Det är konstigt det där med myror och körsbärsträd; De älskar verkligen att invadera sötkörsbärsträden men mina surkörsbär har de alltid lämnat ifred…
Visst finns det en himla massa olika anti-myrmedel att ta till för den som vill, men själv är jag mer tveksam till att använda gift när det gäller myrinvasion av växter med frukter och bär som jag så småningom vill stoppa i munnen.
Då använder jag mig hellre av överdriven vattning, eller kokande vatten, kanel, chilipulver eller Fun-Light (biter inte på alla sorters myror, men på många) de heta, torra somrar när myrorna ibland invaderar mina pallkragar. Men körsbärsträden är det värre med! Då är det snarare lössen som är det synliga problemet men att bara spola bort dem hjälper inte eftersom de egentliga skurkarna, myrorna, då raskt placerar ut nya!
Myror + löss + sötkörsbärsträd = sant!
Myror är nämligen lusbönder! Jodå. De älskar det klibbiga sekret som lössen avger och mjölkar dem och håller efter sin besättning. Placerar ut dem på, i deras tycke, bra ställen. Som mitt sötkörsbärsträd Stella tex.
Det gäller verkligen att hålla efter dem i tid innan bladen krullar ihop sig alldeles. En limring runt stammen tidigt på våren brukar göra susen, det gäller att komma ihåg det i tid bara… 😅
Första gången jag som tonåring läste om myrornas hantering av löss var i boken Myrorna (Empire of the Ants, eng titel) av Bernard Werber. Eftersom det var en sci fi-roman så tog jag informationen med en rejäl nypa salt men genom åren har jag glädjande nog insett att det faktiskt stämmer! Kika själv här på YouTube om du vill se hur en myra mjölkar en bladlus…😂😂😂
Men varför de föredrar just sötkörsbärsträd (men aldrig surkörsbärsträd) förstår jag verkligen inte…
Är det bara en tillfälliget? Vet du? Kommentera gärna och berätta! 😀
