-Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Wexthuset-
En mer hypad ärtväxt är svårt att hitta tror jag, men glädjande nog så är hypen välförtjänt. 🙂
Det har skrivits en hel del om den här raringen, inte bara i de vanliga växtodlarforumen och grupperna på sociala medier utan den har även nått rikstäckande radioprogram. Från att varit en snackis inom fröodlarekretsar så har Lokförare Bergfälts Jätteärt gått från att vara en älskad doldis till att bli folklig rikskändis. Storheten med Lokförarn är just storleken: baljorna blir både väldigt långa och breda. Och goda!
På radio
Agneta Magnusson, som skrivit om Lokföraren (i bl a boken Gråärter, rovor och den älskade kålroten) och är ålderman för ärtskrået i fröodlarföreningen Sesam blev intervjuad i radioprogrammet Nordegren & Epstein 4 februari 2019, avsnitt Jakten på jätteärten. (om du vill lyssna: först 19 minuter in i programmet börjar de prata om Lokföraren, det pratas om helt andra saker innan). I radioprogrammet berättar hon bl a att ”Vi slarvar bort vår odlade mångfald” ”/…/de här gamla sorterna klarar torka, de klarar det mesta mycket bättre än moderna sorter. Vi är lite dumma som inte satsar på dem.” vilket jag håller med om fullt ut. Visst kan det vara lurigt att få tag på frö, men de är väntan och jakten värd.
En annan viktig aspekt Agneta Magnusson lyfter fram i radioprogrammet är att ”Om du odlar de här gamla lokalsorterna, då får du alltså ärter under jättelång tid. Från tidig sommar fram till frosten. Och så får du lite i taget.” vilket ju passar oss hobbyodlare utmärkt! Jag vill inte ha all skörd på en gång, för vi äter inte upp allt på en gång. Att istället kunna gå och småskörda lite undan för undan är ju perfekt. 🙂
Köp Lokförare Bergfälts Jätteärt hos Wexthuset
I min pallkragsodling
Ibland kan jag blir lite sådär envist tvärtemot, nästan lite anti, mot saker som blivit alltför hypade. Med för höga förväntningar är det lätt att bli besviken, så därför försökte jag att även odla en hälsosam skepsis när jag vattnade och band upp plantorna. Helt i onödan, visade det sig, för den här raringen levde upp till alla förväntningar med råge. Och detta trots att jag inte alls orkade ge plantorna den omsorg de förtjänar… Att plantorna skulle kunna bli rejält höga på upp till 2-3 m visste jag, och eftersom de ger en hel del så kan de också bli tunga och behöver något riktigt stadigt att klättra på så därför fick de portaler av metall. Tyvärr hann jag inte med att binda upp ordentligt, så ibland knäcktes topparna av vinden men bra skörd blev det ändå.
Och jodå, balljorna blir precis just sådär bisarrt tokstora som folk säger. Den imponerade verkligen! Dålig på att klättra själv, ganska gänglig med ett luftigt växtsätt och inte helt lätt att få tag på frö men allt är förlåtet när du smakar den, jag lovar… Krispig, mjäll och sötgod även som förvuxen. Med färgglada, vackra blommor. Och så jättestor, såklart. Den tänker jag garanterat odla igen nästa år. Och nästa. Och nästa. 😉
Köp Lokförare Bergfälts Jätteärt hos Wexthuset
Historia och kännetecken
Lokförare Berfälts Jätteärt är en gråsockerärt döpt efter lokförare Birger Wilhelm Bergfelt, mannen som odlade den i Ludvika på 40 talet (kanske resterna av en gammal fransk sort som numera är borta) men varifrån han faktiskt fick sitt frö vet vi ännu inte… Även om mannen stavade sitt efternamn med E så är det korrekta sortnamnet stavat med Ä.
I boken Gråärter, rovor – och den älskade kålroten sammanfattar Agneta Magnusson den något snåriga historien om synonyma sorter till Lokförare Bergfälts Jätteärt såhär: ”/…/under hösten 2012 hände följande: Tillsammans med Agneta Börjeson, Lena Nygårds och företrädare för NordGen kom vi fram till att ’Jätteärten från Hälsingland’ och ’Karlbyheden’ är identiska och gav den namnet ’Lokförare Bergfälts Jätteärt’.” (Magnusson 2019:63).
