Budgetodla del 5: Gödsel

trollet

-Den här serien riktar sig till dig som är hobbyodlare och odlar småskaligt för eget bruk.-

Efter att ha jobbat över 10 år i trädgårdsbutik så vet jag att det som hobbyodlare lägger allra mest pengar på är just jord och gödsel. Om du verkligen vill lära dig att budgetodla och vill spara pengar på att odla egen mat så är det alltså klokt att lära sig göra eget. 😀

Gödsla kan man göra på olika sätt (även kompostering och täckodling är ju långsiktiga sätt att gödsla på, jag är väldigt förtjust i att täckodla med vallört och kirskål) men det snabbaste sättet att göra näringen tillgänglig och ”lätt och snabb att ta upp” är att lösa upp gödslet i vatten, låta stå i nån vecka och sen spä ut det med ännu mer vatten och vattna ut.

Alla vägar bär till Rom

Det finns alla möjliga olika sorters gödsel och alla vägar bär till Rom, du måste inte välja, tvärtom! Kör gärna många olika parallellt. 😀 Här är bara ett urval + länktips om hur:

Kiss eller guldvatten – Farbror Grön förklarar
Göra eget ogräsgödsel och ensilage – mer klokt av Farbror Grön
Gödsla med vallört – Bondjäntan beskriver både vallörtskoncentrat och vallörtste
Gödsla med tång – tips från Tångbloggen
Lakvatten från Bokashi – såhär gör Bondjäntan
Nässelvatten – Nils Åkersteds beskrivning hos Gröna Rader
Fermentera nässelvatten – Bondjäntans recept
Hönsgödselvatten – Fabror Grön beskriver
Egen biokol – OdlingsTV med Jessica Lyon visar hur på YouTube
Gröngödsling – FOBO förklarar kort och enkelt

Och vill du gärna ha t ex hästgödsel, hönsgödsel mm gratis så kontakta närmsta bonde, stall eller ridskola och fråga. Men kom ihåg att fråga snällt! Och helst ska gödslet ha brunnit klart, dvs inte vara för färskt. Gammal skit är bra skit, helt enkelt. 😀 Om du är orolig för att få med pyralider så kan du först göra en kontrollodling/biotest genom att testodla ärtor eller bönor, eventuella symptom brukar synas snabbt, ofta inom en vecka.

Pelleterat hönsgödsel, konstgödning och biokol. Det svarta biokolet fungerar snarare som jordförbättrare än som gödsel, eller lite som ett batteri; det behöver laddas med ordentligt med näring som det sedan släpper ifrån sig lite i taget i odlingen.

Hur mycket…?

Flytande gödsel går snabbare för växterna att ta upp (än pelleterad/i fast form) så gödsla regelbundet under högsäsong. Ofta brukar odlare grundgödsla på våren genom att mylla ner pelleterad gödsel, biokol mm före sådd men sen när de små plantorna kommit upp är flytande gödsel enklare att använda. En bra generell regel är att det är klokt att undvika förrådsgödsling, dvs bättre att ge lite gödsel men ofta.

Exakt hur mycket man behöver gödsla är svårt att säga eftersom olika sorters växter är olika hungriga och törstiga (en pumpa kräver enormt mkt mer gödsel än t ex ärtor) plus att temperatur och regnmängd styr vatten- och näringsupptaget. Man får läsa på om den grönsak man vill odla och prova sig fram helt enkelt. 🙂 Men i grunden vill alla växter egentligen ha ungefär samma näringssammansättning, lyssna gärna på poddavsnitt 43 med Tom Ericsson om du vill lära dig mer om gödsel och gödsling. 😀

Om du vill lära dig mer om gödsel och gödsling så rekommenderar jag verkligen Trädgårdstrollets Trädgårdspodd avsnitt 43: Om gödsel och gödsling med Tom Ericsson. Han är så kunnig och förklarar ett komplicerat ämne på ett enkelt sätt.
Det finns alla möjliga olika sorters gödsel att köpa i trädgårdsbutikerna… Jag brukar framförallt använda flytande köpegödning inomhus men gör också mycket eget gödsel för utomhusbruk.

Vad gödslar vad?

Det fina med egengjort gödsel är att det är väldigt varierat och ofta innehåller många olika näringsämnen, jämfört med köpt billig konstgödning som oftast mest innehåller (billigt) kväve, vilket i huvudsak gödslar bladmassa. Köpenäring innehåller vanligen makronäringsämnena NPK, dvs N = kväve, P = fosfor och K = kalium, men inte alltid mikronäringsämnen och de behövs ju också.

Grovt förenklat kan man säga att kväve gödslar bladmassa, fosfor gödslar rotsystemet och kalium gödslar blommor/bär och smak. Men växterna behöver även mikronäringsämnen så därför är det klokt att göra och använda sig av många olika sorters gödselvatten.

Nackdelar med eget gödsel:

Hemmagjort gödsel luktar inte hallontårta så jag brukar mest använda det till utomhusodlingen. Inte inomhus. Om man fermenterar gödselvattnet så KAN det lukta bättre. Sägs det. (Än har jag inte provat det själv.) Det tar också TID att göra eget flytande gödsel, hur länge beror på vilket slags gödselvatten du vill göra. Kissvatten/”guldvatten” går allra snabbast förstås, det ska ju bara spädas ut… Men annat gödselvatten kan behöva stå till sig i några veckor.

Sen finns förstås inte ogräs tillgängligt året runt, men när det finns så är det klokt att använda upp det. En annan nackdel är att det är svårt att veta EXAKT vilken näring, i EXAKT vilka proportioner, som växterna får med hemmagjort gödsel. Därför föredrar kommersiella odlare ofta konstgödning (men också för att de ofta har automatisk bevattning till sina odlingar som lätt täpps till av naturligt gödsel). Men för hobbyodlare duger eget gödsel alldeles utmärkt. 😀

Fördelar med eget gödsel:

Den absolut största fördelen, som trumfar ALLA nackdelar, är att det är långsiktigt billigare att göra eget än att köpa. Så vad väntar du på?! Bara sätt igång vetja. 😉

Det där med egen gödning kräver viss logistik… Klassiska hinkar med tättslutande lock kommer man långt med när man gör eget ogräsvatten. Jag brukar lägga några nävar hönsgödsel i vattenkannorna och sen fylla dem med regnvatten på kvällen, låter det stå och lösa upp sig under natten och sen vattnar jag ut det på morgonen.
Läs också Budgetodla del 1: Frö
Budgetodla del 2: Jord
Budgetodla del 3: Sådd
Budgetodla del 4: Prylar

Annons

2 Comments

  1. Några bokashikommentarer efter mer än 10 års erfarenhet av olika varianter av strö: I början med diy-hinkar och fuktigt strö. Ibland blev doften vedervärdig, ett fasligt slaskande med avhämtning av lake samt jagandes kaffefilter, hundar och grävling i trädgården. Bytte till kranhinkar och torrt strö samt slutade lägga papper I hinken. Hinkens innehåll förädlades i plastlåda tillsammans med gammal tomatjord i rumstemp. Så kvickt och lätt. Jorden, den färdiga, får flytta ut till vattentunna tills den behövs.
    Det torra ströet är drygt liksom lakvattnet (späds 1/200). Och vill man ha nässelvatten som doftar svartvinbärssaft blandar man i EM och sirap med vattnet i hinken.
    Nå det här kan man ju läsa sig till på webben.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.