Omställning i praktiken
Mina första 100 dagar handlade mest om att ställa om huvudet, att liksom landa mentalt i omställningen. Mycket filosofiska funderingar har det blivit, allra mest har jag funderat över detta med hur jag egentligen hushåller med min tid och min energi. Hur har jag levt? Hur vill jag leva? Hur vill jag inte leva? Det som jag verkligen saknat i mitt tidigare yrkesliv är vidareutbildning. Att hinna äta nyttigt (eller iallafall nyttigare). Att utöka mitt kontaktnät. Sånt fanns inte tid eller energi till förut. Alla de där teoretiska funderingarna har jag sen dess jobbat på att omsätta i praktiken, och mycket har kommit att handla om rutiner (eller ibland bristen på dem).
Viktiga vardagsrutiner
För att få bra koll på vardagsrutinerna så har jag lagt till just rutinpunkter på min lista: dagens frukt, dagens hundpromenad, dagens plugg osv. Det funkar fantastiskt bra! Jag skriver också ner vad jag gör som egenföretagare (bokföring, mail, poddinspelning osv) för att hålla koll på mig själv. Att balansen är bra. Och det är den. Balansen mellan utgifter och inkomster är en annan femma. Många föredrag blev inställda pga pandemin, så nu försöker jag hitta digitala lösningar.
Fler funderingar
Något jag verkligen upplevt som en effekt av tidsbrist pga ett hårdare arbetslivsklimat är den sociala biten; allra mest har jag hängt med mina kollegor. Har samlat på mig kompiskollegor genom åren. Även om jag bytt jobb så har kontakten funnits kvar. Några andra människor har jag knappt orkat med att träffa vilket ju är ganska sorgligt… Som heltidsarbetande småbarnsförälder finns inte mycket energi kvar till andra människor än de man automatiskt får serverade i vardagen. Samtidigt är det skönt att omge sig med människor ur samma bransch (restaurang/butik) eftersom vi tänker på ungefär samma sätt och förstår varandra. Något jag längtat efter är att kunna återknyta kontakten med gamla vänner, och att kunna knyta nya kontakter inom min bransch.
En annan sak jag verkligen hungrat efter är vidareutbildning! Trädgårdsmästarutbildningen på Säbyholm var en av de roligaste utbildningarna jag gått, på ett sätt ville jag inte att den skulle ta slut… Jag hade kunnat fortsätta att plugga där för resten av mitt liv, så kul var det. Men nån vidareutbildning har det inte varit tal om från min arbetsgivares sida (på 11 år har jag gått en enda betald kurs; en heldagsutbildning hos Algomin i Årstaberg). De fåtal yrkesrelaterade utbildningar jag ändå gått genom åren har jag fått betala själv och gå på min fritid. Sorgligt är liksom bara förnamnet…
Så det har jag verkligen försökt ta igen nu. Med råge. Att själva den 200:e dagen av omställning spenderades med en digital pomologkurs känns rent symboliskt väldigt mitt i prick. 😉
Från tankar till handling
Helt lätt har det förstås inte varit att knyta kontakter med folk mitt i en pandemi med tanke på vikten av social distansering. Men jag har ändå lyckats ganska bra. Podcasten var från början mest tänkt som ett sätt att vidareutbilda mig själv, så därför försöker jag med flit välja just ämnen som jag själv inte kan så bra, och gärna vill lära mig mer om. Eftersom den spelas in via Zoom så funkar det bra trots pandemin. Och visst har jag lärt mig massor, men att jag dessutom skulle lära känna fler människor via poddandet kom lite mer som en trevlig bonus. 🙂
Jag har också försökt engagera mig mer i Föreningen Sesam, att skriva i medlemstidningen, kontakta åldermännen med frågor, kontakta andra medlemmar som odlar specifika sorter med frågor, fröbyte mm. Kurserna har varit svåra att genomföra så de har jag fått delta i digitalt, men även digitala möten är ju möten och ger fler kontakter.
Sammanfattningsvis:
Jag har fått bättre blodtryck.
Blivit med podcast.
Fortsatt plugga pomologi.
Fortsätter pitcha mina manus till förlag men det lutar åt att ge ut dem själv. Vi får se.
Tittar på digitala lösningar.
Kontoret är klart.
Söker sponsorer och annonsörer.
Sonen har fyllt fyra.
Tre hundar har blivit en.
Hinner äta bättre och verkligen njuta av hundpromenaderna. Och så hinner jag skörda min egen sallat. Varje dag. 😄😄😄
Men det är fortfarande fullt upp, bara på ett annat sätt.
Nu fokuserar jag på rätt saker och rutinerna sitter. Nästa steg är att se över lönsamheten och addera fler digitala lösningar. Rom byggdes inte på en dag, brukar det ju heta… Men kanske på 300 dagar? Återstår att se hur långt jag hunnit då. 😉
Väldigt inspirerande läsning! Önskar jag vore lite yngre för då skulle jag också bli trädgårdsmästare.
Din podd är sååå bra och man ser fram emot nästa avsnitt!
Heja, heja!
Tack snälla du, vad glad jag blir! 😀 😀 😀
Jag hoppas att det blir många fler avsnitt, men riktigt hur pass många det blir hänger lite på om jag lyckas hitta annonsörer. Håller tummarna för att det blir många fler. 🙂
Så kloka ord! Jag tror många får/tar sig en riktig tankeställare om hur man vill leva! Väldigt bra!Min äldsta dotter m fam bestämde sig under pandemin och flyttar fr Sollentuna och hem hit t landet För att minska kostnaderna o få ett lugnare liv för sig o småbarnen.
Själv har jag blivit väldigt medveten om vilka bra val jag gjort ❤️ Bor på landet, går rakt över vägen till skogen m bär o svamp! Hade plats m ett stort växthus för mitt eget nöjes skull Har gått ner i arb tid(75%)o hinner leva o träna bättre! För mig har inte pandemin varit så negativ faktiskt. Det jobbiga har varit att åka in o handla bland folk som inte använder munskydd…..
Men vi äter verkligen bättre o hämtar grönt fr växthus o pallkragar varje dag
Jag läste och gillade din text.En fin beskrivning av utbildningen och den krassa arbetslivet som för det mesta går ut att trötta ut den Signe och det är så fel när man skulle få så mycket mer om man som arbetsgivare skulle ge lite inspiration tillbaka. Det är så bra att du bjuder själv på dina kunskaper. Fortsätt och utveckla det själv. Snart ska du kunna ha mer nytta av detta. Ser fram emot mer att läsa om trädgården.