Kulturarvssort
Det är inte helt lätt att få tag på utsäde till kulturarvssorter alla gånger… I Sesams Årsbok SesamNytt år 2020 beskrivs Gubbestad såhär: ”Släktböna från Västmanland. Plantan är låg med många stjälkar. Den bildar många baljor i bladvecken, få frön i varje balja.” (s 19) och den beskrivningen tycker jag stämmer bra.
Jag har odlat den i dubbel pallkrage här i zon 4 med gott resultat. Jag upplever den som snäppet tidigare än andra sorter, vilket sannolikt beror på att den är ganska låg och kompakt. Baljorna är många men korta och bönorna sitter mycket tätt packade i baljan med 2-4 bönor i varje (3 bönor per balja är vanligast).
Snäll nybörjarsort
Även om bönorna är förhållandevis få per balja jämför med många andra sorter så är det en tacksam sort att odla många plantor av eftersom de knappt behöver stöttas, så det är ändå ganska enkelt att komma upp i större mängd bönor med liten arbetsinsats. Visst finns det andra sorter som är mer produktiva, men det är lätt att odla mycket av den här sorten eftersom det är så pass låg skötselnivå. De flesta bondbönor blir lite högre, och får längre och större baljor som blir tyngre och därför behöver mer uppbindning. De flesta andra bondbönor brukar också behöva toppas för att inte bli långa, rangliga och eländiga men Gubbestad förgrenar sig ju ändå.
Även om bondbönor i allmänhet är lättodlade så tycker jag att det är ovanligt låg skötselnivå på Gubbestad. Och det gillar jag! Perfekt nybörjarsort ju. 🙂
Fröodla bondböna
Att fröodla bondbönor är inte svårt och tacksamt att börja med om du är nybörjare. Så bönorna när jorden reder sig på våren vid ungefär fem plusgrader. Odla som vanligt, vattna gödsla… Spana efter svarta löss i toppen på plantan, om du ser några knipsa bort dem. Höga sorter kan behöva stöd, även lågväxande om de odlas i blåsigt läge.
Vid sensommaren brukar bönorna mogna, ofta nån gång i början på augusti här hos mig i zon 4. Då ändrar de gröna baljorna färg och blir mörkare, ser mer läderartade ut. Skär av plantorna och häng upp dem att torka och eftermogna nånstans i rumstemperatur där du vet att det är torrt. Jag brukar låta dem eftermogna inomhus uppe på bokhyllan i vardagsrummet i nån-några veckor (ibland glömmer jag bort dem längre än så). Sen öppnar jag baljorna och tar ut bönorna/fröet och låter det fortsätta torka på en uppslagen dagstidning däruppe på hyllan i 2-3 veckor.
Att fröodla i bevarandesyfte
Det finns några skillnader mellan att odla frö i bevarandesyfte och fröodling i allmänhet, även om man på det stora hela gör på samma sätt. En viktig skillnad när du fröodlar i bevarandesyfte är att man har ordentliga avstånd mellan olika sorters bondbönor så att de inte korspollineras. Olika källor anger olika rekommenderade avstånd, Sesams medlemsbok Frö för framtiden anger ”/…/några tiotal meter” (s 76) men ju större avstånd desto bättre och säkrare kan du vara på att det blir en och samma sort. Senare har ett tillägg på 500 meters avstånd förordats. Eller så kan du göra det lätt för dig och bara odla en enda sorts bondböna per säsong förstås.
Eftersom det ofta finns viss variation inom en och samma sort hos gamla lantsorter så är det också viktigt att inte så för få antal frön, utan så många! Gärna 15-20 bönor ska ner i jorden, och samla frö från alla plantor för att sprida riskerna och undvika defekta frön och degeneration.
Inte spara allt
Det är också viktigt att välja bort att spara frö från såna som inte beter sig sorttypiskt: Om du t ex odlar en kompakt lågväxande sort, där plötsligt två plantor blir mycket längre än de andra och börjar bete sig icke-typiskt för sorten, då ska du inte spara frö från just dem. Eller om blommorna plötsligt får annan färg, att spara frö från såna plantor blir snarare en vidareförädling av sorten, inte ett bevarande. (Och förädling kan förstås vara skoj, men det gäller att förstå skillnaden mellan bevarande och förädling.)
Finna frö
Såvitt jag vet finns det ingen fröfirma som säljer Gubbestad kommersiellt. Jag fick tag i utsäde via fröodlarföreningen Sesam i samband med en fröodlingskurs. Du kan inte köpa frö av Sesam, utan medlemskap krävs och sedan kan du lära dig att odla eget frö som erbjuds till andra medlemmar i årsboken. Som medlem kan du också göra förfrågningar om frö till andra medlemmar.
Det är verkligen väldigt roligt att fröodla, om du inte redan lärt dig hur man gör så gå med i föreningen Sesam och gå en fröodlarkurs. Jättekul, och viktig kunskap som fler borde ha tycker jag. Särskilt om du långsiktigt vill kunna odla lite mer ovanliga sorter som inte finns att köpa i vanliga trädgårdsbutiker. 🙂 🙂 🙂
