Kulturarvssorter är ju härligt men inte alltid så lätt att hitta… När Föreningen Sesams lokalgrupp i Uppland ville fokusera på att lyfta och föröka upp de Uppländska sorterna inom projektet #sesamupplandsfröarv så var det fler lokalgrupper som blev inspirerade att göra något liknande. Därför gör jag fler inlägg och sammanställningar om lokalsorter. Det här är bara början! 😀
Ordet kulturarv är lite luddigt och kan tolkas på olika sätt (även i olika länder). Att en sort kallas för kulturarvssort har med tiden kanske blivit lite urvattnat av marknadsföringsskäl men innebär grovt förenklat att det är en gammal sort som odlats länge i Sverige på samma plats, ofta i flera generationer. Ibland sägs att sorten ska vara från före 1940- 1950- eller 1960-tal, beroende på växtslag, men egentligen finns ingen regel för hur gammal en sort ska vara för att få kallas för kulturarvssort. Det är en kulturskatt, helt enkelt. Värd att bevara för framtiden.
Att vilja bevara äldre sorter i odling handlar om att vilja bevara sitt kulturarv. Vissa sorter har specifika smaker och egenskaper som gör dem extra lämpade för vissa maträtter, det är levande matminnen att förvalta och dela med andra. De äldre sorterna har också en bred genetisk bas som vi kommer att behöva för att kunna ta fram nya sorter som bättre lämpar sig för ett förändrat klimat. Att de odlats länge på en plats visar att de är odlingssäkra, att det går att få fram fullmoget frö men för att sorterna ska fortsätta anpassa sig efter sjukdomar och ett förändrat klimat så behöver vi fortsätta odla dem. Nedfrysta i en genbank kan de inte anpassa sig, så fortsätt fröodla dem i bevarandesyfte så att de kan fortsätta finnas även i framtiden. 🙂
Ångermanlands lokalsorter, kort sammanfattning:
Det finns säkert jättemånga fler än de här, men dessa är iallafall en bra början. Tipsa mig gärna om fler sorter genom att kommentera inlägget (och ange gärna även nån slags källa). 🙂
- Kålrot: Rotabagge, Viksjö
- Pelargon: Myrvattne
- Ros: Allan Carlssons Gula (även kallad Henningskälens Gula, Torsångsrosen, Vaplans Gula)
- Rova: Lantmannarova
- Spannmål: Lanthavre från Ångermanland, Ångermanländskt höstvete
- Äpplen: Edsele, Farmors Juläpple, Förlovningsäpple, Kramfors
- Ärter: Bjurholms småärt, blåärt Grötom
- Övrigt: rabarber Ådals-Liden, rabarber Överlögda, pepparrot Västanbäck
Ångermanlandslokalsorter sortnamn A-Ö
Med reservation för eventuella felskrivningar. Mer och ny information tillkommer ständigt, så listan uppdateras allteftersom. 🙂
Allan Carlssons Gula /Henningskälens Gula /Torsångsrosen /Vaplans Gula – ROS Engångsblommande buskros från 1900, tillhör Rosa Foetidagruppen. Ångermanlands landskapsros, klarar upp till zon 7. Blir ca 1,2 m hög och ca 1 m bred, har ganska tät och rund form med bågböjda grenar som beskrivs som mycket taggiga. Blommar i första halvan av juli månad. Får svavelgula, mellanstora blommor som är ca 5 cm stora med mörkgula ståndarknappar. De flesta av blommorna brukar bli halvdubbla med kronblad som sitter i fyra kransar eller mer men även enkla blommor med bara två kransar förekommer. Ger senare plattrunda, blanka nypon som först är vinröda för att sedan övergå till mer svart. Rosen hittades av fd trädgårdskonsulenten Allan Carlsson i Jämtland vid ett torp nära Järpen, kanske har den norskt ursprung. Allan Carlssons Gula har utvärderats sen 1980 på försöksstationen i Öjebyn och på Arboretum Norr i Umeå. Sorten påminner om rosorna ’Harison’s Yellow’ och ’William’s Double Yellow.’
