Japanskt vinhallon

trollet

Inte så kramgoa direkt

När jag för första gången sprang på japanska vinhallon så var jag på trädgårdsmässa. Fullt med folk var det, och med bara tre exemplar kvar på cc vagnen så fanns det inte särskilt mycket tid till att googla fram nån information heller… Kvickt nappade jag åt mig två plantor och med famnen full av annat ätbart vaggade jag dundernöjd iväg till kassan. Snart två år senare har jag fortfarande inte lyckats bestämma mig för var jag egentligen ska plantera de där japanska vinhallonen…. För det är inte bara att sätta ner dem varsomhelst.

Slingrigt stickiga

Japanska vinhallon är nämligen rejält taggiga med ett slingrande växtsätt och grenarna ska gärna bindas upp eller spaljéras. I Japan växer de vilt i gläntor och vid vägkanten och de trivs i de flesta lägen men vill gärna ha det halvskuggigt och väldränerat. Och jag har ju lerjord… Det blir nog till att jordförbättra en del. Taggarna är tunna och sitter väldigt tätt, tekniskt sett är de väl snarare att betrakta som behåring eller borst men visst fasen sticks de. Ordentligt! Det gäller alltså att välja en plats med gott om utrymme där vi å ena sidan lätt kommer åt de goda bären, å andra sidan slipper trängas med stickiga grenar.

Grenarna på japanskt vinhallon är rosaröda och tätt täckta med massvis av små borst eller minitaggar. Taggarna ser nästan ut som hår, men visst sticks de.
Enligt vissa källor klarar japanskt vinhallon bara zon 1-3, men enligt växtetiketten ska den klara upp till zon 4.

Vacker och vildvuxen

Det vetenskapliga namnet på latin för japanska vinhallon är Rubus phoenicolasius, på svenska kallas de ibland för bara vinhallon även om de egentligen heter japanska vinhallon. Grenarna kan bli ca 2 m långa och får ett liggande växtsätt om du inte binder upp dem. De beter sig som björnbör och odlas ungefär likadant men tänk på placeringen! Ge dem ordentligt med utrymme och sätt dem helst inte där du passerar ofta och nära för de är inte så gosvänliga direkt… Men ändå snygga plantor, de känns lite exotiska på nåt vis. Särskilt när bären kommer i stora tunga klasar! 🙂

Japanska vinhallon trivs i halvskugga i väldränerat läge, vissa sidor tipsar om att det kan funka utmärkt att plantera dem under uppvuxna fruktträd så att de får stöd och skugga. Bären verkar dock bli avsevärt mycket godare om plantorna placeras soligt och gödslas generöst. Revorna ger frukt år två, sedan dör de så det gäller alltså att kunna komma åt och beskära regelbundet också. Bären i en och samma klase mognar inte samtidigt, så det går att plocka lite bär då och då från ungefär augusti till september. Plantorna du ser på bilderna här har stått och stampat otåligt i sina krukor… Försummade som sjutton. Egentligen är bladen mer mörkgröna, men just de här plantorna har kvävebrist och därför är bladen gulare. De är dessutom fotade i slutet av säsongen, inom några veckor tappade de sina blad när hösten kom.

Plantorna får lååånga grenar… Odla gärna mot en spaljé.

Smaken då?

Smaken på japanska vinhallon är väldigt olika beroende på hur pass mogna bären blivit… Ju mognare desto sötare, så ha inte för bråttom med skörd. Smaken brukar beskrivas som en korsning mellan hallon och björnbär ungefär. Som omogna smakar de som vattniga, svagmilda, extra fasta hallon ungefär. Ju mognare och sötare de blir, desto mer framträder lite björnbärssmak. Eftersom jag tyckte att de vagt påminde om allåkerbär i utseendet (själva bären alltså, inte plantan) så hoppades jag att de kanske eventuellt skulle påminna om dem i smaken också, men tji fick jag. De ser mer tropiska ut än vad de smakar. Men goda! 🙂

Bären lär hålla formen bra efter frysning, och är rysligt snygga som dekoration på tårtor och kakor. Självklart går de också bra att sylta och safta, men personligen tycker jag att sylten (har aldrig testat att safta dem än) blir mer intressant i smaken om de blandas med andra bär, t ex björnbär eller hallon och blåbär. Det ska bli kul att se hur pass produktiva buskarna kan bli när de tas om hand ordentligt.

Det ska bli kul att se om de trivs här hos mig! En del källor anger härdighet zon 3, andra zon 4. Jag bor ju i zon 4, så håll tummarna för att de klarar sig. 🙂

Fördelen med stickiga grenar är att jag får ha bären ifred för hungriga mördarsniglar. 😉
Läs också Sortguide: Sommarhallon
Fler inlägg om frukt och bär

Annons

5 Comments

  1. Jag satte 2st japanska vinhallon. En under en äkta kastanj i skugga/halvskugga, den blev inte gammal. Den andra är spaljerad mot en södervägg i full sol i zon 1 och den växer bra.

    1. Intressant! Vissa återförsäljare anger ju skugga/halvskugga som bästa platsen för japanska vinhallon… Och jag har velat som sjutton och funderat så mycket (och länge) kring var jag ska sätta mina plantor. Hade gärna haft dem i dubbla pallkragar i full sol men inte vågat riktigt, tack för tipset! Vad bra att du berättade hur du gjort, nu hamnar de i solen! 😀 😀 😀

  2. Mina dog andra året, stod i ganska soligt läge med vandrande skugga, zon 3. Andra växter som står på samma plats trivs bra så jag skulle inte ha dom. Köpte goda hallon du rekommenderat istället.

    1. Attans, vad trist att de dog! De verkar klara zon 3 rent generellt, hoppas att jag har bättre tur fastän jag bor i zon 4…
      Och det ena utesluter ju inte det andra, jag odlar ju ”vanliga” sommarhallon också. 😉

      Vad roligt att du hade nytta av sortguiden om hallon! 😀

  3. Hade 2 i läge som hade 2-3 timmar sol per dag, de mådde inget bra där, flyttade på dem till full sol och helt galet vad det växte.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.