Tomater på ”friland” (latversionen)

trollet

För varmt för att gräva

Nu är det varmt. På tok för varmt för att jag ska orka gräva och spetta i vår tunga uppländska lerjord, som dessutom är generöst dekorerad med en hel del stora stenar. De där stenarna är liksom preciiis sådär lömskt gömda, nån decimeter ner i marken, att man hinner börja med att få bort grässvålen och tänka att ja det här ÄR nog verkligen en bra plats att plantera på, ta nåt glatt spadtag, och sen tar det stopp. Tvärstopp. Lika snopet varje gång.

Bottenlösa hinkar + armeringsjärn = sant!

Men ids man inte gräva nedåt så får man bygga uppåt. Att bygga en ram av torvblock eller pallkragar som sedan fylls på med jord/kompost är ju förvisso en klassiker, men nu har jag bråttom och bara ett fåtal plantor kvar som ska ner i jorden så jag kör på den otåliges latversion istället: bottenlösa hinkar och armeringsjärn.

Du behöver:

  • Sticksåg/ annan såg
  • Hinkar du inte är rädd om
  • Armeringsjärn
  • Gummiklubba
  • Tomatplantor
  • Uppbindning
  • Köpejord (eller egen kompostjord)
  • Etikett (jag använde maskeringstejp + vattenfast tuschpenna)

Såhär gjorde jag:

Först av allt grävde jag bort grässvålen där hinkarna ska stå, mest för att det inte ska se alldeles för tokfult ut när gräset växer upp runt och det inte går att komma åt med gräsklipparen. Sen rotade jag fram några hinkar.

Jag har använt snittblomshinkar från mataffären (nu råkade det bli mellanstorlek men ju större desto bättre egentligen) och sågat av botten på dem med en sticksåg. Armeringsjärn hade vi hemma, så de hamrade jag ner i marken med en gummiklubba. Trädde över en bottenlös snittblomshink över varje armeringsjärn och försökte skruva/vrida ner det så gott det gick i lerjorden. Sen i med en planta i varje hink, band upp mot armeringsjärnet och märkte varje hink med maskeringstejp + vattenfast tuschpenna med sortnamn. Sist fyllde jag på med köpejord och vattnade. Klart! 🙂

Snabbt och enkelt

Det finns såklart en massa andra sätt att odla på om man vill odla på friland: upphöjda bäddar, hügelbäddar, tomatpåle med jordankare och hönsnät runt osv… Men det här gick snabbt och enkelt för mig eftersom jag redan hade allt jag behövde hemma. Bra budgetodling, med andra ord. 😉

Och om du vill bygga upp en ny odlingsbädd på platsen där du odlat i bottenlösa hinkar så är det ju lätt gjort… Grunda med kartong runt, lägg  kvistar/kompost runtom som en ram och när du skördat klart från tomatplantorna så klipp ner dem, ta bort armeringsjärnen och lyft upp krukorna och lämna kvar jorden som rasat ur. Om det är en genomrotad jordklump kan du ju bara hacka sönder den med spade och sen fylla på med mer höstmaterial från trädgården: gräsklipp, ihopkrattade löv mm. I vår kan du toppa med lite jord och börja om odlandet igen.

Yamal och Sunviva är båda ”resistenta”/motståndskraftiga mot flera trista sjukdomar så därför valde jag dem, särskilt som jag odlar potatis i närheten.
Läs också: Såhär budgetodlar jag tomater
Fler inlägg om tomater

Annons

5 Comments

  1. Vilken fantastisk och enkel idé Jag har också några tomater som jag inte riktigt vet var jag ska göra av. Men nu vet jag.
    Tack vare din inspirerande blogg.

  2. En amatörfråga – när man pratar om ”utvecklingstid” på tomater i detta fall, vad menar man då?
    Jag har börjat tro att det inte är från frö till frukt, vilket var min första tanke.

    Är det från att det börjat bildas en tomat till att sagda tomat är ätmogen?

    (Och hur funkar det med andra köksväxter – från att mina morötter gror till att de är klara tar verkligen inte så kort tid som det står på olika sajter.)

    1. Hej Annika!

      Intressant fråga! Såvitt jag förstått det så avses tiden från att fröet faktiskt grott, tills dess att frukten mognar. Alltså inte från sådd/frö till frukt, utan från ”grodd” till frukt… Men då avses också optimala odlingsförhållanden vilket vi som privatpersoner sällan kan erbjuda våra stackars växter, dvs rätt temperatur, jämn gödsel, vattning osv… Det är vad jag TROR, men för att få veta så har jag kontaktat en fröfirma med frågan. Ska bli spännande att se vad de svarar! Återkommer med mer info om/när de svarat på mitt mail. 🙂

      1. Oh, har inte (pinsamt nog) faktiskt tänkt tanken på att själv fråga dem. Trodde det var en självklarhet som alla ”vet”!
        Jag menar, att en tidig tomat har strax över 60 dagar matchar liksom inte ”förodla från mars” som många gör. Med det sagt, en jag köpte som planta fick de första mogna tomaterna vid midsommar. Så. Ja. Optimalt optimalt. Då kanske. 🙂

        1. Haha, att man TROR att man vet och att man faktiskt vet är ju inte riktigt samma sak… 😉
          Ofta så tror jag att jag vet, men sen får jag nån sån där klok fråga från en läsare och börjar fundera på om jag faktiskt vet på riktigt eller inte… 😉 Det fina med att ha en blogg är att man aldrig slutar lära sig saker, läsarnas frågor blir lite som min egen vidareutbildning.

          Ibland undrar jag också om olika fröfirmor kan ha olika definitioner av det där med utvecklingstid, för en och samma tomat kan ha väldigt olika antal dagar i utvecklingstidhos olika återförsäljare/olika fröfirmor. Men det kan ju kanske också bero på var i världen plantorna odlas, och HUR de odlas (med/utan konstgödsel/automatisk bevattning osv).

          Jag har inte fått svar från dem än, det är ju semestertider. Återkommer när jag vet mer, jättebra att du angav mailadress. 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.