Bjurholms småärt – (NGB 24335) KOKÄRT En liten ärt som är helt grön, även baljorna är gröna, blommorna vita. Kan ätas som sockerärt om du skördar späda baljor. Enligt boken Nordiska ärter pohjoismaisia herneitä 50 traditionella sorter utgiven av NordGen så odlades den av Elsie Hägglund på släktgården i Bjurholm, Västerbotten när hon tog över släktgården på 1940-talet. (Hon odlade även Bjurholms blåärt och Bjurholms gråärt.) Hon brukade samodla Bjurholms småärt med korn för att på så vis ge den lite stöd. Vid 1900-talets början verkar Elsies föräldrar ha planerat att emigrera till Amerika men det blev inte av; de påbörjade resan via Norge och hade med sig Bjurholms småärt på hemresan. Även om Bjurolm egentligen verkar tillhöra Västerbotten så inkluderar jag den här eftersom den utsågs 2022 till Ångermanlands landskapsärt av Kålrotsakademien.
Edsele – ÄPPLE Zon III-V. Lokalsort, kärnsådd från Edsele, Ångermanland. Gammal sort, verkar ha uppkommit i slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet. Åsigt, plattrunt sommaräpple som mognar i slutet av augusti med kort hållbarhet. Frukten är mellanstor, gulvit med rosa strimmor och stänk på solsidan. Köttet är gulvitt och grovt, kan ibland ha en rosa rodnad vid foderröret. Smaken beskrivs som saftig med sötma och svag syra. Typiska kännetecken är svaga strimmor, stort kärnhus och många mörkbruna kärnor med lite utdragen form. Trädet är kraftigväxande med stor krona men det dröjer många år, ibland 15 år eller mer, innan det sätter frukt. Görel Kristina Näslund skriver i pomologin Svenska Äpplen om sorten att ”På 1940-talet togs sorten med när Statens Trädgårdsförsök gjorde ett mångårigt odlingsförsök av äppelsorter från Ångermanland. Edsele klassades sedan av försöksledarna som icke odlingsvärt i landskapet.” så det verkar inte vara ett särskilt spritt eller jättepopulärt äpple (Svenska Äpplen, s 114). Pollineras av bl a Filippa, James Grieve, Oranie, Rödluvan, Sylvie och TB.
Farmors Juläpple – ÄPPLE Zon I-V. Höst-vinteräpple som mognar i slutet av september och håller i flera månader. Ger mellanstora plattrunda äpplen med svaga åsar, mörkbruna kärnor och vitt sötsyrligt kött som brunfärgas snabbt. Inte så produktiv men ger goda äpplen som fungerar utmärkt som just traditionellt julgransäpple. Starkväxande träd med bred krona som får tydligt vriden stam med tiden. Enligt Sveriges pomologiska förenings medlemsskrift från 1960 så är Farmors Juläpple en lokalsort från Bjärtrå i Ångermanland. Pollineras av bl a Alexander, Fullerö, Kavlås, Sparreholm, Sävstaholm och Transparente Blanche.
Förlovningsäpple – ÄPPLE Zon I-V. Sommaräpple som ger stor gulvit frukt med kort hållbarhet. Ger ganska stora, plattrunda gulvita äpplen med mjukt kantig omkrets, kan ha en orange eller lilarosaröd täckfärg på solsidan. Skalpunkterna är gröna länge i grundfärgen och mer lust grå i täckfärgen. Skalet är daggigt och äpplet doftar gott. Köttet är grönvitt-gräddvitt och kan glasa. Typiska kännetecken vid sortbestämning är koniskt foderrör med rundad botten, att kärnhuset sitter högt och att kärnorna är breda, platta med kort spets. Frukten mognar i början av september och håller i några veckor. Trädet ger rätt bra skörd och får ganska stora gröna blad och blommorna brukar inte öppna sig fullt ut. Sorten är en kärnsådd från Mäland, Skog i Ångermanland från 1928. Pollineras av bl a Cortland, Discovery, Filippa, Holsteiner Cox och Josefiner.
