Lucka 5: Libbsticka

trollet
Libbsticka utanför Julita värdshus. Foto: Elin Unnes.

Libbsticka – Levisticum officinale

Gästbloggare: Elin Unnes @thesecretgardener

Det finns så klart flera utmärkta anledningar att odla libbsticka (Levisticum officinale) men jag behöver bara en enda: libbstickasalt. Det ultimata örtsaltet. Du vet i mellanstadiet när nån upptäckte att det fanns Aromat i matan och alla i skolan blev helt besatta av knäckemackor med smör och Aromat? Exakt så är det med libbstickasalt också. Fast libbsticka är nog lite bättre kom jag på nu, för det är kanske inte jättenyttigt att vräka i sig Aromat. Libbsticka, däremot, är den där omöjliga kombinationen av god och nyttig.

Libbsticka i lerjord vs sandjord

Min första libbsticka var en yvig liten buske som jag köpte jag på plantskola. Jag planterade den i tung lerjord i zon 3. Eftersom libbsticka är lättodlad förstod jag inte varför den tynade bort. Efter några år grävde jag upp den för att inspektera rötterna och insåg att det som jag tolkat som en enda rejäl buske i själva verket var en hel drös småplantor. Allteftersom de tjocka, morotsliknande rötterna växt till sig hade de börjat kväva varandra. Eftersom jorden var tung hade de inte förgrenat sig, utan bara fått det trängre och trängre. På ett mycket omilt sätt slet jag isär fem, sex lidande små plantor och satte dem var för sig. Saker och ting tog sig en aning. Men det var inte förrän nu i somras, när jag köpte mitt första egna hus, och fick min första egna trädgård (i zon 2-3) som jag såg libbstickans sanna jag.

Det enda jag fick med mig i den kaotiska flytten var en enda av de befriade små rötterna. Jag planterade min enda planta i en lätt upphöjd bädd (ok, det är ett gammalt bildäck) i den lätta, sandiga jorden. Jag täckte jorden med kompost och gräsklipp. Och libbsticka fullkomligt exploderade. Stjälkarna blev meterhöga, den blommade med gulliga små gulgröna bollar och visade tappra livstecken ända in i slutet av november. Jag älskade min libbsticka innan, nu är jag närmast besatt av den.

Libbsticka i bildäck, i villaträdgård. Foto: Elin Unnes.

Recept: Selleri- och libbsticksalt

Receptet på saltet är hämtat ur Det nordiska skafferiet, vilket är en otrolig bok av Johan Björkman (@johanitos på Instagram), som driver restaurangen Koka i Göteborg. Rekommenderar både bok och salt varmt.

Ingredienser:

  • 100 g havssalt utan jod
  • 100 g blekselleri
  • 20 g libbsticka

Jag använder sånt där grått, fuktigt havssalt när jag gör detta recept. Kör alla ingredienser i en mixer – resultatet blir som en grön smoothie. Ös upp på burk och ställ i kylen 48 timmar. Bred ut smeten i ett tunt lager över såna där silikonmattor som man kan köpa på välsorterade köksbutiker. De är som återanvändbara bakplåtspapper ungefär (använd INTE bakplåtspapper – jag gjorde det en gång och höll på att bli tokig av att pilla bort pappersbitar ur saltet).

Torka saltmassan i svamptork (eller i ugn på lägsta temperaturen med luckan på glänt). När det bildats en torr saltkaka bryter du ner den i mixern och kör en gång till, tills saltet återfår en smulig konsistens. Ös upp på burkar med tättslutande lock. Använd till på prick allt – ägg, färskostmackor, soppor. Överallt där du vill ha en underbart buljongig umamismak.

Boken det Nordiska Skafferiet av Johan Björkman har bra recept på örtsalt. Foto: Elin Unnes.
Foto: Elin Unnes.
Blivande örtsalt med libbsticka. Foto: Elin Unnes.
Foto: Elin Unnes.

Om Elin Unnes

Instagram – @thesecretgardener

Elin Unnes är rockjournalisten som blev besatt av grönsaksodling. Hon kåserar regelbundet för Dagens Nyheter och Allt om Trädgård och har tidigare skrivit böckerna The Secret Gardener, Herbariet, I odödliga odlares sällskap och Den parfymerade trädgården. Elin bor i Stockholms Gamla Klarakvarter, odlar sin trädgård vid ett hus utanför Gnesta och en gång om året tar hon tåget till Paris för att övervintra på kontinenten.

Läs också Lucka 4: Jordärtskocka
Lucka 3: Babingtonlök
Lucka 2: Bitterkrassing
Lucka 1: Rankspenat

Annons

One Comment

  1. Ja, libbsticka ger fin smak i många rätter. Jag gör väldigt mycket örtsalt, även av vilda örter.
    Men jag torkar salterna på bara ren ugnsplåt. Det behövs inget papper och ingen silikonmatta. Papper, som Elin skrev, går bara sönder. Visst fastnar saltet i en långpanna, men den är är mycket lätt att diska efter att man skrapat bort det mesta saltet.
    Bäst att torka i är ju varmluftsugn, med fläkten på och luckan på glänt. Ca 40 grader. Med ugnsvredet strax under det lägsta 50°.
    Förresten, kan man ställa moderna elektroniska ugnar på mindre än 50 grader?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.