Tomaten Linda

Okänd men känd

Linda är en sån där sort som jag varit nyfiken på länge… Den är redan poppis hos vissa tomatodlare (som odlat länge, och byter frö med varandra snarare än köper i trädgårdsbutiken) men hopplöst okänd hos den stora massan. En populär doldis-tomat, kan man säga.

Att få reda på mer information om den här sorten har verkligen inte varit så lätt. Mina”vanliga” källor till kunskap har inte levererat som brukligt: böcker, Tomatklubbens Medlemsblad, Tatianas TomatoBase, Danska Tomatdatabasen mfl har inte haft mycket att säga om Linda. Och då finns det ändå flera olika tomatsorter med samma namn, så det var ju lite snopet.

Flera olika Linda

Dels verkar det finnas en hybridtomat som heter Linda F1, men det finns också en icke-hybrid som heter Linda från Ryssland. Hybriden Linda F1 har japanskt ursprung och dök upp nån gång runt 2009 och ger ganska stora, röda tomater men smaken verkar lämna en del övrigt att önska. Båda sorterna är tidiga och produktiva, men hybriden är tåligare mot många sjukdomar. Om de är släkt med varandra eller ej har jag inte lyckats få reda på än. Sen har det också dykt upp en söt, mörkrosa körsbärssort från USA som heter Sweet As Linda framtagen av Millard Murdock (som döpte den efter sin fru Linda)… Rörigt värre.

Den som jag har odlat är den ryska icke-hybriden Linda. Den ger tomater i mindre storlek, men den är duktigt produktiv hittills. Frö fick jag tag på av en odlarvän i Sverige, som i sin tur fått frö från en tomatentusiast i Finland. Som tack fröodlar jag upp Linda åt henne iår, men jag säljer inte frö så det är ingen idé att ni frågar. 😉

Hopp och förtvivlan

Att dra upp några plantor av Linda visade sig vara lättare sagt än gjort… Först fick jag hela såddrummet förstört av en fågel som tog sig in via en takventil. Plantmassakern var ett faktum. Jag hade inte så många Lindafrön att jobba med heller så nu blev det en riktig rysare… Pga akut platsbrist (jag blev ju tvungen att så om typ ALLT på en gång: chili, kål, tomater osv) så satte jag bara två frön denna gång. Båda plantorna drabbades av nån trist svamp på stammen, så de ruttnade liksom på mitten…! Jättetrist. Men skam den som ger sig, jag fick vackert så Linda en gång till och tredje gången gillt så gick det! Mina sista två frön tog sig och det blev iallafall två frodiga plantor till slut.

Egentligen ska man ha ca 10 plantor av en tomatsort vid fröodling (gärna ännu fler), för att undvika degeneration… Men nu blev det som det blev. Bättre frö från två plantor än inget frö alls. 🙂

Praktisk busktomat

Tomaten Linda är en hyfsat kompaktväxande busktomat som har funkat fint att odla i kruka. Och duktigt produktiv! Jag har odlat Linda i mellanstor snittblomshink med hål borrade i sidorna, i soligt men blåsigt läge. Linda brukar beskrivas som ultratidig, och trots att jag fick så om flera gånger så är den ÄNDÅ en av de tidigaste tomaterna att mogna här hos mig i zon 4. Imponerande! Enligt vissa källor ska Linda ge ganska små tomater, typ som lite större än körsbärstomater men enligt andra (mer pålitliga) källor så blir tomaterna 70-90 g stora. Hos mig har tomaterna vägt ca 60-85 g och varit fasta och fina i fruktköttet.

Plantan verkar också tåla temperaturväxlingar bra. Efter de massiva regnmängderna som kommit de senaste dagarna i slutet av augusti så är det många andra tomatsorter som spruckit men Linda har hållit fint, förmodligen för att krukorna har så bra dränering. Enstaka tomater har fått sömmar, men de håller fortfarande ihop. Jag vet att enstaka odlare klagat i sociala medier på att deras Linda-tomater spruckit vid ojämn vattning men mina har klarat sig, trots rekordstora regnmängder på kort tid från ovan.

Fördelar och nackdelar

Fördelarna med Linda är många: det är en praktisk busktomat som vissa fröfirmor definierar som dvärgbusk, så den går att odla även i mindre kruka och då få en mindre planta. Personligen tycker jag att den snarare är en klassisk busktomat och är på tok för stor för fönsterbrädan i köket, men jag kan tänka mig att den funkar bra även om ampeltomat. Linda har klarat att odlas i blåsigt läge men ändå gett bra, och blommar fortfarande så det verkar som om sorten även ger skörd under en längre period. Enligt Nikitovka Seeds klarar Linda även viss skugga, men det har jag inte testat. Soligt men blåsigt har mina plantor stått.

Nackdelen med Linda är att det är lurigt att få tag på frö. Sorten verkar heller inte vara särskilt motståndskraftig mot just svampsjukdomar, plantorna har mått radikalt bättre av att odlas utomhus (än inomhus). Just växthus är nog inte optimalt för Linda.

Smaken då?

Smaken är som baken och allt det där men jag personligen tycker inte att Linda är en gourmet-tomat. Helt ok är den, mild smak. Många gillar den, jag också, men nån supersöt godistomat ska du inte förvänta dig. Mer en bra allroundtomat i matlagningen. 🙂

Fler ”Lindor”

Det är verkligen inte särskilt lätt att få tag på frö till den ryska Linda… Men om du heter Linda och egentligen mest vill odla den för namnets skull så finns det andra sorter som alternativ: Linda Lea (som ger gula tomater, stora om en golfboll ungefär), Sweet As Linda, Sweet Linda, Rozalinda, Rosalinda Pink Dwarf eller bifftomaten Linda’s Faux.

Hur pass lätta eller svåra de sorterna är att få tag på vet jag inte, men då har du fler alternativ att söka på allafall. 🙂

Har du odlat tomaten Linda? Hur gick det, och i vilken zon odlade du den?
Kommentera gärna inlägget och berätta. 🙂 🙂 🙂

Källor i urval:

Danska Tomatdatabasen

https://nikitovka.com/en/tomato/1188-dwarf-cherry-tomato-linda-4823094400930.html

https://farm-sv.desigusxpro.com/posadka/ogorod/paslenovye/tomat/linda-f1-osobennosti-plodov-i-semyan.html

https://hundred-worries.com/sv/advices/8475

Läs också: En tomatodlares olika faser

Fler inlägg om tomater

Annons