Grötom – (NGB 20201) BLÅÄRT (det finns även ett Grötom i Jämtland men det är orten Grötom i Ångermanland som avses för just denna ärtsort) Beskrivs som en ganska högväxande, produktiv lokalsort med violetta blommor och ljusare segel som sen får lilablå baljor och senare ger ganska stora ärtor. Som torkade är fröna gröna-dovt gröna. Donerades 2009 av Bo G. Önell till NordGen. Han träffade på ärten när han reste genom Sverige i början av 1900-talet, i Höga Kusten, Ångermanland. Hos lantbrukarna Paul och Thea Johnson i Grötom fick han syn på sorten växandes mot ett Gunnebostängsel, han fick med sig några ärter av paret Johnson och fortsatte själv att odla den i Storuman. Sorten kallas vanligen för blåärt, men kallas även för spritärt med blå baljor i viss litteratur.
Kramfors – ÄPPLE Zon II-V. Ett mellanstort-stort koniskt gulrött sensommar-höstäpple med fast kött. Det mognar i slutet av september och håller i nån månad ungefär. Formen är rundat konisk och grundfärgen är gulvit, täckfärgen är liksom ”stänkigt” eller nästan spraymålat ljusröd med korta röda strimmor. Köttet är fast, gräddvitt, ibland med rödare ton närmast foderröret med lång pip. Smaken beskrivs som sött med svag syra och god arom. Funkar både som ätäpple och köksäpple. Kramfors är ett trevlig ätäpple om det odlas tillräckligt långt norrut, det blir inte alls lika gott som odlat i södra Sverige. Typiska kännetecken är långt smalt skaft, tydliga knölar runt både foderhåla och skafthåla, lång pistill och mörkbruna kärnor. Pollineras bl a av Birgit Bonnier, Fullerö, Gyllenkroks Astrakan, Snövit, Särsö och Vallda. Sortens ursprung verkar vara en kärna från ett äpple som Beda Forsells make fått av en besättningsman på en amerikabåt vid kajen nära deras hus. Beda bodde i Öd och satte kärnan en julafton i mitten av 1920-talet. 20 år senare uppmärksammades sorten av trädgårdskonsulent Karl Matsson och sorten spreds litegrann lokalt iallafall. Utsedd till Ångermanlands landskapsäpple 2005 av Sveriges Pomologiska Sällskap och Riksförbundet Svensk Trädgård i samarbete med Koloniträdgårdsförbundet och Sveriges Hembygdsförbund.
Lanthavre från Ångermanland – (NGB 4881) Vet du mer om sorten? Kommentera gärna inlägget och berätta. 🙂
Lantmannarova – (NGB 17922) ROVA Brassica rapa (Rapifera-Gruppen) En äldre kultursort av foderrova. Samlades in vid Fröuppropet, från före 1940. En medelsen sort, rovorna är långsmala med vitt kött och krispig men lite grynig konsistens. Både rovor med lila nacke och med grön nacke förekommer men nederdelen av roten är vit. Blasten beskrivs som lång och flikig. Smaken verkar vara ganska skarp och pepprig. Enligt boken Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna så kanske ’Lantamannarova’ är en lokal selektion av sorten ’Sirius’ (NGB 17919).
Myrvattne – PELARGON En zonalpelargon som får halvdubbla, klarrosa blommor med liiiitegranna vitare mitt om du tittar noga och är döpt efter byn Myrvattne i Gideå socken i Ångermanland. Sannolikt en gammal sort från 1920-1940-talet som kan spåras till torpet Myrvattne i norra Ångermanland. Den har samlats in genom POM, Programmet för Odlad Mångfald och bevaras i nationella genbanken. Utsedd av Svenska Pelargonsällskapet till Ångermanlands landskapspelargon.
Rotabagge – KÅLROT (NGB 6791) En gammal lantkålrot med plattrund form och gult kött, bladen har ett delvis upprätt växtsätt med violetta, ljust lilatonade stjälar. Rotabagge donerades av Gigi Engström i Viksjö, Ångermanland 1989 till genbanken. Hennes mor hade fått frö av en man som köpt kålrotsfrö av Weibulls 1910, sen fick Gigi frö av sin mor. Gigi tror att det kanske kan vara sorten Drottning. Kålroten Rotabagge ger både gröna och lilablå kålrötter, misstanke finns att den kanske korsat sig med sorten Blå kålrot som kanske verkar ha odlats på samma plats nån gång i tiden. De gröna kålrötterna har grön grundfärg och gulare undersida med lila täckfärg på nacke och hals. De lila kålrötterna har mer rödviolett grundfärg med orange-rosa undersida. Smaken beskrivs tillhöra den godare kategorin av kålrötter (kategori III) med krispigt vattnig, frisk och syrlig smak i boken Underbara kålrötter av Kålrotsakademien, som beskriver den specifika sortens smak som ”/…/ söt och frisk med /…/ med en fast och krispig textur.” (s 77). Läs mer om sortens historia i boken Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna av Wiking Leino, Nygårds & Börjeson på s 35.
