Gästbloggare: Maja Alskog Bredberg @growing___thoughts
Kålrot ’Vintjärn’
Första mötet med ’Vintjärn’
Den första gången jag mötte kålroten (Brassica napus) var under min utbildning till att bli trädgårdsmästare. Många andra köksväxter – bladgrönt, bönor, Cucurbita-gänget, tomater och chili, örter och kålsorter – hade jag hunnit bekanta mig med långt innan. Men kålroten växte djupare in i den historiska köksträdgården som jag fortfarande upptäcker. I ett dunkelt hörn dök den upp, och det var sorten ’Vintjärn’.
Jag praktiserade vid tidpunkten på Skilleby Trädgård, som då deltog i pilotprojektet ”Produktion av ekologiskt köksväxtutsäde” som Jordbruksverket finansierade. Hans Naess, Elisabeth Ögren och Matti Leino – alla giganter på sitt vis inom odlingsvärlden och ledamöter i Kålrotsakademin – trillade in på gårdsplanen och jag fick sitta med och lyssna när sorter och provodling av utsäde diskuterades. Jag vill minnas att ’Vintjärn’ föreslogs just för att den hamnat på första plats när Kålrotsakademin hade sin stora kålrotsprovsmakning några år tidigare.
Storögt lyssnade jag på samtalet om att yrkesodla sitt egna köksväxtutsäde. När jag träffade ’Vintjärn’ hade jag inte kommit så långt i mitt odlande att jag tänkt särskilt mycket på var utsädet egentligen kommer ifrån. Att någon förstås måste ha odlat fröna som jag odlade med. Jag visste inte att Sverige var så beroende av importerade fröer. Att vi tidigare haft en omfattande fröodling av köksväxter och att detta sakta men säkert rationaliserats bort under 1900-talet. Att vi tappat en massa gamla kulturarvssorter och att bara ett fåtal ännu fanns kvar. Nu fick jag lära mig.
’Vintjärn’ i historien
I ”Klint Karins Kålrot och Mor Kristins böna” skriver Lena Nygårds och Matti Leino om de berättelser som finns bakom fröerna som samlades in under POM:s Fröuppropet. Jag läste att kålrötter är en förhållandevis ny grönsak. Denna hybrid mellan odlad kål och rova, har troligen inte odlats innan 1600-talet. Nog så lång tid, tyckte jag, och det var nästan som att jag kunde känna tidens vingslag från det lilla runda fröet. Jag försökte föreställa mig köksträdgården på 1600-talet när denna nymodighet dök upp och blev poppis. Hur kålgård efter kålgård fylldes av den goda kålroten. Hur rot och blast användes, och vad man lagade för måltider med det. Hur kålrotsfrön vandrade med människor från Finland, blev så tongivande i odlingar här att vi fick ett ”kålrotsbälte” i Sverige och att kålroten sedan fick namnet ”swede” när den kom fram till England.
Just ’Vintjärn’ verkar ha slagit upp sina första hjärtblad i Sörskog i Dalarna, har odlats sedan tidigt 1900-tal och en av fem äldre kålrotssorter som blivit bevarandesort hos Grönt kulturarv. Den går lyxigt nog att få tag på hos en del fröfirmor. Den är rund, stor och med kraftiga blad. Utsidan är åt det gröna hållet och insidan är alldeles krispigt vit.
Smak av ’Vintjärn’
När jag först fick smaka ’Vintjärn’ kunde jag inte tro att det var en kålrot. Knaprig och saftig, och så fruktig att man kan föreställa hur det skulle smaka om man kunde korsa rädisa med äpple. Den är nästan allra godast rå.
Odla kålrötter och odla frö till kålrötter
Kålrötter är en rätt oknusslig gröda att odla. Man direktsår en rad eller två på 1 centimeters djup när jorden är uppvärmd – om man vill skörda kålrötter tidigt, annars lite senare om man vill lagra större rötter till hösten. Vill man förkultivera kålrötterna går det också bra. Plantera så att avståndet blir runt 20 cm c/c. Sätt dem gärna lite djupare och tryck till jorden ordentligt, så jordkontakt uppstår och man försvårar för jordloppor att komma åt. Gödsla lagom och håll jorden fuktig. Kanske samordna med tagetes för att förvilla kålflugor och andra kålsugna typer.
Att fröodla kålrötter är förstås lite knepigare än de fröer jag hade lärt mig att ta själv. Som tvåårig gröda behövde de utvalda, sorttypiska ’Vintjärn’ förvaras i jordkällare eller möjligen jordslås under vintern och sedan planteras på nytt. Några centimeter av blasten måste vara kvar för att på så vis kunna gå upp i blom. Men akta så att inte rapsbaggar hittar buffén med fjolårets kålrötter och raskt gör sig hemmastadda. Ett kålnät skyddar arbetsinsatsen och låter kålrötternas blommor blomma över till de smala skidor som gömmer mångfaldigt fler små mörka fröer. Studera blomform och färg så att det inte blivit korsningar med andra kålväxter. Vill man vet mer finns ju alltid ”En handbok i ekologisk fröproduktion” att läsa.
Följ Maja på instragram: @growing___thoughts
Om Maja Alskog Bredberg
Maja Alskog Bredberg är trädgårdsmästare och grönsaksodlare. Utöver att odla i Sörmland skriver hon om odling, matproduktion och hur arbetarna behandlas på fält – kan läsas i bland annat DN och på Instagramkontot @growing___thoughts.
Förra året kom hennes bok Till växten – en kärlekshistoria och dokumentärpodden I tomaternas skugga där vi får följa Maja från maktens finrum, genom leriga åkrar och jordbruksindustrins historia, hela vägen ner till Almería i södra Spanien där mycket av våra grönsaker odlas idag. En berättelse om vårt samhälles besatthet av ekonomisk tillväxt och skeva idéer om framgång, om smutsiga händer och om hur färska tomater rullar ner på våra svenska tallrikar oavsett säsong.
