Jakten på smulgubben

trollet

Lätt men svårt

Att odla smulgubbar är inte svårt; du gör i princip likadant som med jordgubbar, men att lyckas få tag på plantor kan vara riiiktigt knepigt…
Smulgubbar är nämligen vansinnigt populära och brukar ta slut rekordsnabbt om de överhuvudtaget dyker upp i trädgårdsbutikerna. Inte så konstigt kanske, vem vill väl inte testa smultron stora som jordgubbar?

När jag äntligen hittade dem så var det på trädgårdsmässan i Älvsjö i våras.
Lyckan var total! 😀 😀 😀

Nackdelar och fördelar

Nackdelen med smulgubbar är att bären har ganska mjukt fruktkött så de är svåra att lagra, transportera och sälja kommersiellt. Att hitta smulgubbar i ask att köpa på torget är därför väldigt sällsynt, och de få gånger de finns att köpa så är de ofta hutlöst dyra trots att de är lättodlade. Bättre då att odla egna. Egenodlade bär har också ganska kort hållbarhet men det brukar sällan vara något problem: de flesta äts upp direkt redan i landet. Något överskott hinner det inte bli eftersom de är så försvinnande goda. Sägs det. Jag har ju inte hunnit smaka själv än.

Åke Truedsson har skrivit en del om smulgubbar.
Läs gärna hans bok Frukt och bär från 2005.

Smulgubben Sara

Korsning mellan smultron och jordgubbe. Sara är en svensk sort som växer i tuvor. Tidig sort med röda bär som smakar smultron men är stora som små jordgubbar. Ger bär i juni-juli. Lättsnoppad och härdig, klarar zon 5.

Smulgubben Rebecka E

Korsning mellan smultron och jordgubbe som kom 1998. Rebecka finns som E planta och skickar ut revor så den är lätt att föröka själv om du vill ha många plantor. Tidig sort med röda saftiga bär som smakar smultron men är stora som små jordgubbar. Smaken beskrivs som söt och fin. Remonterar och ger bär hela sommaren, ibland ända till september och är härdig till zon 5.

Blommande smulgubbe Rebecka E.
Växtetikett. E står för elitplanta.

Fler sorter

De två vanligaste sorterna i svensk handel är Rebecka och Sara, men det finns fler: Annelie (sägs vara den allra godaste sorten men är lågavkastande) , Floreka/Florika (har sett olika stavningar) och Spadeka. Jag har ännu inte hittat dem i någon butik, att leta efter dem i en vanlig trädgårdsbutik är väl ungefär lika realistiskt som att spana efter en enhörning på Skansen ungefär men hoppet är ju som bekant det sista som lämnar människan så jag fortsätter att spana… 😉

Smulgubbar kallas ibland också för smultrongubbar men det är smulgubbe som är det officiella namnet. De togs fram på 70-talet i Sverige av Karin Trajkovski på Balsgård. Genom att slå ihop kromosomerna av vilda smultron och jordgubbe kom smulgubben (Fragaria x vescana) till. Tack Karin för ditt arbete, och tack Åke Truedsson som skrivit om bären. 🙂

Läs också: Amerikanska blåbär + tranbär = sant!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.