5 Tvååriga grönsaker att beredskapsodla

-inlägget innehåller reklam för föreningen Sesam-

Innan du sätter igång med din beredskapsodling, fundera på vad du vill åstadkomma. Vill du ha kortsiktig skörd? Eller vill du skapa mer långsiktiga kretslopp av skörd? Du måste inte välja, klart du kan köra både och! Men om det är långsiktiga kretslopp du vill skapa så behöver du lära dig att fröodla och även skörda frö, dvs att odla från frö till frö.

Ettåriga grönsaker kan skördas som grönsak och som frö redan första året. Tvååriga grönsaker kan du skörda som grönsak år ett men de ger inte frö förrän år två. Om du är nybörjare så kan du förstås nöja dig med att köpa frö av tvååringar, men om du har odlat ett tag och vill kunna skapa eget kretslopp av frö så lär dig att fröodla. På riktigt, från frö till frö. 😀

Ingen kan fröodla allt men alla kan fröodla något; välj en favoritgröda och lär dig att fröodla den, från frö till frö. Ärter är perfekt för nybörjare (ettårig). Sen kan du ta dig an en tvåårig gröda. Sen kan du lära dig en till, och en till. Ett varningens ord bara: det är rysligt ROLIGT att fröodla! När du väl har börjat kommer du inte vilja sluta. 😉

Tvååriga växter ger fröskörd år två

Om du bara tänker köpa frö och använda det som en engångsprodukt så kan du förstås skörda själva grönsaken redan år ett, men om du vill skapa ditt eget kretslopp av frö, om du vill budgetodla fullt ut och slippa köpa frö så är det lite mer att tänka på. Då gäller det att du sparar några plantor som du sen gräver upp före frost och vinterförvarar i skyddat läge (t ex en jordkällare) och sen tar fram igen till våren, då du långsamt låter dem vänja sig vid utomhusmiljön och sen gräver ner dem i landet igen för att du sen till hösten ska kunna skörda deras frön. De ger alltså kvalitativt frö först år två.

Om du dessutom vill fröodla nån favoritsort i bevarandesyfte så är lite mer att ta hänsyn till; då behöver du odla upp tillräckligt stort minimiantal av grödan för att undvika inavelsdepression, du behöver ta hänsyn till avståndet till eventuella andra sorter eller arter för att undvika oönskad korspollinering och du behöver (kanske, om det behövs) selektera, dvs bara spara frö från friska och sorttypiska plantor. Även fröodlare som odlar från frö till frö kan förstås skörda en del grönsaker år ett, det gäller bara att odla upp ett extra överflöd så att det finns tillräckligt många fina plantor att vinterförvara sen till hösten före frost. 🙂

Lättare och svårare

Om du är nybörjare på att fröodla tvååriga grödor i bevarandesyfte så välj nån lätt. Det finns både lättare och svårare tvååringar men betor och kålrot är båda två tacksamma för nybörjare. Betor är nog allra lättast, eftersom den är mer förskonad från de skadedjur och sjukdomar som kan drabba kålväxter. Om du är nyfiken på att testa och lära dig att fröodla en tvååring så testa gärna en rödbeta eller foderbeta, de brukar vara rätt snälla och lätta sålänge du har bra förvaringsmöjlighet för rötterna vintertid.

Du kan läsa mer ingående om hur du fröodlar specifika grödor i boken Frö för framtiden utgiven av Föreningen Sesam, eller börja med särtrycket Fröodling – kom igång med din fröodling, som är skriven av åldermännen Olle Johansson och Hildegard Nufer i Sesam.

Tips och tricks

Många tycker att det verkar väldigt knepigt att fröodla i bevarandesyfte vad gäller det där med säkerhetsavstånd mellan sorter för att undvika oönskad korspollinering men det behöver det inte vara. En del vill inte begränsa sig; vill inte BARA odla en namnsort utan vill odla MÅNGA olika namnsorter. Och det kan du, om du vill, men inte varje år. Om du t ex vill hålla igång två olika namnsorter av favoritmorot så kan du göra det om du låter dem gå i blom vartannat år. Dvs välj att låta EN namnsort av morot gå i blom per år om du vill undvika oönskad korspollinering. 🙂

Exempel: Jag vill fröodla BÅDE sommarmoroten Nantes och höstmoroten Rothild från frö till frö i bevarandesyfte. Det kan jag. Men de får inte blomma samtidigt.
År 1: Jag sår både Nantes och Rothild. Övervakar dem noga och regelbundet och selekterar bort (dvs rensar bort eller äter upp) de plantor som uppvisar blomknoppar INNAN de går i blom. Morötter ska ju inte gå i blom år ett. Till hösten äter jag upp alla Nantes. Rothild gräver jag försiktigt upp ca 30 plantor av och vinterförvarar i jordkällaren i fuktig sand, skyddade från skadedjur.