Viksjö – KÅLROT (NGB 17906) Kålrot från Viksjö i Ångermanland där den odlats i flera generationer, 2002 donerades den till POM. Viksjö beskrivs som grundväxande, kålroten har oval form med fast gult kött med pepprig smak. Grundfärgen är grön med svaga violetta skiftningar, gul undersida. Bladen är upprätta, knottriga och flikiga med rosa stjälkar.
Västanbäck – PEPPARROT (SWE 478) Sorten upptäcktes på en gård i Västanbäck, där huset sannolikt byggdes i mitten av 1800-talet (från samma gård som rabarbern Ådals-Liden). Har brunaktiga rötter med triangulär form, korta blad och antocyaninfärgade bladstjälkar. Verkar innehålla låg koncentration av ämnet sinigrin. Mer information om sorten hittar du i boken Kulturarvsväxter för framtidens mångfald av Strese & de Vahl s 119
Ådals-Liden – RABARBER (SWE 431) Sorten upptäcktes på en gård i Västanbäck, där huset sannolikt byggdes i mitten av 1800-talet (från samma gård som pepparroten Väsanbäck). Har stora, droppformade och buckliga blad med sju nerver och tydlig spets. De syrliga stjälkarna är långa och krispiga med rödare färg vid basen. Verkar rent genetiskt tillhöra Victoria-komplexet.
Ångermanländskt höstvete – VETE Vet du mer om sorten? Kommentera gärna inlägget och berätta. 🙂
Överlögda – RABARBER (SWE392) Från gården Överlögda i Norrfors i Nordmalings kommun där den funnits sedan åtminstone 1886. Planterades av Kristina Sjöström, sannolikt kommer rabarbern från Karlsbäck där Kristina föddes. Har runda, äggformade blad. Stjälkarna är inte så saftiga men syrligt goda och krispiga. Verkar inte vara så starkväxande.
Kan du ännu fler lokala sorter som odlats länge i Ångermanland?
Eller vet du mer om en befintlig sort?
Tipsa mig gärna, kommentera inlägget och berätta. Listan uppdateras efterhand.
Källor i urval:
bok: Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna, Svenska lokalsorter och deras historia av Matti Wiking Leino, Lena Nygårds & Agneta Börjeson (2023)
bok: Kulturarvsväxter för framtidens mångfald – Else-Marie K. Strese & Erik de Vahl (2018)
bok: Svenska Äpplen av Görel Kristina Näslund & Ingrid af Sandeberg (2010)
bok: Våra äpplesorter – Anton Nilsson (1986)
boken Underbara Kålrötter – Kålrotsakademien (2020)
Nordiska ärter pohjoismaisia herneitä 50 traditionella sorter – NordGen
Den fantastiska Facebooksidan Kulturhistoriska pelargoner
Kålrotsakademien har utsett Sveriges landskapsärter
https://www.slu.se/ew-nyheter/2022/5/landskapsartor/
Försäljningsställen Grönt Kulturarv
Nordiska Genbanken (NordGen) erbjuder rariteter i sin webshop men den är endast öppen mellan 1 mars och 31 maj. Och dessa fröer säljs med förbehållet att du INTE får sälja dem vidare (men du får gärna fröodla och föröka upp sorten själv).
https://nordic-baltic-genebanks.org/gringlobal/imagedisplay?lnk=1585
https://kulturarvsgrödor.se/wp-content/uploads/2022/08/Odling-lokala-matgro%CC%88dor-la%CC%88rare-30-aug.pdf
https://smakasverige.se/download/18.5168246414a0512a904cd53e/1417507793580/Rova.pdf
https://nordic-baltic-genebanks.org/gringlobal/ImgDisplay?id=17075