-Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Cramers Blommor och Wexthuset-
-Innehåller reklam för Meraki Seeds och den ideella föreningen Sesam-
Kulturarvssorter och lokalsorter är ju härligt men inte alltid så lätt att hitta… När Föreningen Sesams lokalgrupp i Uppland ville fokusera på att lyfta och föröka upp de Uppländska sorterna inom det ideella projektet #sesamupplandsfröarv så var det fler lokalgrupper som blev inspirerade att göra något liknande. Därför gör jag fler inlägg och sammanställningar om lokalsorter, denna gång om Norrbotten.
Ordet kulturarv är lite luddigt och kan tolkas på olika sätt (även i olika länder). Att en sort kallas för kulturarvssort har med tiden kanske blivit lite urvattnat av marknadsföringsskäl men innebär grovt förenklat att det är en gammal sort som odlats länge i Sverige på samma plats, ofta i flera generationer. Ibland sägs att sorten ska vara från före 1940- 1950- eller 1960-tal, beroende på växtslag, men egentligen finns ingen regel för hur gammal en sort ska vara för att få kallas för kulturarvssort. Det är en kulturskatt, helt enkelt. Värd att bevara för framtiden.
Att vilja bevara äldre sorter i odling handlar om att vilja bevara sitt kulturarv. Vissa sorter har specifika smaker och egenskaper som gör dem extra lämpade för vissa maträtter, det är levande matminnen att förvalta och dela med andra. De äldre sorterna har också en bred genetisk bas som vi kommer att behöva för att kunna ta fram nya sorter som bättre lämpar sig för ett förändrat klimat. Att de odlats länge på en plats visar att de är odlingssäkra, att det går att få fram fullmoget frö men för att sorterna ska fortsätta anpassa sig efter sjukdomar och ett förändrat klimat så behöver vi fortsätta odla dem. Nedfrysta i en genbank kan de inte anpassa sig, så fortsätt fröodla dem i bevarandesyfte så att de kan fortsätta finnas även i framtiden.
Allt som inte finns…
Vid en första anblick kanske listan på olika namnsorter verkar väldigt lång. Det är den inte. Som upplänning ser jag direkt stora skillnader mellan utbudet av grödor när jag jämför Upplands lista med Norrbottens. Jag ser allt som inte finns; ingen humle, ingen gurka, inga bönor… Ingen kålrot eller rova heller. Eller…? Vilka historiska sorter som en gång funnits är ju en sak, men vad finns faktiskt kvar än idag? Finns de kanske fortfarande i odling ändå, har jag bara missat dem? Det hoppas jag verkligen. Jag uppdaterar gärna listan allteftersom. 🙂 🙂 🙂
Norrbottens lokalsorter från A-Ö
En del sortnamn har jag bloggat om tidigare, de namnen är klickbara. Många av sorterna är insamlade av POM (Programmet för odlad mångfald) och finns i Nationella genbanken. Mer information tillkommer ständigt, så listan kommer att uppdateras allteftersom. Med reservation för eventuella felskrivningar.
En kortare översikt utan beskrivning hittar du i tidigare inlägg Hitta din lokalsort.
En kort sammanfattning med bara sortnamn hittar du längst ner i slutet av inlägget.
Björks ärt /Björks – SOCKERÄRT (NGB31981) Högvuxen, kan bli 2 m hög. Tidig och produktiv sort som odlats länge, ända sen 1800-talet av samma familj Björk på Jämtön mellan Luleå och Kalix. Bra sort för dig som odlar i Norrbotten. Ger ganska små baljor, inte så söta men goda. Gammal sort som har varit i familjen Björks ägo sen 1847, odlades i många år av Bertil Björk som gav ärten vidare till sin vän Ragnhild i början av 200-talet. Ovanlig sort som fortfarande är svår att få tag på, den finns hos Nordgen och odlas fortfarande vidare av privatpersoner men jag har aldrig sett den hos någon fröfirma. Lämnades in till föreningen Sesam på en trädgårdsmässa 2008, senare inlämnad till Nordgen 2019.
Gerd – PEPPARROT (SWE463) Intressant sort från Norrbotten som tycks kunna ge fertila frön, moderplantan som Gerd i Luleå fick av en bekant. Hon upptäckte att den med tiden gav upphov till nya plantor, både i närheten av moderplantan och 1-1,5 m ifrån den. Klonen har bara kunnat spåras ca 20 år tillbaka i tiden men bedöms ändå som bevarandevärd i Nationella genbanken pga de fertila fröna.
Hedenäset – SOCKERÄRT (NGB 20011) Högväxande sort som behöver stöd. En frisk och tålig sort som tillochmed beskrivs tåla litegranna frost. Ger ganska små baljor. Har odlats länge i Hedenäset, Norrbotten, frö fick man av en kvinna från Arvidsjaur, det har senare visat sig att Arvidsjaur och Hedenäset är samma sort och den säljs numera under namnet Arvidsjaur. Mycket tidig sockerärt med vita blommor. Högväxande, behöver stöd. Bra sort för odling i Norrbotten, blir sötare som odlad uppe i norr än när den odlas i söder. Har visat sig vara samma sort som Arvidsjaur, vald till Lapplands landskapsärt 2022 av Kålrotsakademien under namnet Arvidsjaur. (Men Hedenäset ligger i Övertorneå kommun i Tornedalen, i Norrbottens län och landskap.)
