Beredskap är viktigt och nu är det många odlare som börjar tänka i de banorna, jättebra! Men vad är värt att satsa på för en fritidsodlare, vilka ettåriga grönsaker är värda arbetsinsatsen? Här kommer tips på några av de grönsaker som jag själv tycker är toppen, särskilt för dig som gärna vill kunna skapa eget kretslopp av frö/utsäde och slippa köpa nytt varje år. 🙂
Vilka grödor som funkar bäst för dig i ditt hushåll vet egentligen bara du. Det ska ju rimligen vara sånt som just du faktiskt tycker om att äta och smaken är som baken… För vissa är ett liv utan chili inte värt att leva. För vissa är kanelbasilika ett absolut måste. Men det finns vissa grödor som faktiskt är extra bra eftersom de uppfyller flera av de krav som självhushållare brukar ha. Även om det inte går att odla sig ur en kris så är mat från den egna trädgården ändå väldigt värdefull; lite egen skörd är ju bättre än ingen skörd alls. Grönsakerna från egen trädgård kan alltså fungera som ett fint komplement till den lagrade mat du har i krislådan/krislagret hemma. Det ena utesluter inte det andra, självklart ska du ha ett lager av mat hemma också. 🙂
OBS! Listan nedan tar inte hänsyn till mängden vatten som går åt vid odling, dels för att det är svårt att beräkna i en fritidsodling men också för att det delvis är något du kan styra själv, genom att göra egen jord, använda egen kompost och tillämpa täckodling så håller jorden fukt bättre och du behöver inte vattna så ofta. Jag har heller inte tagit hänsyn till hur lång tid det tar att odla fram grödorna eftersom utvecklingstiden varierar stort mellan olika namnsorter, men sammantaget ger de ändå en vettig skörd för dig som fritidsodlare. Ämnet är viktigt och värt att fundera på, så gör det. Olika grödor lämpar sig också för olika zoner, jag har utgått från min egen växtzon 4. 🙂
Vilka ettåriga grönsaker kan du odla som är:
- Lättodlade?
- Näringsrika?
- Lätta att fröodla, dvs att odla från frö till frö, för att säkra eget utsäde till nästa år?
- Lätta att förvara/lagra?
- Goda? (helst även goda tillsammans, de ska gå att kombinera)
Jag bedömer att nedanstående grönsaker uppfyller kraven ovan. Kombinera gärna med 7 Fleråriga grönsaker (kommer så småningom) och kanske också lammöron som alternativ till toapapper till utedasset så har du ditt på det torra. 😉
Vad tycker du? Vad hade du valt, håller du med om listan nedan…? 🙂
1, Potatis
Potatis är den ultimata beredskapsgrödan: näringstät, lättodlad och går att förvandla till allt möjligt i köket. Den är också hyfsat lätt att spara eget utsäde av, särskilt om du väljer höst- eller vinterpotatis. En riktigt lång säsong med egen potatis får du genom att kombinera tidig potatis (ca 8 v), sommarpotatis (ca 12 v) med höst- och vinter/långlagringspotatis (minst 14 v) t ex Early Rose, Connect och Queen Anne. Ju större och bättre lagringsmöjligheter du har desto mer vinterpotatis kan du odla. 🙂
Olika namnsorter ger olika stor skörd men en planta producerar omkring 1 kilo potatis (typ en kastrull). Sätt ungefär lika många plantor som antal kilo du vill kunna skörda. Ett sätt att ta reda på hur många kg skördad potatis som just du och din familj äter på ett år är helt enkelt att under en vanlig matmånad (när ni lagar era vanliga vardagsrätter) väga och räkna ihop det antal kg ni köper och sen gångra det med 12 (det är ju 12 månader på ett år). Men kom ihåg att du behöver ju även ett överskott för att få sättpotatisar till nästa års odling, och du behöver också nånstans att lagra din skörd; lagom är alltså inte bara vad ni äter utan också vad du har möjlighet att lagra. Mer om vilken mängd potatis som är lagom här.
