-Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Wexthuset-
-Innehåller reklam för föreningen Sesam-
Kulturarvssorter är ju härligt men inte alltid så lätt att hitta… När Föreningen Sesams lokalgrupp i Uppland ville fokusera på att lyfta och föröka upp de Uppländska sorterna inom projektet #sesamupplandsfröarv så var det fler lokalgrupper som blev inspirerade att göra något liknande. Därför gör jag fler inlägg och sammanställningar om lokalsorter, denna gång om Gästrikland.
Ordet kulturarv är lite luddigt och kan tolkas på olika sätt (även i olika länder). Att en sort kallas för kulturarvssort har med tiden kanske blivit lite urvattnat av marknadsföringsskäl men innebär grovt förenklat att det är en gammal sort som odlats länge i Sverige på samma plats, ofta i flera generationer. Ibland sägs att sorten ska vara från före 1940- 1950- eller 1960-tal, beroende på växtslag, men egentligen finns ingen regel för hur gammal en sort ska vara för att få kallas för kulturarvssort. Det är en kulturskatt, helt enkelt. Värd att bevara för framtiden.
Att vilja bevara äldre sorter i odling handlar om att vilja bevara sitt kulturarv. Vissa sorter har specifika smaker och egenskaper som gör dem extra lämpade för vissa maträtter, det är levande matminnen att förvalta och dela med andra. De äldre sorterna har också en bred genetisk bas som vi kommer att behöva för att kunna ta fram nya sorter som bättre lämpar sig för ett förändrat klimat. Att de odlats länge på en plats visar att de är odlingssäkra, att det går att få fram fullmoget frö men för att sorterna ska fortsätta anpassa sig efter sjukdomar och ett förändrat klimat så behöver vi fortsätta odla dem. Nedfrysta i en genbank kan de inte anpassa sig, så fortsätt fröodla dem i bevarandesyfte så att de kan fortsätta finnas även i framtiden.
Varför så få…?
Den här listan gick faktiskt snopet snabbt att skriva. Varför det finns så få lokalsorter bevarade från just Gästrikland kan man bara spekulera i. Kanske beror det på vilka lokala förutsättningar som funnits, vilka resurser trädgårdskonsulenterna historiskt har haft och hur pass engagerade de varit. Gästrikland är dessutom till ytan ett ganska litet landskap. Men jag vet faktiskt inte, vad tror du att det beror på? Kommentera gärna inlägget och berätta. 🙂
Gästriklands lokalsorter sortnamn A-Ö
Med reservation för eventuella felskrivningar. En del sortnamn har jag bloggat om tidigare, de namnen är klickbara. Många av sorterna är insamlade av POM (Programmet för odlad mångfald) och finns i Nationella genbanken. Mer information tillkommer ständigt, så listan kommer att uppdateras allteftersom. Tyvärr har jag inte hittat så många sorter som jag hade hoppats… Kan du fler? Tipsa mig gärna så uppdaterar jag inlägget allteftersom! 😀
En kortare översikt utan beskrivning hittar du i tidigare inlägg Hitta din lokalsort.
En kort sammanfattning med bara sortnamn hittar du längst ner i slutet av inlägget.
Great Western – ROS. Zon I-V. Doftande buskros som tillhör Bourbon-Gruppen och blir ca 1,5-2 m hög och får bollformade blomknoppar som senare ger tätt fyllda karmin-purpurrödrosa blommor som har kraftigare färg i blommans mitt och ljusare ton hos de yttre kronbladen. Färgen bleknar allteftersom blomman utvecklas. Blomskotten ger ofta ca 15 blommor, en blomma är ca 8-11 cm i diameter och har en söt och lite tropisk stark doft. Beskrivs som tät och kraftigväxande med upprätta-bågböjda grenar. Ger ibland nypon, dessa är då orangeröda. Gammal sort som förädlades fram i Frankrike 1840 och först såldes i Sverige 1845 av Alnarps Trädgårdar. Marknadsförs under varumärket Grönt Kulturarv, insamlad i bl a Skåne men är också vanlig i Gotland, Östergötland och Luleå. Utsågs till Gästriklands landskapsros 2019 av en arbetsgrupp utsedd av Svenska Rosensällskapet.
