När ska man börja så tomatfrö? (från sådd till skörd)

trollet

En av de absolut vanligaste frågorna jag får är just denna fråga: När ska man börja så tomatfrö egentligen? Det korta svaret är 6-8 veckor före utplantering. Det långa svaret är att det beror på. 😉

Det korta generella svaret:

Tomatplantor gillar inte frost så det generella svaret är att du ska så dina tomatfrön 6-8 veckor före utplantering till frostfri plats. Men det beror också på om du har tillgång till bra växtbelysning eller inte…

Om du har tilläggsbelysning på minst 100 w per kvm på kan du så och odla dvärgbusktomater året runt. Om du vill. Det brukar inte jag vilja, men det går om man vill. Dvärgbusktomater är så små och nätta att de får plats på fönsterbrädan men om du INTE har tilläggsbelysning så är ca mitten av mars att föredra, iallafall om du bor i mitten av Sverige.

Det finns sagolikt många olika sorters tomater i världen… Välj en sort som faktiskt hinner mogna hos dig. Titta alltid på utvecklingstid innan du väljer sort.
Jag brukar så ett eller två frön per kruka, max. Då blir de lättare att hantera och kruka om sen. I såtrågen kan man så fler frön, men glest.
Med en växtbelysning på minst 100 w per kvm kan du börja så och dra upp plantor redan i januari-februari om du vill.
Lysrörsramper är praktiska eftersom de går att höja allteftersom plantorna växer. Ca 15 cm ovanför plantorna är lagom.

Det långa svaret:

Dvärgbusktomaten Lille Lise får plats på fönsterbrädan.

Det finns olika kategorier av tomater som kräver olika mycket plats: dvärgbusk är små och nätta, busksorterna blir bredare och de högväxande sorterna kommer snabbt ”växa dig ur huset” och bli ett problem om du inte har ordentligt med yta (även om du har tilläggsbelysning).  När du ska börja så beror helt enkelt på

1, Om du har tillräckligt med ljus: tilläggsbelysning på minst 100 w per kvm

2, Om du har plats för plantorna inomhus

3, Var i landet du bor och odlar, plantorna tål ju inte frost.

Först varmt, sen svalt

Helst ska ju de små fröna sås på en ljus och VARM plats, medan de lite större omplanterade plantorna trivs bättre på en ljus och SVAL plats.

Om du inte kan flytta runt plantorna till annan plats så stäng åtminstone av elementet om de ska stå kvar på fönsterbrädan (annars får du rangliga, långa och eländiga plantor).

Vindruvsaskar funkar toppenbra som små miniväxthus för tomater.
Du kan också så i gamla take-awaymuggar, de funkar fint som minidrivhus. Gör några hål i botten för dräneringens skull, och kom ihåg att ta av locket i tid.

Såhär gör jag:

Eftersom jag odlar ganska mycket tomater så försöker jag serieodla, dvs jag sår i omgångar (vanligen varje söndag, de flesta veckohandlar ju och jag tänker på samma sätt med sådd); i januari sår jag dvärgbusktomater, i februari sår jag busktomater och i mars sår jag de högväxande sorterna.

Eftersom jag bor och odlar i zon 4 (utan växthus) så förodlar jag och sår inomhus under växtbelysning. Då kan jag odla sorter med en utvecklingstid på ca 75 dagar.

Sen krukar jag om plantan till mjölkkartonger i mer näringsrik jord.

Från sådd till skörd: steg för steg

  • Sådd: Inomhus i soligt och varmt fönster på fönsterbrädan. Såjord är bäst men inget krav, förra årets gamla uttjänta jord funkar också fint. Eller gammal planteringsjord som du masserar bort klumparna på. Titta noga på utvecklingstiden innan du väljer sort och välj sorter som faktiskt hinner mogna hos dig.