2, Ärter
Det fina med att odla ärter är att du kan få en riktigt lång säsong om du kombinerar olika ärtsorter som kompletterar varann. Du kan odla sockerärter (ät den platta baljan), brytsockerärter (ät de tjocka, runda baljorna), märgärter (oftast oätlig balja, sprita och ät ärterna), gråärter (mal mjöl eller gör biffar eller koka), kokärter för lagring att koka soppa/koka och mosa att äta med smör till vintern och om du har bråttom så går det snabbt att odla fram ärtskott till en sallad. Jag är förtjust i sorterna Sugar Ann (medelhög brytsockerärt), Lokförare Bergfälts Jätteärt (hög gråsockerärt), märgärt Alderman och Sollerö gråärt men det finns många fler bra sorter. Prova dig fram tills du hittar egna favoriter. 😀
Eftersom ärter är ettåriga självbefruktare som inte korsar sig så lätt så kan du fröodla flera olika sorter i samma trädgård, men ha ändå några meters avstånd mellan olika namnsorter för säkerhets skull. Att lära sig fröodla ärter från frö till frö i bevarandesyfte är inte svårt, börja med att spara frö från 15-20 st plantor och se till att du har några meters avstånd till andra ärtsorter. Kom ihåg att märka sorterna noga med namnskyltar så att du inte blandar ihop dem.
3, Trädgårdsbönor
Trädgårdsbönor Phaseolus vulgaris kallas för allt möjligt, det innefattar brytbönor, kokbönor, skärbönor, vaxbönor, purpurbönor, låga buskbönor och störbönor. Det finns både lägre busksorter och högväxande. Jag är väldigt förtjust i de lågväxande buskbrytbönorna eftersom jag odlar i ett väldigt blåsigt läge, de brukar ge imponerande mängder mat trots sin låga höjd. De sorter som får färgglada baljor i gult eller lila är lättare att se och skörda i tid än de gröna. Det kan vara svårt att hinna äta ikapp all skörd för att de ger så pass mycket, så odla inte bara brytbönor. 😉
Att kombinera brytbönor och kokbönor i odlingen är tacksamt eftersom du då kan få en längre säsong; brytbönorna skördar du sommartid efterhand och kan förvälla och stoppa i frysen, kokbönorna kan du sprita och torka för att sen använda i vinterns matlagning. Om du vill kunna förvara din skörd utan el och frys så är kokbönor att föredra.
4, Rosenbönor (även kallade blomsterbönor)
Rosenbönor Phaseolus coccineus är både vackra och goda. Både bönorna och baljan kan ätas men behöver kokas först, annars kan det resultera i kräkningar och illamående. Baljorna är stora, lite grova och köttiga, godast att skörda när de fortfarande är platta för att sedan kokas och ätas. Själva bönorna är ganska smaklösa jämfört med många andra bönor, men kan också blötläggas, kokas och sen kryddas upp eller marineras för att få mer smak. De tappar tyvärr sin vackra färg vid kokning, men är ju ändå stora och matiga.
Rosenbönor ger skörd lite senare på säsongen än andra bönor men ger å andra sidan bra mängd. Tänk på att de kan behöva lite extra stadiga växtstöd. Om du bor i norr och inte hinner få skörd av rosenbönor så satsa hellre på fler trädgårdsbönor Phaseolus vulgaris eller på bondbönor Vicia faba.