År 2: Jag sår nya Nantes och planterar försiktigt ut mina vinterförvarade Rothild-rötter till våren. Övervakar noga och regelbundet Nantes-plantorna och selekterar bort (dvs rensar bort eller äter upp) de plantor som uppvisar blomknoppar INNAN de går i blom. Till hösten skördar jag frö av Rothild-plantorna. Nantes gräver jag försiktigt upp ca 30 plantor av och vinterförvarar i jordkällaren i fuktig sand, skyddade från skadedjur.

År 3: Jag sår nya Rothild och planterar försiktigt ut mina vinterförvarade Nantes-rötter till våren. osv.

OBS! Eftersom morotsfrö har rätt ok hållbarhet i rumstemperatur på 3-5 år så behöver du egentligen inte fröodla namnsorter av morot från frö till frö VARJE år för att hålla igång en sort, det räcker att du gör det ungefär var femte år. Eller ännu mer sällan, om du förvarar din fröskörd i frysen. Det har ju ännu bättre hållbarhet i frysen så frys det gärna när det blivit tillräckligt torrt. Det blir ju så härligt mycket frö! Prova så får du se. 😀 😀 😀

1, Betor

Rödbeta är en av de lättaste, men kanske inte den som vi äter mest av i Sverige till vardags… Vitbetan däremot har också söt och god smak men ger betydligt större skörd och färgar heller inte av sig på annan mat. En av mina personliga favoriter är vitbetan Albina vereduna men det finns fler… Och visst finns det polkabetor, gulbetor och en himla massa andra också. Välj nån du verkligen tycker om och som du tycker ger hyfsat bra skörd helt enkelt. Kom ihåg att du även kan även äta blasten på betorna.

Betor är tvååriga korsbefruktare som pollineras av vinden och insekter så om du vill fröodla den i bevarandesyfte behöver du som minimum spara frö från 5-10 st plantor (gärna fler) och ha minst 500 m (gärna 1 km eller mer) i säkerhetsavstånd till andra betor. Rödbeta-Gruppen kan korsas med mangold (som ju är en bladbeta), sockerbeta och foderbeta OCH den vilda strandbetan.

2, Kålrot

Kålrot Brassica napus är tvåårig korsbefruktare och pollineras av insekter. Om du vill fröodla den i bevarandesyfte behöver du som minimum spara frö från 5 st plantor (gärna fler, 10-15 st) och ha minst 500 m säkerhetsavstånd till såväl andra namnsorter av Brassica napus och Brassica rapa. Kålrot korsar sig med både raps, rova och den vilda åkerkålen.

Kålrot är faktiskt en riktig superklassiker som du kan odla i nästan hela Sverige, även långt upp i norr. Välj gärna en lokalsort, då vet du att den är odlingssäker och hinner ge fullmoget frö (efter vinterförvaring) i just din växtzon.

3, Palsternacka

Palsternacka Pastinaca sativa är tacksam eftersom den ofta brukar självså sig. Palsternacka är tvåårig korsbefruktare som pollineras av insekter. Den är känslig för inavel så spara frö från minst 15 st plantor, gärna fler. Palsternacka kan korsa sig med vildpalsternacka så ha koll på vad som växer i närheten och ha minst 500 meters säkerhetsavstånd (gärna mer) till andra sorter av palsternacka för att undvika oönskad korspollinering. Säkrast är att bara odla en namnsort av palsternacka.

I de lägre växtzonerna kan palsternackan stå kvar på odlingsplatsen vintertid, täck med lite halm eller annat isolerande för säkerhets skull. I kallare delar av landet behöver rötterna grävas upp inför vintern och förvaras i t ex en jordkällare för att sedan planteras ut igen till våren år två. Enklast är förstås att låta dem stå kvar i landet om växtzonen tillåter men se upp för sork och möss.