Niemisel – RABARBER (Genbanksnummer SWE 396) Sannolikt en härdig rabarber som tål en hel del kyla, har odlats länge i norra delen av Sverige, från Norra Niemisel, ca sex mil från Luleå, Norrbotten. Får mörkgrön bladfärg och grova sega stjälkar med skarp smak som är rödare vid basen. Stjälkarnas höjd varierar, de beskrivs ömsom som korta eller 50-60 cm långa. Köttet är vitt men skalet rödgrönt. Bladen är hjärtformade, mycket buckliga med vågig bladkant och kan bli 60-70 cm. Plantan beskrivs som upprättväxande och tålig, kämpar sig ofta upp genom ett lättare snötäcke om vårarna. Namnet Niemisel betyder ungefär ’på halvön’ på finska.
Norrbottens lantråg /Lantråg från Norrbotten /Norrbottniisk lantråg – HÖSTRÅG som beskrivs som härdig och produktiv med stora kärnor av Forsnäs Hemman (men beskrivs som ganska små kärnor i årsboken 2024 av Föreningen Sesam). Ger lång halm och mognar bra även som odlad långt norrut. Tvåårig och vindpollinerad, dvs sås midsommar-augusti första året. Rågtuvor tar stor plats så det gäller att så glest, en rågplanta på en yta ca 40 x 40 cm. Läs mer om hur Forsnäs Hemman odlat sorten här.
Norrland /Norrlandslök – KANTLÖKSHYBRID (SWE454) – Härdighet A, dvs övervintrar pålitligt. En tålig korsning mellan Allium senescens, Allium nutans och kanske en tredje okänd som med breda, platta blad som kommer igång tidigt på våren, verkar producera fler blad och har kraftigare tillväxt än andra kantlökar. Blir ca 50-60 cm hög och får ljusrosa blommor i juli-augusti (blomstängeln kan bli ännu högre, 65-70 cm) Ståndarna saknar knappar med pollen, förökas via delning. Bladen beskrivs smaka milt av vitlök, goda att använda som klippgrönt i matlagningen. Har glädjande nog blivit lättare att få tag på numera även om den fortfarande inte brukar säljas hos de stora trädgårdskedjorna. Plantan i Nationella genbanken kommer från den planta som Eija Johansson planterade på Öjebyns försöksstation utanför Piteå. Hon fick den 1979 från en odlare i Danmark. I SKUD har den namngivits som Allium ?angulosum x A. nutans ’Norrland’. Läs gärna Erik de Vahls kandidatuppsats ”Norrlandslök – Nordlig raritet, mellansvensk torparväxt eller återfunnen skånsk spetsforskning?” om du vill veta mer.
Råneälvdalen – POTATISLÖK (SWE 81) – Godkänd som amatörsort på EU:s sortlista. Ger lökar rombisk form och kraftig, ovanligt lång grågrön blast. Ganska produktiv sort som inte drabbas lika hårt av lökbladmögel eller av lökfluga som andra sorter kan göra. Har odlats som schalottenlök i Mjöfjärden, Norrbotten sen i början på 1900-talet (sannolikt ännu längre). Har odlats länge av Maria (född 1870) in på 1940-talet, sedan övertogs den av sonen Fabian och av Gudrun. Lökarna har gått i arv och odlas även i Gunnarsbyn där den fortfarande odlas och säljs i liten skala. Läggs enligt lokal tradition i blöt natten före den ska sättas om våren. De mellanstora lökarna brukade sparas till utsäde. Kanske samma sort som Skararp, vid provodling har de visat sig vara mycket lika varandra. Läs mer om Råneälvdalen i boken Kulturarvsväxter för framtidens mångfald av Else-Marie K. Strese och Erik de Vahl.
Svartbjörsbyn – SOCKERÄRT (NGB17837) En medelhög, småbladig sort med vita blommor från Svartbjörsbyn (som även kallas Björns i folkmun) i Överluleå socken i Bodens kommun, Norrbotten där den odlats av familjen Laestadius i flera generationer. Produktiv sort som ger många små, kortare, späda baljor som är godast att äta när de börjar svälla litegrann. Ger spröda, söta och goda baljor, en balja innehåller 5-8 st ärtor. Beskrivs som mycket snabb och tidig, men plantorna vissnar också ner ganska tidigt. Uppgifter om höjd varierar hos olika fröfirmor från ca 80-175 cm hög. Tillhör Sockerärt-Gruppen, amatörsort lanserad under varumärket Grönt Kulturarv. Odlas och bevaras av den ideella föreningen Sesam. Utsedd 2022 till Norrbottens landskapsärt av Kålrotsakademien. (Det spekuleras om denna sort kan vara en och samma som sorten Luleå, en sort som fanns med i gamla frökataloger förr men det är svårt att veta.)