5, Vintersquash /Jättepumpa
Det som fritidsodlare brukar kalla för vintersquash heter egentligen jättepumpa enligt SKUD och vanligen avses namnsorter av arten Cucurbita maxima (men även vissa Cucurbita pepo kan lagras viss tid). Har ofta den liksom ”klassiska pumpaformen till halloween” men finns i fler färger än bara orange, och i fler former också… Ordet maxima betyder störst på latin men även mindre storlekar förekommer. Den har sitt ursprung i området kring Anderna i Peru, har utvecklats i höglänt terräng och tål därför viss kyla men gillar inte frost. Ger rundare eller lite droppformade, vagt avlånga frukter med rundade fåror. Stjälken behöver visa tecken på att börja bli hård och vedartad vid skörd, sedan kan frukten eftermogna inomhus. Pumpa är tacksamt att odla direkt i komposten eftersom den är mycket hungrig, att lyckas övergödsla en pumpa är svårt… 😉 Och täckodla gärna så att du slipper vattna lika mycket. Att fröodla vintersquash/jättepumpa från frö till frö är lättare i zon 1-3 (4). Om du bor alltför högt upp i norr så prova någon icke-rankande sort med kort utvecklingstid i stort växthus, eller satsa på någon annan, mindre värmekrävande grönsak med kortare utvecklingstid.
Annars är vintersquash/jättepumpa toppen, och det fina är att den kan lagras länge i vanlig rumstemperatur. Vissa kan lagras i ett helt år, eller ännu längre! Vintersquash är också tacksam att använda i köket eftersom den kan förvandlas till allt möjligt: pumpasoppa, ugnsgratineras, rivas och blandas med annat till biff, rivas och blandas i bröd/bakverk, pumpapaj, marmelad mm. Den kan dock behöva kryddas upp en del för att verkligen komma till sin rätt. När du fått kläm på att fröodla vintersquash/jättepumpa från frö till frö så komplettera den gärna med att även fröodla någon nakenfröpumpa för frönas skull (Cucurbita maxima och Cucurbita pepo korsar sig inte med varann). 🙂
6, Tomat
Tomater är tacksamt eftersom det är lätt att få till en lång säsong. Kombinera dvärgbusktomater med högväxande sorter och lagringstomater så kan du äta egna tomater hela året runt om du vill. Välj sorter som hinner mogna i din zon och anpassa urvalet efter vad ni faktiskt vill använda tomaterna till i hushållet: sockersöta godistomater att ätas färska, köttiga pastatomater att koka sås av osv. Lagringstomater gör sig bäst i matlagningen vintertid, hacka ner i en lasagne eller ugnsgratinera med olja och kryddor.
Det fina med tomater är att de fungerar som en schwezisk armékniv i köket, du kan använda dem till så mycket. De är nästan en huvudrätt i sig, går att äta både varma och kalla men går också bra att kombinera ihop med många andra av grödorna i den här listan till en bra måltid.
7, Trädgårdsmålla
Trädgårdsmålla Atriplex hortensis är en ettårig växt men brukar ofta självså sig vilket gör att många tror att den är flerårig. Det gör den till en riktigt toppenbra beredskapsväxt, dessutom är den lättodlad, lätt att ta eget frö av och lätt att ta bort om du tröttnar på den. Den blir hög och pampig med rejäla fröplymer och det finns olika sorter med olika färg på bladen (gröna, gula, lila mm), fin att samplantera med dahlia. De späda bladen är godast så försök att seriesådda trädgårdsmålla regelbundet med några veckors mellanrum. Det brukar bli rejält mycket frö av trädgårdsmålla så att bli självförsörjande på frö till seriesådd är lätt.
