Gästbloggare: Elisabeth Håkansson @vallby_friluftsmuseum
Schalottenlöken ’Margit Olivia’
På Vallby Friluftsmuseum odlar vi schalottenlöken ’Margit Olivia’. Löken samlades in 2007 av förre museiträdgårdsmästaren och ingår i museets Levande samlingar. Den är också inkluderad bland de vegetativt odlade köksväxterna i Programmet för odlad mångfald (Pom).
’Margit Olivia’ är en arvelök som har odlats i Västmanland sedan minst andra hälften av 1800-talet. Löken är döpt efter sina tidigare odlare. Margit, född 1925, var den som delade med sig av löken till museet. Hon bodde i Orresta utanför Västerås, där hon odlade löken i sin villaträdgård med hjälp av sin dotter. Hon hade även odlat den på Gansta gård, barndomshemmet som hennes föräldrar förvärvade 1932 och där hon själv bodde med sin familj innan flytten till villan i Orresta. Traditionen att odla schalottenlöken gick i arv. Margit hade sett sin mamma Astrid Olivia odla den. Hon hade i sin tur fått löken från sin mamma. Förmodligen hade löken odlats inom familjen eller släkten längre tid än så, men det är inget vi med säkerhet vet.
’Margit Olivia’ bevaras i nationella genbanken
’Margit Olivia’ är som tidigare har nämnts även utvald inom ramen för Programmet för odlad mångfald, Pom. Det betyder att den numera är bevarad i den svenska Nationella genbanken på Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Sedan några år tillbaka är Vallby Friluftsmuseum ett av flera klonarkiv för denna genbank. Det betyder att vi odlar ’Margit Olivia’ för att ha ”säkerhetskopior” till genbanken. Berättelsen om denna löks odlingshistoria ovan överensstämmer med många andra insamlade lökar i Nationella genbanken, det vill säga att de är arvelökar. Tack vare Poms arbete med inventering samt insamling av lök med tillhörande berättelser, har vi fått lära känna en tidigare ganska outforskad del av allmogens odlingshistoria.
I Poms bok ”Kulturarvsväxter för framtidens mångfald – Köksväxter i Nationella genbanken” från 2018 står:
”En historia av självhushållning, samarbete och värdefull kunskap. Om växter som vårdats ömt och förenat familjer över generationer. Inte minst handlar vårdandet av arvelöken om förbisedd kvinnohistoria som sällan kommit på pränt i de stora trädgårdsmännens böcker. I sortbeskrivningarna ges otaliga exempel på hur familjelökar förts vidare från mor till dotter, generation efter generation. För att hålla hungern vid dörren, eller bara för att minnas en tid när det var livsviktigt att kunna lita till egna krafter för att mätta familjen ” (s 226).
’Margit Olivia’ är en potatislök/schalottenlök, Allium cepa (Aggregatum-Gruppen). Men är inte det olika lökar? Nej, som vi förstår det så är det olika namn för kulturformer av lökar i denna grupp. Löken har haft olika namn i olika delar av landet. Erik de Vahl, trädgårdsmästare samt genbankskurator för fleråriga köksväxter vid Nationella genbanken, har fördjupat sig i detta vilket går att läsa i hans uppsats vi nämner nedan. Hittills har vi här på museet valt att kalla den schalottenlök då det var så Margit och hennes familj kallade den.
Odling av ’Margit Olivia’
’Margit Olivia’ odlar vi som ettårig och sätter den på våren i väldränerad jord, gödslad med stallgödsel. Historisk så har man förordat höstplantering, men det har visat sig att detta förmodligen främjar lökens förmåga till blom- och frösättning kommande år. Här har vi växtzon 3. Planteringsavståndet är cirka 10 cm, där toppen på löken hamnar på 2 – 3 centimeters djup. Vi brukar skörda i slutet på juli/början på augusti när blasten vissnar ner. Skörden har varierat under åren, förmodligen beroende på vädret under växtsäsongen samt kvaliteten på utsädet. Även storleken på lökarna varierar mycket, vilket säkerligen beror på hur stora eller små sättlökarna i utsädet var. Jämfört med andra insamlade sorter av potatis-/schalottenlökar hos Pom så har ’Margit Olivia’ en rödare skalfärg och den klyftar sig lättare. När lökarna har torkat färdigt och därefter putsats, lagrar vi dem. Tidigare har vi lagrat löken i vår jordkällare där vi har en temperatur runt 7 grader. För att sprida riskerna samt testa övervintringen lagrar vi i år på tre ställen, förutom jordkällaren också inomhus i en sval garderob samt tillsammans med övervintrande krukväxter vid 10 grader. Vissa förordar rumstemperatur och kanske ska vi ställa en påse på kontoret också.
Användning på museet
Vårt huvudfokus med odlingen är att dels visa upp ’Margit Olivia’ och berätta om dess odlingshistoria, dels spara utsäde till nästa säsong för att säkerställa att löken finns kvar till kommande generationer både på museet och i genbank. I de fall vi har ett överskott av ’Margit Olivia’ så finns det möjlighet att köpa några lökar via oss. Då vi behöver utsäde och inte odlar storskaligt, använder vi den inte till matlagning, åtminstone inte i dagsläget. Men, det vore naturligtvis väldigt trevligt att kunna erbjuda våra besökare en provsmakning av tillagad arvelök. Margit, som vi berättade om tidigare, använde den flitigt till sill, grytor och som syltlök.
Om du är intresserad av odlingshistoria och vill fördjupa dig mer i ämnet lök, då ska du läsa uppsatsen ”Potatislök, johanneslök eller nordisk schalotten? – Historiska odlingssystem, namnbruk och introduktion för Allium cepa Aggregatum-Gruppen”, av Erik de Vahl. Boken från Pom som vi nämner i texten ovan presenterar inte bara intressant information om lök i olika former utan även ett flertal andra köksväxter och deras odlingshistoria.
Vi har berättat om ’Margit Olivia’ tidigare på vår egen hemsida, så vissa kanske redan känner till denna schalottenlök och dess historia. Om inte så är det kul att återigen få lyfta detta kulturarv.
Om Elisabeth Håkansson
Jag är en av två museiträdgårdsmästare på Vallby Friluftsmuseum i Västerås. Vi ansvarar för gestaltning, skötsel och utveckling av museets historiska trädgårdsmiljöer. I detta ingår förvaltning av för närvarande ca 300 insamlade växter i vår levande samling, inklusive klonarkivet. Museet grundades 1921 och drivs idag av Västerås stad. Tillsammans med Anundshög, Västerås Konstmuseum samt offentlig konst ingår Vallby Friluftsmuseum i enheten Västerås museer.
På friluftsmuseet återskapas och visas de miljöer som människor i Västmanland levde och arbetade i en gång. Hus, djur, odlingar och landskap bildar en helhet. Museet arbetar med bevarande av levande samlingar av lantrasdjur och kulturväxter. På museet finns det stora och små trädgårdar vid nästan varje hus och gård. De flesta växterna är insamlade från Västmanland och ingår i museets levande samling.
Läs gärna mer om museets kulturväxter här: Kulturväxter och klonarkiv – Start
Följ Vallby Friluftsmuseum på Instagram: @vallby_friluftsmuseum