Gästbloggare: Lars Lindström, föreningen Allkorn
Bromus secalinus – Råglosta
Lostor – ett bortglömt sädesslag
Vete , råg, korn och havre har du väl hört talas om, men hur är det med Råglosta? Vårt 5:e svenska spannmål som odlats här i mer än 5000 år?
Släktet Lostor inom gräsfamiljen, är idag ett bortglömt släkte men som har betytt mycket för människan i Sverige och troligen för vår framtid med. Mest känt av lostorna är Råglosta (Bromus secalinus), som odlades i Sverige under flera tusen år och förekom från stenålder fram till slutet av 1800-talet och är således äldre som spannmål än både Råg och Havre i Sverige. Det är ett ettårigt sädesslag som främst odlades för sina stärkelserika frön. Råglosta är, precis som speltlosta och den betydligt sällsyntare ardennerlosta, tetraploid med 2n = 28 kromosomer. Den är närmare släkt med vete, råg och korn än vad många tror, även om den hör till släktet Bromus. Havre är mer avlägset släkt.
Gammal och pålitlig
Fynd visar att råglosta odlades aktivt redan runt 3 900 f.Kr. och ända fram till romersk järnålder. Exempelvis i Skåne på några platser så var det stor del av skörden som var råglosta under bronsåldern (upp till 40%) Under historisk tid användes den i tunnbröd, svagdricka, öl och även som utfyllnad i nödår om rågskörden slog fel. I tidningar från slutet av 1800-talet rekommenderas folk att brygga ”Bromusdryck” då den ansågs god. Bland estlandssvenskar på Nuckö finns uppteckningar från 1938 där man mältade råglosta till ”lustmalt” och bryggde ett öl som kallades löste eller lostöl. Även ölsorten Keptinis från Litauen gjordes förr i tiden ibland på råglosta.
Att göra öl av Losta har testats igen i Tyskland, vilket var gott.
Råglostan försvann under 1900-talet, framför allt på grund av förbättrad ogräsrensning och att behovet av alternativa grödor minskade när jordbruket moderniserades. Samtidigt spreds felaktiga uppgifter om att råglosta skulle vara besk eller giftig, något som i själva verket härrörde från andra ogräs som dårrepe och klätt samt växtsjukdomen mjöldryga. Denna missuppfattning lever kvar än idag.
Idag finns knappt det kvar i vilt tillstånd, förutom några allmogeåkrar som håller de vid liv.
Stora frön som inte dråsar så lätt
Råglosta har flera egenskaper som gör den intressant att ta tillbaka i odling. Den har stora frön, dråsar inte lätt, gror jämnt och utvecklas snabbt. Plantorna blir oftast under en meter höga och konkurrerar bra mot ogräs. Den kan odlas med vanliga jordbruksmaskiner och kräver inga specialredskap. Det finns både vår- och höstformer. Framförallt är den god och har extremt höga nivåer av betaglukaner,
vilket har gjort att den funkar bra att göra t.ex pannkakor av. Råglosta funkar också väldigt bra till tunnbröd, som ger ett mycket godare tunnbröd med mer smak. Den har en annan typ av gluten än vete, korn och råg som bör få ett eget namn.
Frövikt ligger runt 15 mg, beroende på variant.
the status of these Neolithic weeds in Central Europe, Article in Plant Systematics and Evolution · February 2016 av Koch, Meyer, Thiv och Bernhardt
Speltlosta
Speltlosta (Bromus grossus) är nära släkt med råglosta och delar många av samma odlingsegenskaper. Den förekommer mer sparsamt i arkeologiskt material men verkar ha odlats i mindre skala under samma perioder. Speltlosta har något större frön än råglosta, omkring 21 mg. Även speltlosta är självbefruktande och lätt att hantera i småskaliga odlingar.
Sammanfattning
Råglosta och speltlosta användes som sädesslag under nästan 6 000 år och har egenskaper som gör att de passar väl in i dagens intresse för kulturspannmål och större biologisk mångfald inom jordbruket. Med deras långa odlingshistoria, robusta egenskaper och möjligheten att odlas med befintliga redskap finns goda skäl att återuppta odlingen av dessa nästan bortglömda sädesslag.
De odlas idag nästan uteslutande av en enda person i världen, där runt 100 populationer har samlats in och framförallt vårsådd Råglosta UA Botan odlas på några hektar så årliga produktionen är något ton av Råglosta, som skalas och görs till mjöl och i framtiden även mältas till öl.
Mer om råglosta på YouTube:
Bromus secalinus – Råglosta sädesslaget från forntid till framtid
Rye brome – the forgotten cereal
Bakning av tunnbröd på råglosta, som sedan bakas i ugnen
Och här provsmakning av Annica Michelson, spannmålsexpert i Finland.
Om Lars Lindström
Ordförande i Föreningen Allkorn, en förening som jobbar med bevarande och utveckling av kulturspannmål. Sorter som användes förr, de är mindre förädlade och har en större mångfald och passar ekologisk odling.
Läs mer på Föreningen Allkorns hemsida
Föreningen Allkorn finns också på instagram: @foreningen_allkorn
Du kan också läsa mer om kulturspannmål på Lars instagram @lars._.lindstrom och @ancient.grains.are.the.future och Lars hemsida Eldsmark.se
