Äntligen har jag lyckats med lagringstomaten Ponderosa!

trollet
Lagringstomat för vintern: Ponderosa.
Att vara utbildad trädgårdsmästare är sannerligen ingen garanti för att lyckas med allt man odlar, det ska gudarna veta… Som jag kämpat på med denna lagringstomat, flera år i rad utan att lyckas nåt vidare… 😂Men plötsligt händer det!!! 😀😀😀

Skam den som ger sig

Äntligen har jag fått fram såna där GODA Ponderosa, sådär som jag vet att de kan smaka. Äntligen! 😄😄😄 Vad som däremot stör mig sjukt mycket är att jag inte begriper VARFÖR jag lyckades denna gången…! Har ju använt frö från samma påse (köpt av fröfirma) i alla år, och odlat på samma plats, i samma läge, på samma sätt… Samma gödsel, samma intervall… Förvisso i ny kruka med ny jord varje år, men ändå.

Det enda jag kan tänka mig som verkligen varit annorlunda iår är temperaturen och mängden vatten, vilket har varit helt åt pipsvängen ovanligt DÅLIGT just iår… Men ändå blev resultatet bättre… Fattar bara inte… Oh well. Jag är glad ändå. Glad över att äntligen ha lyckats! 😄😄😄

Ponderosa kan lagra väldigt lång tid, ibland över ett år. Iallafall vissa sorters Ponderosa, det finns många olika Ponderosa (och vissa är inte lagringssorter).
Den sorts Ponderosa som jag odlat ger gulorange tomater med grönare nacke och orangeröd insida. Går att lagra ca ett år.

Spretig information

Att Ponderosa är en lagringstomat som odlats länge i Italien (både Apulien och Kampanien, bevarad av munkar) men sannolikt kom dit från Serbien verkar de flesta återförsäljare kunna enas om. Annat är det med tomaternas storlek… Enligt vissa blir de 110 g medan andra beskriver dem som bara 3-4 cm stora. Jag har odlat Ponderosa i några år nu och min erfarenhet är att tomaterna blir ungefär lika stora som en golfboll, ibland snäppet större. Inte mer.

Plantan beskrivs som halvhögväxande på nånstans mellan 150-200 cm med en utvecklingstid på ca 75-85 dagar. Hos mig brukar den vara sen och brukar behöva bindas upp och stöttas och tjyvas litegrann (men några större mängder av tjyvskott kommer det oftast inte, så den kräver inte så många arbetstimmar).

Ponderosa är, jämfört med andra lagringstomater, att betrakta som en mellanstor sort.
Evighetstomaten Ponderosa har ett ganska tjockt skal. De flesta brukar använda den i matlagning, inte färsk i sallad.

Smaken då?

Visst har jag fått fram tomater varje år, skörd har jag fått. Men smaken har oftast varit urtrist. Vilket har retat mig nåt kolossalt eftersom jag ju har smakat goda Ponderosa-tomater hemma hos andra odlarvänner och då har de oftast varit goda. Syrliga, javisst. Men smakrika och goda. Iår har jag gjort som åren innan men ändå blev de alltså goda. Tänk vilken skillnad vädret kan göra.

Enstaka fröfirma beskriver Ponderosa som söt och mild i smaken och den beskrivningen håller jag inte med om. Någon sötmild Ponderosa har jag aldrig smakat, vare sig i min egen trädgård eller hemma hos andra tomatvänner MEN det finns ju flera olika sorters Ponderosa i omlopp! Det beror nog på vilken sort man har. Kanske har de varit en och samma sort från början och sedan selekterats olika genom åren…?

Antingen eller

Det lustiga med Ponderosa är att smaken oftast verkar bli antingen eller: antingen blir de syrligt smakrika och jättegoda ELLER så blir de rätt smaklösa. Iår sådde jag dessutom ovanligt sent, vilket ju sällan brukar hjälpa smakutvecklingen (det är de där kalla nätterna som ställer till det här i zon 4) men ändå blev de bra just iår. De flesta lagringstomaterna blev faktiskt ovanligt bra iår.

Runda Ponderosa till vänster (i sällskap med Bombeta, Tjuchloma och Khokhloma).
Ponderosa i vänster hörn. I sällskap med bl a biffsorten Hawaiian Pineapple.

Många olika Ponderosa…

Som vanligt så finns det mååånga olika sorters tomater med samma/liknande namn. Fler än man tror. De tre Ponderosa-sorter som är lagringsbara är markerade i fetstil.