Gästrikland GRÅSOCKERÄRT (NGB17882) – även inlämnad som Lokförare Bergfälts Jätteärt >
Lokförare Bergfälts Jätteärt /Jätteärt från Hälsingland /Karlsbyheden (NGB21724) (Sorten har tidigare också lämnats in till genbanken under namnet Gästrikland, då med NGB17882) – Gråsockerärt, amatörsort. Högväxande gråärt som vanligen odlas och äts som sockerärt och därför ofta brukar kallas för gråsockerärt. Får vackra rödvioletta blommor och stora, grågröna ärtor som ibland kan skifta liitegranna i rött med enstaka prickar. Blir mycket hög men klättrar inte så bra själv, behöver stadigt växtstöd och lite uppbindingshjälp på traven. Kan bli 2-3 m hög, ibland ännu högre. Känd för att ge många och väldigt stora baljor, söta och goda, som fortsätter vara krispiga länge (tillochmed när ärterna inuti börjar svälla så är den krispigt god). Vid optimala odlingsförhållanden kan vissa baljor bli ca 15-30 cm långa och ca 3 cm breda. Goda både som färska, lättkokta och funkar att frysa. Mycket odlingsvärd (men verkar bli mindre god som odlad i södra Sverige). Du som fröodlar, tänk på att Lokförare Bergfälts Jätteärt ska senare ha en fullmogen, brun balja som INTE är uppsvälld utan som snarare smiter åt kring ärterna i fullmoget stadie.
Lanserad under varumärket Grönt Kulturarv. Sorten är döpt efter lokföraren Birger Wilhelm Bergfelt, mannen som odlade den i Ludvika på 40 talet (kanske är sorten resterna av en gammal fransk sort som numera är borta) men varifrån han faktiskt fick sitt frö vet vi ännu inte. Hösten 2012 jämfördes sorterna ’Jätteärten från Hälsingland’ och ’Karlbyheden’ noga av Agneta Börjeson, Agneta Magnusson, Lena Nygårds och företrädare från NordGen; slutsatsen var att de båda var identiska och gavs då namnet ’Lokförare Bergfälts Jätteärt’. Du kan läsa mer om detektivarbetet kring sorten i boken Gråärter, rovor och den älskade kålroten. Köp Lokförare Bergfälts Jätteärt hos Wexthuset
Hedesunda gråärt – se Pålsbo
Hedesunda /Potatislök från Hedesunda /Arvslök /Arvslök från Hedesunda – POTATISLÖK (SWE 1496) Har odlats länge av en familj i Gästrikland, kanske ända sedan 1940-talet. Verkar ha gett fin skörd i provodling, verkar gå under namnet arvslök (men vilket som är det slutligt givna namnet vet jag ännu inte).
Hunsrücker Schnitt – MANGOLD Gammal lantsort från Tyskland som får tunna stjälkar och ljust gröna blad. Har odlats mycket länge av Sesammedlem i Gävletrakten. Delvis härdig i Gävle, sannolikt härdig i Tyskland och södra delarna av Sverige. Schnitt betyder klippa/skära på tyska.
Järbo /Kristina ZONALPELARGON från Åsgården i Järbo, som också tillvaratagits under namnen Gästrikland och Kristina, men den verkar också kallas för Göteborgspelargonen (men varifrån nånstans den kom allra först, från Järbo i Hälsingland eller Göteborg vet man inte säkert). Får vackert aprikosfärgade blommor. Enligt Svenska Pelargonsällskapets hemsida är blommorna enkla, enligt andra källor dubbla (oklart vad som gäller). Beskrivs ofta som en storvuxen eller kraftigväxande sort. Blommans färgtoner verkar variera väldigt beroende på i blomningsfas. Gästriklands landskapspelargon utsedd av Svenska Pelargonsällskapet.