Förr kallades trädgårdsmålla för fattigmans-spenat och kan användas på samma sätt som spenat. Fast trädgårdsmålla ger större skörd och är mer lättodlad än spenat, den kan odlas i hela Sverige, från norr till söder. Tänk på att trädgårdsmålla är vindpollinerad så det behövs ett rejält avstånd på minst 500 m (gärna mer, hellre 1 km eller mer) mellan olika namnsorter för att slippa oönskad korspollinering. Atriplex hortensis korsar sig alltså med Atriplex hortensis men den korsar sig inte med svinmålla så du slipper rensa bort den i närområdet om du vill fröodla i bevarandesyfte. 😉
8, Amarant
De flesta är nog vana vid att tänka på amarant som en prydnadsväxt i snittblomsrabatten men det finns många olika amaranter… Det brukar framförallt vara arterna blodamarant Amaranthus cruentus, rävsvans Amaranthus caudatus och toppamarant Amaranthus hypochondriacus som odlas för sina näringsrika fröns skull, fröna kan användas ungefär som quinoa och är glutenfria. Även bladen kan ätas men det är framförallt de späda bladen som är goda. Bladamarant som odlas för sina blads skull används i sallader eller som ångad/wokad (t ex Amaranthus tricolor ’Chinese Multicolor Spinach’). Fröna behöver kokas, kan användas till gröt, eller som ett substitut för ris, i biffar eller för att göra en sallad lite matigare. Fröna kan också malas till (glutenfritt) mjöl och användas i bakning och pannkakor. Det sägs att fröna också kan poppas som popcorn i en torr stekpanna och användas som frukostflingor eller topping på sallader men jag har aldrig träffat nån som faktiskt provat det än. 😉
Enligt boken Saving Seeds av Andrea Heistinger så räcker det med ca 15 st plantor men enligt hemsidan The Seed Collection är 25 plantor att föredra om du vill fröodla den i bevarandesyfte. Eftersom amarant främst är vindpollinerad och arterna caudatus, cruentus och hypochondriacus kan korspollinera sig med varandra så är det klokt att välja EN namnsort och hålla sig till den om du vill fröodla den i bevarandesyfte och undvika oönskad korspollinering (men Amaranthus tricolor verkar däremot inte korspollinera sig med andra arter, fascinerande nog). Annars krävs rejält säkerhetsavstånd på ca 1 km för att slippa korspollinering.
Det roliga med amarant är att det blir så otroligt mycket frö…! Visst är fröna små, men de är oerhört många! Och den är kräver inte så mycket vatten heller och självsår sig gärna, så ofta dyker det upp gratisplantor nästa år på ungefär samma plats där moderplantan stod. Utvecklingstiden varierar hos olika sorter men ligger på ungefär 65-75 dagar tills den är i blom, det tar längre tid att få fram fullmoget frö. Alla frön mognar inte samtidigt i plymen utan du kan luta den över en hink och dra med händerna några gånger längs med fröplymen så att de mogna fröna lossnar. Upprepa med några dagars mellanrum. OBS! Det finns mååånga prydnadsväxter som kallas för amarant-nånting på svenska som inte alls är amarant egentligen… Kolla alltid först upp vad växten har för vetenskapligt namn på latin, så att det faktiskt är rätt växt du valt innan du stoppar den i munnen.
9, Men lök då…?
Lök är en toppenbra smakbärare och brukar lyfta alla andra grödor smakmässigt. Jag är faktiskt mest förtjust i perenna lökar som sköter sig själva men mer om dem i kommande inlägg… 😉 Om vi ska fokusera på ”typ” ettårig lök så är vitlök eller potatislök bra alternativ (även om de i teorin är fleråriga så odlas de vanligen som ettåriga i Sverige). Att bli självförsörjande på vitlök är ganska lätt så länge du satsar på sorter som lagrar bra, t ex Cledor, Flavor eller Havel. Förvara din skördade vitlök torrt, mörkt och svalt/rumstemperatur. Kom ihåg att inte äta upp all vitlök, spara tillräckligt många klyftor så att du kan sätta ny och slippa köpa utsäde.
Och visst finns mååååånga fler bubblare som också hade varit toppenbra kandidater till listan… Att begränsa sig till bara nio grödor var jättesvårt! Åh vad det finns mycket mer som man OCKSÅ kan odla förstås. I verkligheten behöver man ju inte begränsa sig till bara nio grödor. Men det är ett nyttigt tanke-experiment att göra eftersom det liksom ställer grödans egenskaper på sin spets. 😉
Håller du med om mitt urval, eller hade du valt helt annorlunda?
Kommentera gärna och tipsa andra läsare om dina favoriter. 😀
