna. En viktig upplysning var ju också att lyckopenet inte bara är nyttigt för oss som äter tomaterna utan också för själva tomatplantorna: ju mer lykopen desto mer motståndskraft mot sjukdomar och annan yttre påverkan. Jag är ganska övertygad om att tomaterna som innehåller mest lykopen också är de mest smakfulla, men det återstår ju att se. Nu ska jag göra som du föreslår: googla på de olika sorterna för att få tag på frön. Tack för trevlig och intressant läsning!

  2. Jätte bra att du tog dig tid att sammanställa all information till ett ställe
    Dom som är intresserad av frön kan kontakta mig. Har frön till 10 sorter av 20 med högst cis-lykopen halt. Mvh Mikael Plate

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.