Malmbergs Gylling – ÄPPLE Zon I-IV. Stort lite avlångt äpple med halmgul grundfärg och rosa täckfärg med röda strimmor och smultronsmak. Mognar i slutet av september och har bra hållbarhet, ibland ända till januari i Gästrikland. Gammal sort med anor från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet, döpt efter trädgårdsmästare Anders Malmberg på Gysinge Bruk i Gästrikland som drog upp sorten från kärnsådd. Typiska kännetecken för Malmbergs Gylling är kort skaft, tydlig svulst vid stjälken, brett koniskt foderrör och ofta outvecklade kärnor eller kärnor av olika storlek. Äpplet har också god, stark doft. Förväxlingsäpplen: Rent visuellt är Malmbergs Gylling väldigt lik Åkerö men smakar annorlunda. Åkerö har dessutom fastare kött, slätare och mattare skal och ett längre skaft. Utsedd till Gästriklands landskapsäpple 2005 av Sveriges Pomologiska Sällskap och Riksförbundet Svensk Trädgård i samarbete med Koloniträdgårdsförbundet och Sveriges Hembygdsförbund.
Pålsbo /tidigare namn Hedesunda GRÅÄRT (NGB17877) – Högväxande sort med stora gråblå blad som och violettröda blommor. Verkar blomma rätt tidigt men ändå ge mogna baljor sent. Baljorna beskrivs som korta, lite lätt böjda i formen och brukar innehålla fem ganska små plattrunda, grönbruna ärtor som sen skiftar till mörkare gulbrunt-brunrött som lagrade. Används traditionellt i redd soppa och stuvningar. från Pålsbo i Gästrikland Utsedd 2022 till Gästriklands landskapsärt av Kålrotsakademin.
Rödflammig Kardinal – ÄPPLE Från Österfärnebo, Gästrikland. Vet du mer om sorten? Kommentera gärna inlägget och berätta! 😀
Sibbo – KINESISK GRÄSLÖK (SWE455) Följde med Edit Åberg från hennes skärgårdsträdgård på Sibbo utanför Helsingfors till Åmotsbruk i Gästrikland, dit hon flyttade 1949. Skälet till flytten var arbetslöshet, i Gästrikland arbetade hon med att bota hästar och kor. Sibbo får vita knoppar med tre svaga rosa streck på knoppen, som utslagen vita blommor i början av augusti. I Skåne kan den få 60 cm höga stänglar. Bladen är gröna, ca 0,5-0,8 cm breda och spetsiga. Bladen kommer tidigt på våren men blomningen är rätt sen jämfört med andra lökar. Den kinesiska gräslöken får kantiga blomställningar och platta blad, god att användas som klippt till ugnsbakad fisk, gräddfilsblandningar och gräddsåser. Läs mer om Sibbos historia i boken Kulturarvsväxter för framtidens mångfald av Else-Marie K. Strese och Erik de Vahl.
Stort tack
Ett särskilt, jättestort varmt tack till Erik de Vahl för all information du ger mig via mail! Jag är så jätteglad för alla dina tips, tack för din kunskap och generositet!
Källor i urval:
Mailkontakt med Erik de Vahl
bok: Klint Karins kålrot och Kurt Jönssons bondböna, Svenska lokalsorter och deras historia av Matti Wiking Leino, Lena Nygårds & Agneta Börjeson (2023)
bok: Kulturarvsväxter för framtidens mångfald – Else-Marie K. Strese & Erik de Vahl (2018)
bok: Svenska Äpplen av Görel Kristina Näslund & Ingrid af Sandeberg (2010)
bok: Våra äpplesorter – Anton Nilsson (1986)
Försäljningsställen Grönt Kulturarv
https://www.slu.se/om-slu/organisation/fakulteter/fakulteten-for-landskapsarkitektur-tradgards–och-vaxtproduktionsvetenskap/resurser/programmet-for-odlad-mangfald/gront-kulturarv/sortiment/gront-kulturarv-rosor/bourbonros-great-western/
SVEPOMs lista över sorter kopplade till landskap
Bergvalls atlas 1960