  • Golden Ponderosa – Högväxande sort som ger ganska stora gulorange bifftomater i mitten av säsongen. Introducerades 1914 by Peter Henderson and Co. i USA. Har en utvecklingstid på 80 dagar eller mer.
  • Golden Ponderosa (Railroad Strain) /Mortgage Lifter Yellow – Högväxande, rätt sen kulturarvssort från West Virginia, USA med en utvecklingstid på ca 85 dagar. Ger orangegula ribbade bifftomater som rodnar i rosa. Introducerades 1984 under namnet Mortgage Lifter Yellow som döptes om 1986 till Golden Ponderosa (Railroad Strain) eftersom den verkade vara en variant av Ponderosa (och inte Mortgage Lifter). Har odlats sen 1940-talet av anställda vid C & O Railroad i USA, därav namnet.
  • Henderson’s Ponderosa – Högväxande, sen sort (90 dagar eller mer i utvecklingstid) som ger runda, rosa saftiga, ofta ribbade, tomater. Släpptes av Peter Henderson & Co. in 1891 i USA. En gammal, amerikansk kulturarvssort som beskrivs vara mycket mycket god men tyvärr spricker den lätt.
  • Henderson’s Pink Ponderosa – se Henderson’s Ponderosa
  • Ponderosa /Pomodoro Ponderosa – Halvhög sort som ger lagringsbara, orangegula tomater med rödare inre och tjockare skal. Den som jag skriver om i detta blogginlägg.
  • Ponderosa – Högväxande sort från USA som ger rosa, lagringsbara tomater på 170-400 g. Tomaterna är runda eller plattrunda, smaken beskrivs som sötmild.
  • Ponderosa Crimson /Crimson Cushion /Henderson’s Crimson Cushion /Red Ponderosa /Scarlet Beefsteak – Högväxande, sen sort som kan ge rejält stora, röda plattrunda och lite ribbade tomater på 200-1000 g. Smaken beskrivs som mycket bra, en favorit hos många odlare med växthus. Och tålamod.
  • Ponderosa Pink – se Henderson’s Pink Ponderosa
  • Ponderosa Red – se Ponderosa Crimson
  • Ponderosa sel Larosa – Högväxande sort som ger runda, gula tomater (gula både på utsidan och insidan) med sötmild smak. Går att lagra och beskrivs som såpass goda att de funkar i en sallad.

Sannolikt har just de lagringsbara sorterna/versionerna av Ponderosa varit en och samma från början, och sedan spridits till olika delar av världen och sedan utvecklats olika eftersom de selekterats olika.

Vad tror du? Kommentera gärna inlägget och berätta. 🙂

Odla gärna många olika sorters lagringstomater och kombinera klokt: de större ryska Tjuchloma och Kokhloma håller till nyår ungefär, Bombeta lite längre och Ponderosa ett år eller mer.

Källor i urval:

https://merakiseeds.com/ponderosa-longkeeper-tomato

https://www.runabergsfroer.se/?p=857

https://www.klostra.se/tomat-ponderosa-tomatplantor-italiensk-vintertomat-evighetstomat

https://www.gourmetgarage.se/webbshop/279-piennolo–och-vintertomater/632-tomat-ponderosa-vintertomat/

https://tomatdatabasen.dk/Tomat_(4384)_Ponderosa_sel%20Larosa.aspx

http://tatianastomatobase.com/wiki/Golden_Ponderosa

http://tatianastomatobase.com/wiki/Golden_Ponderosa_(Railroad_Strain)

Läs också: Lagringstomaten Gitas Piennolo
Poddavsnitt 30: Om vinterns tomater
Fler inlägg om tomater

Annons

2 Comments

  1. Hej, läste att många ”vintertomater” odlas ganska torrt och snålt med gödsel nedanför bergssluttningar så det kanske är därför det lyckades bra? Jag har fröer till Ponderosa men begränsat med plats till förmån för goda sorter men kanske värt att odla dom i hink, flytta dom till vitlökarnas pallkragar efter skörd? Testade med Vesuvio Giallo och det gick bra men den är så jäkla god att äta direkt så nån lagring blev det inte över till!

    Svara

  2. Jag har odlat ponderosa ett par år. I växthus har skörden varit ytterst begränsad. Satte den på friland i år på skaplig jord, och då levererade den. Massor med tomater och den tog massor med plats, tjuvade lite lagom… Ska smaken ok bra, men det går säkert att jobba på!

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.