Silva – SOMMARÄPPLE Zon III-IV. Mellanstort, koniskt blont sommaräpple med vitt kött och foder som är format lite som en rufsig narrmössa. Mognar i slutet av augusti och håller i några veckor, smaken är saftigt och sötvinsyrlig och verkligen mycket god när det odlas tillräckligt långt norrut. Trädet blommar sent och ger ofta bra skörd vartannat år, brukar få bra grenvinklar och beskrivs som en frisk sort med bra motståndskraft mot flera sjukdomar. Silva är resultatet av en korsning av sorterna Melba och Stenbock som gjordes på Alnarp 1945 av Emil Johansson. Silva fick sitt namn och gavs ut på svenska marknaden 1970. Utsedd till Norrbottens landskapsäpple 2005 av Sveriges Pomologiska Sällskap och Riksförbundet Svensk Trädgård i samarbete med Koloniträdgårdsförbundet och Sveriges Hembygdsförbund. Köp Silva hos Cramers Blommor
Tant Erika – SOCKERÄRT (NGB17855) Högväxande och tidig sort från Sunderbyn, Norrbotten som blir ca 170 cm hög. Får vita blommor och ger ganska stora, söta och spröda baljor som är ca 8 cm långa. Enligt NordGens webshop fick sorten sitt namn efter ”/…/Anna Erika Eriksson, som föddes 1858 och arbetade som piga på olika gårdar i trakten. På ålderns höst fick till sist ett eget hem där hon odlade ärten i sitt lilla trädgårdsland. I början av 1900-talet delade hon med sig av utsäde till sin vän Emma Karlsson. Emmas barn och barnbarn höll sedan traditionen att odla ärten och berättelsen om Tant Erika vid liv. Barnbarnet Tore Lundin donerade sedan ärten till Fröuppropet och NordGen 2003.” Säljs bl a av den grekiska fröfirman Meraki Seeds.
Tant Fridas Äppelblom – PELARGON En zonalpelargon som får stora halvdubbla blommor i vitt och rosa som påminner om äppelblom i färgsättningen. Kronbladen är lite kupade i formen. Verkar ha historik från före 1947 i Salmis, Norrbotten, har ingått 2015 i Uppsala Botans samling, finns numera på Julita Gård. Odlades länge på gården hos Tant Frida och Kalle i Salmis, ca 8 km väster om Haparanda. Norrbottens landskapspelargon, utsedd av Svenska Pelargonsällskapet. Du kan läsa mer om sortens historia här.
Tornedal /Tornedalsrosen – BUSKROS Rosa majalis (Foecundissima-Gruppen) Zon I-VIII. Fylld kanelros som får vackert rosa doftande blommor i början-mitten av juni och blommar i ca 3-4 veckor men ger inga nypon. Tornedal blommar även i skuggigt läge. En blomma är ca 4-5 cm i diameter. Busken blir ca 1,6 m hög, skjuter upp mycket rotskott och har matta blad. Sorten har taggar men just den blommande grenen beskrivs som taggfri av Finska Rosensällskapet. Gammal sort som sägs ha funnits i Torne älvs dalgång i ungefär 300 år. Sorten finns beskriven i början av 1700-talet av Pierre-Louis Moreau de Maupertuis, fransk upptäcktsresande, i verket La Figure de la Terre. Utsågs till Norrbottens landskapsros 2019 av en arbetsgrupp utsedd av Svenska Rosensällskapet.
Kan du ännu fler sorter med koppling till Norrbotten?
Tipsa mig gärna och kommentera inlägget så uppdaterar jag efterhand. 🙂
Kort sammanfattning:
Frukt & bär: rabarber Niemisel, sommaräpple Silva
Blommor: Tornedalsrosen, pelargon Tant Fridas Äppelblom
Ärter: sockerärt Björks, sockerärt Hedenäset (samma som Arvidsjaur), sockerärt Svartbjörsbyn, sockerärt Tant Erika
Övrigt: Norrbottens lantråg, Norrlandslök, pepparrot Gerd, potatislök Råneälvdalen
Källor i urval:
bok: Klint Karins Kålrot och Mor Kristins Böna av Lena Nygårds och Matti Wiking Leino (2013)
bok: Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna av Matti Wiking Leino, Lena Nygårds och Agneta Börjeson (2023)
bok: Kulturarvsväxter för framtidens mångfald – Else-Marie K. Strese & Erik de Vahl (2018)
bok: Svenska Äpplen av Görel Kristina Näslund & Ingrid af Sandeberg (2010)
bok: Sveriges landskapsrosor – Håkan Kjellin & Svenska Rosensällskapet (2024)
Försäljningsställen Grönt Kulturarv
https://nordic-baltic-genebanks.org/gringlobal/accessiondetail?id=47561
Finska Rosensällskapet om Tornedalsrosen
https://internt.slu.se/nyheter-originalen/2020/4/sorter-av-potatislok-far-spridning/