    Det är viktigt att sådden hålls lite jämnt fuktig, ett lock med liiite ventilation brukar funka finfint. Eller så i t ex vindruvsaskar från mataffären.
  • Omplantering: När plantorna har 2-4 karaktärsblad. Då planteras de om i näringsrik jord och får större kruka. Sedan gödselvattning med t ex Blomstra. Flyttas från fönsterbrädan till svalare, ljus plats. En del odlare brukar bara plantera om sina små 1-2 ggr, och växlar hela tiden upp till större kruka (ungefär som med barn och skor). Andra planterar om ännu fler ggr, beroende på hur tidigt de började sin förodling inomhus.
  • Avhärdning mot UV-ljus: För att den lilla plantan inte ska få vita brännskador på bladen av UV-strålningen utomhus så avhärdar jag den/vänjer den några timmar om dagen i vandrande skugga på vår (icke inglasade) veranda. Du kan t ex ställa dina plantor utomhus under ett fikabord istället, eller lyfta av och på fiberduk som skydd istället. Börja nån timme i skuggan, sen längre och längre tid i skugga utan fiberduk. Sen kortare stunder i solen, som senare blir längre och längre.
  • Utplantering: När frostfritt. Ofta sätter jag dem i stora krukor som ställs ut på morgonen men lyfts in före natten. När risken för frost är över får de stå kvar ute även nattetid, vissa planterar jag ut på friland eller i pallkragsodlingen. Andra får stå kvar i sin sista, stora kruka resten av säsongen.
  • Jord: Om du vill köpa jord till dina plantor inför omkrukning så är U-jord och P-jord bra. Även Emmaljungas tomatjord funkar fint. Iallafall i några veckor, sen behöver du gödsla. Allra helst använder jag egen jord, framställd av bl a bokashikompost och löv. Den brukar innehålla bättre mikronäringsämnen än köpejord på säck som egentligen mest består av torv.
  • Gödsel: Tomater är väldigt hungriga och hur länge näringen i köpejord ”räcker” varierar men räkna med ca 3-4 veckor (som bäst om jorden är dyr ca 8 veckor). Sen behöver du gödsla. Jag brukar ge mer kväve i början när den lilla plantan ska bli stor (kväve gödslar i huvudsak bladmassa, finns i t ex hönsgödsel/nässelvatten/kissvatten) men så fort de små blomknopparna syns så övergår jag till att försöka ge dubbelt så mkt kalium som kväve (kalium gödslar smak, och själva tomatfrukten, finns i  tex Algomins höstgödning eller vallörtsvatten). NPK 11-5-18 är en bra näringssammansättning men man behöver tillsätta även mikronäringsämnen. Åke Truedsson brukar rekommendera NPK 1-0,5-2+mikro. Om du köper konstgödning så läs noga på innehållsförteckningen, det är förhållandet mellan siffrorna som är viktigt, att mängden kalium ska vara ca dubbelt så hög som kvävet för att tomaterna ska smaka  bra. Ibland om bladen börjar bli gula i mitten av sommaren så kan man behöva stödgödsla med lite kväve under kortare perioder.

    Grovt förenklat: N = kväve gödslar bladmassa, P=fosfor gödslar rotsystem och K=kalium gödslar blommor, frukt och smak.
  • Vattning: Vattna helst på morgonen, och så sparsamt som möjligt före skörd eftersom överdriven vattning ger utspädd smak på tomaterna. Ju mer vatten desto mer gödsel behövs också, oavsett om det är en regnig sommar eller en extremt het sommar. Ju mer vatten = ju mer gödsel. Olika sorters jord/substrat behåller vatten olika bra, vattenmängden får anpassas efter både vilken jord du odlar i men också temperatur.
  • Skörd: Skörda helst en varm dag före vattning och förvara dina skördade tomater i rumstemperatur för att bibehålla sötman. Aldrig i kylskåp för då tappar de smak och sötma. (Tomater som mognar sent på säsongen när de kalla nätterna börjat komma brukar i regel ofta ha sämre smakvolym.)

Alla vägar bär till Rom

Det finns inte bara ett enda sätt att odla tomater på, man kan odla tomater på en himla massa olika sätt… En del gillar att kallså dem (det gillar inte jag, men det går om du bor i lägre zoner), eller föredrar att odla dem i stenull, eller hydroponiskt i vatten istället för i jord… Man kan tillochmed odla tomatplantor uppochner om man vill. Det vill inte jag. Jag är väldigt nöjd och glad med min odlingsteknik men jag önskar att jag hann göra mer eget gödsel och mer egen jord. Men tiden räcker inte alltid till och nånstans måste man ju välja. Och även lite egengjort gödsel är ju bättre än inget alls, nånstans måste man börja. 🙂

Ibland får jag frågan om vad som är mitt bästa odlingstips för tomater. Då brukar jag säga:
1: titta på utvecklingstid
2: lär dig gödsla smak (och inte bara bladmassa)
och 3: börja budgetodla. 😉

Vilka är DINA bästa odlingstips för tomater?
Tipsa mig gärna! 🙂

Tomatväggen 2022.
Läs också: Såhär budgetodlar jag tomater
Konsten att välja tomat
Supersöta tomater
Fler inlägg om tomater

Annons

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.