Jämfört med andra högväxande sorter med stora baljor så beskrivs Lokförare Bergfälts Jätteärt kunna bli överlägset högst, ca 3 m. Andra kännetecken är rödvioletta blommor och lite rödaktiga stänglar med ganska veka klängen.
Köp Lokförare Bergfälts Jätteärt hos Wexthuset
Andra alternativ
Andra, jättestora sockerärter som också ofta lovordas är Bijou och Kims Favorit. Än jag har inte testat dem själv, men visst sjutton blir jag nyfiken… 😉
Mer om Lokförare Bergfälts Jätteärt:
boken Gråärter, rovor – och den älskade kålroten – Agneta Magnusson (2019)
boken Klint Karins kålrot och Mor Kristins böna: om fröuppropets kulturarv – Lena Nygårds & Matti Wiking Leino (2013)
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/pom/gront-kulturarv/lokforaren.pdf
https://www.impecta.se/sv/blogg/odling-tradgard/2018/01/19/pa-spaning-efter-jattearten.html
Trädgårdstrollets Trädgårdspodd – Avsnitt 5: Om ärter med Agneta Magnusson
Radioprogrammet Nordegren & Epstein 4 februari 2019, avsnitt Jakten på jätteärten. (om du vill lyssna: först 19 minuter in i programmet börjar de prata om Lokföraren, det pratas om helt andra saker innan)
Blogginlägget Jämförelse jätteärtor – Forsnäs Hemman
https://jordbruksverket.se/download/18.7dc1613e1785d10fcd9ba5b3/1616750588294/V%C3%A4xtsortmeddelande-2021-3-sortlistan.pdf
Jag köpte frön av denna på Tradera och är så spänd på att se resultatet i sommar! Tack för tipset om att sätta upp en portal, det kanske får bli något sådant. Jag har funderingar på en ram med armeringsnät i, men 2-3 m? Får nog tänka om då…
Hej Annika!
Vad roligt att du fått tag på frö! 🙂 Om du toppar plantorna ovanför 2-3 bladpar så blir de knubbigare och inte lika höga, men exakt hur höga de blir är svårt att svara på eftersom det beror på så många olika faktorer (jordmån, jorddjup, växtzon, väder, vattning mm). Men du kan ju testa! Eller testa att odla på olika ställen, och så toppar du bara några av plantorna så kan du jämföra hur de beter sig.
Lycka till med odlingen! Hoppas att vi får en riktig supersommar 2021! 🙂
Jag har bidragit till att den sprids, har bytt bort och skänkt bort en hel del och kommer fortsätta göra så. Supergod och mycket odlingsvärd!
Vad kul att du hjälpt till att sprida den så att fler får möjlighet att njuta av den, för det är verkligen en odlingsvärd sort. 🙂
En del hävdar envist att kulturarvssorter på något vis skulle vara sämre eller mindre odlingsvärda än moderna sorter, vilket ju är rent svammel… Och just Lokföraren tycker jag är ett utmärkt exempel på att kulturarvssorter tillochmed kan trumfa moderna sorter. 😉
Vad ska man tänka på när man tar frön från den? Har sett diskussion att absolut inte ta frön från de skidor som svällt upp. Stämmer det. Antar att de helst ska torka på plantan. Hur gör jag för att bevara denna i min trädgård och kanske sprida frön om jag lyckas.
Hur menar du med ”svällt upp”…? Alla frön behöver ju mogna ordentligt, så att ta omoget frö från platta baljor är inte bra. Det viktigaste är att man håller avstånd till andra sorter och bara sparar moget frö från plantor och baljor som ”blir som de ska”, dvs är sorttypiska.
Det finns jättefina och bra fröodlarinstruktioner i Sesams bok Frö för framtiden. Den finns på de flesta bibliotek, där finns ett specifikt avsnitt för fröodling av ärter. Rekommenderas varmt! Lycka till. 🙂
Hej . Hur ska jag bäst ta frön ?
