Fransk lepagehäck på finska: Del 3 Plantering

trollet

Planteringsavstånd och vinkel

Rekommenderat planteringsavstånd för lepagehäck är ca en meters avstånd mellan plantorna, de placeras i en vinkel med 45 graders lutning. Ändarna planterar jag däremot rakt eftersom de ska bli upprättväxande stöd åt äppelhäcken.

Alla plantor får stöd av ett armeringsjärn för att de ska hålla formen och inte börja växa snett eller luta när höstvindarna kommer (den gamla stödpinnen av bambu glömde jag helt enkelt att ta bort). De får också gnagskydd!

Jag sätter på gnagskyddet direkt vid planteringen för vi har gott om harar i området och de älskar att gnaga på unga plantor. I vintras förlorade vi ett nyplanterat familjeäppelträd för att hararna ringbarkade det så jag tar inga risker med äppelhäcken…

Först mätte jag och placerade ut armeringsjärn för att markera avståndet mellan plantorna, då blir det enklare att veta hur jag ska gräva.

Jobbig jordförbättring

Den uppländska leran är ju inte direkt känd för att vara lättgrävd så här gäller det att hugga i ordentligt. Jordförbättring är ett absolut måste om plantorna ska trivas därför blandar jag den befintliga leran med barkmull och kompostjord. En tredjedel av varje ungefär. Jobbigt, men SÅ värt det.

Den uppländska leran är inte att leka med… Jordförbättring är ett måste.
Ca en meters avstånd mellan plantorna, fixerade i ca 45 graders lutning vid ett armeringsjärn. Stödpinnen av bambu tar tar jag bort efter vintern, gnagskyddet får sitta kvar så länge det går. Om nån växtetikett skulle försvinna så har jag planterat sorterna i bokstavsordning så att de ändå blir lätta att identifiera (förutom ändarna förstås).

Lepagehäckens början och avslut

Jag har valt att använda ett Tersmeden och ett James Grieve till ändarna på äppelhäcken, båda på grundstam A2. Eftersom resten av lepagehäcken består av ettåriga äppelspön på grundstam B9 så hoppas jag att de starkväxande A2 ska göra häcken mer stabil, att de ska fungera som ett bra levande stöd. Planen är att beskära dem hårt i en pelarform. Eftersom de plantor jag råkade ha hemma på grundstam A2 var tvåårsspön så fick det bli så, men jag anar att det egentligen är bättre att genomgående använda plantmaterial av samma ålder.

Från början stod jag och velade mellan vilka sorter jag skulle avsluta med, jag hade ju tillgång till både Tersmeden, James Grieve och Sparreholm. När jag gick för att titta till träden så mindes jag ju att Sparreholm faktiskt hade gått av när plantan välte av vinden så därmed blev den automatiskt diskvalificerad. Intressant nog så anges härdigheten på både Tersmeden och James Grieve som zon 3 på många sidor på internet men i Görel Kristina Näslunds bok Svenska Äpplen så ska de vara härdiga här i zon 4. Hoppas att hon har rätt. 🙂

Lästips och källor

Om du vill läsa mer om lepage och hur man spaljérar fruktträd så rekommenderar jag varmt J E Thorssells klassiker Spaljéfruktodling från 1936. Den är svår att få tag på, jag mysläste den en regnig eftermiddag på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Om du har tur hittar du den på antikvariat.

En lite mer modern bok är Odla frukt på spaljé av Lars-Eric Samuelsson och Ulf Schenkmanis. Också bra! Och Linnea Horgbys fantastiska uppsats Hur man spaljerar kärnfrukt från spö till spaljéträd får du bara inte missa…

Läs också Fransk lepagehäck på finska Del 2: Ändarna

One Comment

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.