4, Morot

Välj gärna en riktigt bra tidig och produktiv sommarsort och en riktigt bra höst-vintersort som tål att lagras länge (om du har nånstans att lagra skörden, förstås). Det finns sorter som tål lerjord lite bättre än andra och vissa sorter som tål sjukdomar lite bättre. Morotsfrö finns ofta att köpa som F1-hybrider, skippa F1-hybrider om du vill kunna fröodla i bevarandesyfte från frö till frö. Kom ihåg att du också kan äta morotsblasten om du vill, gör en pesto eller blanda med annat bladgrönt.

Morot Daucus carota är tvåårig och pollineras av insekter så om du vill fröodla den i bevarandesyfte behöver du som minimum spara frö från ca 15-30 plantor, ha minst 500 m säkerhetsavstånd till andra morotssorter och kom ihåg att morot även korsar sig med blomstermorot och vildmorot.

5, Grönkål

Kål är inte ettårig, den är tvåårig och ger frö år två men visst kan du skörda en del blad nedifrån redan år ett om du vill. Så även om kål egentligen är en toppengröda så är den långt ifrån självklar att ha med på den här listan eftersom den är lite lurig att fröodla från frö till frö i bevarandesyfte; kål ger frö år två och uppgrävda plantor vinterförvaras lättast i en jordkällare (om man inte bor i södra Sverige eller har odlingen i ett väldigt skyddat läge, då kan de ibland tillochmed stå kvar på växtplatsen). Det är en tvåårig korspollinerare som dessutom kräver ganska stora isoleringsavstånd till andra sorter (och rapa korsar sig med napus) om du vill vara säker på att bibehålla sorten så som den är och undvika korspollinering… Men med det sagt; kål är ändå toppen och den tål en del kyla och många kålsorter kan tillochmed stå kvar i odlingen och skördas vintertid till julbordet (bara du kan skydda den från rådjur). Och OM du skulle lyckas med din fröodling så ger kål härligt stora mängder frö. 😉 Om du inte ids fröodla den och hellre köper frö så ger den ju ändå mycket mat, över en lång period redan år ett. (Om du gärna vill odla en ettårig kålväxt för microgreens så satsa på rädisa, den ger frö år ett). Klassisk huvudkål ger förvisso större skörd per kilo men är svårare att ta eget frö av, men om du ändå bara tänker köpa frö så kan du förstås satsa på huvudkål ändå. Om du vill köpa frö; köp rejält med frö. Gärna storpack och dela med en granne eller odlarvän. 🙂

Annars upplever jag grönkål som den bästa kandidaten (av de olika kålsorter som finns) för självhushållare som vill kunna ta eget frö och budgetodla eftersom den inte är riktigt lika känslig för angrepp av skadedjur som kålmal mm, och grönkål brukar också repa sig lite bättre från sådana angrepp än t ex huvudkål. Och det fina med grönkål är också att den är tacksam att skörda av lite i taget nedifrån. Det går alltså att skörda bara så pass många blad som man faktiskt behöver till den maträtt som ska lagas, plantan lever ändå vidare och fortsätter att producera nya blad i toppen. Väldigt praktiskt.

Nybörjare ska skynda långsamt

Bästa sättet att lära sig något nytt är att ta lite i taget. Så ta dig inte vatten över huvudet nu, börja lite lätt. Välj EN tvåårig grönsak du verkligen gillar och lär dig att fröodla den från frö till frö. Många älskar kål, men kål kan vara ganska svårt att fröodla för nybörjare och är svårare i vissa delar av Sverige. Välj hellre t ex rödbeta eller kålrot, de är snällare och lättare att lyckas med för nybörjare i fröodling. Lär dig en gröda i taget, och sen bygger du på kunskapen lite till för varje år. Då blir det roligt! 😀

Och det blir ju också en himla massa mängder med frö….! Det är också roligt! Dela den glädjen; sprid och dela med dig av ditt frö och din kunskap till grannar och bekanta. Det är bra beredskap! För vad hjälper det om bara du ensam har egen mat när krisen kommer…? Alla behöver börja fröodla mer, dvs från frö till frö. Det är mer långsiktigt hållbart. Bra beredskap, helt enkelt. 😉

Läs också: 9 Ettåriga grönsaker att beredskapsodla

Poddavsnitt 49: Om beredskapsodling

Ekologisk fröproduktion – en handbok

Sortguide: Fleråriga grönsaker

Annons