Selektivt, och så sent som möjligt. 😉
Kortfattat innebär det att du ska välja att spara frö från plantor och baljor som är sorttypiska för Lokföraren, och gärna låta dem bli övermogna. Man kan klippa av hela plantan och låta baljorna torka och eftermogna inomhus på plantan (eller på annat torrt ställe) i några veckor. Tänk också på risken för korspollinering, dvs det är klokt att låta det vara ordentligt med avstånd mellan olika sorters ärter vid odling om man vill vara säker på att få sorttypiskt frö (och undvika korspollinering).
Du kan läsa mer om fröodling och hur man bäst tar frö i Sesams medlemsbok Frö för framtiden, den finns att låna på de flesta bibliotek.
Agneta Magnusson som är ålderman för ärtskrået i föreningen berättar lite om fröodling och Lokföraren i poddavsnittet Om ärter i Trädgårdstrollets Trädgårdspodd, den kan du lyssna på om du vill. Lycka till! 🙂
Hej! Tack för en superbra sida och fint tips!
Jag bor i en skreva i ett berg och har därför ingen jord utan odlar allt i kruka. Om denna inte odlas på friland hur stor behållare skulle du tro att den behöver?
Med vänlig hälsning,
Klara
Hej Klara!
Det är svårt att svara på exakt men vanligen brukar man säga att de flesta växter/plantor vill ha lika mycket jordvolym som bladmassa, dvs gärna så stor kruka som möjligt (eftersom Lokföraren blir ganska hög, ca 2 m). Det är klart, att det GÅR ju att odla i ”för liten” kruka också, men då får du springa och vattna och gödsla jätteofta, kanske flera gånger om dagen = väldigt jobbigt och opraktiskt. Det är därför man vanligen rekommenderar lågväxande sorter, som t ex Norli eller superlåga HalfPint till kruka medan de högre sorterna är mer lättodlade i dubbel pallkrage eller på friland (eller i jättekruka).
Du kan ju prova dig fram, men ju större kruka desto bättre… 😉
Hur tätt sår du lokföraren för att få bra skörd?
Jag har inte sett några officiella rekommendationer på radavstånd etc men jag brukar så ganska tätt eftersom jag bara odlar dem småskaligt här hemma, mot en portal/rosbåge. Jag brukar ha ca 3-4 plantor på varje sida om portalen och det har funkat bra hittills. Jag vet inte riktigt vad du menar med ”bra skörd”, men jag är väldigt nöjd med att ha bara ca 8 plantor. De ger ju rätt mycket ändå! Vi äter dem färska allteftersom, men om du vill ha för att kunna frysa in så är det förstås ännu fler plantor som gäller…
Lokföraren ger bra med skörd tycker jag. De är ju så stora baljorna, så det går åt bara 1-2 per person om man ska ha dem i en blandsallad. 😉
Tack! Hur bred är din portal då 🙂 ?
Tack! Hur bred är din portal då 🙂 ?
Hej Lillemor!
Portalen är ca 38 cm bred på varje sida, och varje år i början så tycker jag att det ser lite fjuttigt ut när jag sätter ut plantorna… Men sen när de börjar växa på sig så ser det mer ”lagom” ut. Allt är ju litet i början. 😉
Mina lokf.B. fick mjöldagg. Är de mer mottagliga än andra sockerärtor? Kan jag trots det anv. några till utsäde eller bättre försöka hitta nytt från friska plantor?
Jag vet inte om de är känsligare än andra sorter… De flesta sockerärter kan ju få mjöldagg (särskilt i slutet av sommaren). Jag får mjöldagg ibland på Lokföraren och brukar spara frö även av dessa plantor med bra resultat. 🙂 Men jag vidarebefordrar din fråga till Agneta, tidigare ålderman för ärtor i fröföreningen Sesam och återkommer med uppdaterat svar från henne. 😉
EDIT: Agneta hälsar att det inte är nån fara med mjöldagg. Spara frö du! 🙂
Hej! Ungefär hur långt avstånd ska det vara minst mellan olika ärtor för att undvika korspollinering?
Hej Lina!
Enligt Agneta Magnusson, tidigare ålderman för ärtskrået i fröodlarföreningen Sesam, så är det en eller ett par meter som räcker. Det berättar hon mer om i poddavsnitt 5: Om ärter. Poddavsnittet hittar du där poddar finns (Acast, Podbean mm) eller så kan du lyssna direkt via bloggen här: https://www.tradgardstrollet.se/2021/04/06/poddavsnitt-5-om-arter/