Lucka 2: Bitterkrassing

trollet

Gästbloggare: Marianne Käfer

Bitterkrassing – Lepidium latifolium

Bitterkrassing är en tålig, perenn växt som hör hemma i Nordeuropas kustområden och är en bortglömd kryddväxt från medeltiden. Har samma, ibland intensivare kryddiga smak som vanlig krasse (som ursprungligen härstammar från Persien) med drag åt pepparrot. Kallas ibland för europeisk wasabi. Man använder särskilt unga blad, råa och äldre blad kan kokas.

Växten tillhör familjen korsblommiga (Brassicaceae) och kräver samma behandling som t.ex. senap eller kål. Angrips också av nästan samma skadedjur som rädisor eller rovor, t.ex. jordloppor mm. Är i viss mån salttålig.

Bitterkrassing. Foto: Marianne Käfer

God på mackan

Bitterkrassing vill ha fuktig jord, gärna i sol med mycket näring. (Hos mig växer den också på riktig torra ställen– kommer att flyttas till en murbalja, då får den sprida sig hur den vill, eftersom den har djupa rötter blir det jobbigt att gräva ut dem!) Vid denna behandling bildas stora bestånd, som gärna förökar sig med utlöpare! Den får vita blomklasar och kan blir 100 cm hög. Om plantan har blivit riktig stor efter 2 år, kan man i senvintern täcka över den med en stor blomkruka och skörda i april mjälla, & blekta skott. Rötterna kan användas som pepparrot, men smakar krasse. Smakar utmärkt på smörgåsen, i dip eller färskostblandningar – men ta bara unga blad!

Bladen är mjälla vår och höst, men för att ha dem till hands under sommaren skördas plantan jämt eller klipps ner för att främja ny tillväxt. Vattna och gödsla gärna med kompost efter skörd.

🇩🇪 Bitterkrassing på tyska: Ausdauernde Gartenkresse, Breitblatt-Kresse, Pfefferkraut, Dittander

🇬🇧: Bitterkrassing på engelska: perennial pepperweed, broadleaved pepperweed, pepperwort, peppergrass, dittander, dittany, tall whitetop

Recept: Bitterkrassing-pesto

Kör bladen med vitlök, olivolja och salt i knivhackare (assistent med knivar). Blanda eventuell med  mer olivolja  till en bredbar massa, lägg i en glasburk och täck med olivolja. Håller sig i kylskapet i flera veckor.

Läcker på smörgåsen, med pasta, ost eller som smaksättning i grytor & soppor.

Om Marianne Käfer

Marianne Käfer är ålderman för sallat, cikoria och endivier i Föreningen Sesam. Hon är också permakulturdesigner, odlingsambassadör och har odlat ekologiskt i mer än 30 år.

Läs också Lucka 3: Babingtonlök
Poddavsnitt 37: Om fleråriga grönsaker

Annons

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.