Lätt men svårt
Att odla smulgubbar är inte svårt; du gör i princip likadant som med jordgubbar, men att lyckas få tag på plantor kan vara riiiktigt knepigt…
Smulgubbar är nämligen vansinnigt populära och brukar ta slut rekordsnabbt om de överhuvudtaget dyker upp i trädgårdsbutikerna. Inte så konstigt kanske, vem vill väl inte testa smultron stora som jordgubbar?
När jag äntligen hittade dem så var det på trädgårdsmässan i Älvsjö i våras.
Lyckan var total! 😀 😀 😀
Nackdelar och fördelar
Nackdelen med smulgubbar är att bären har ganska mjukt fruktkött så de är svåra att lagra, transportera och sälja kommersiellt. Att hitta smulgubbar i ask att köpa på torget är därför väldigt sällsynt, och de få gånger de finns att köpa så är de ofta hutlöst dyra trots att de är lättodlade. Bättre då att odla egna. Egenodlade bär har också ganska kort hållbarhet men det brukar sällan vara något problem: de flesta äts upp direkt redan i landet. Något överskott hinner det inte bli eftersom de är så försvinnande goda. Sägs det. Jag har ju inte hunnit smaka själv än.
Smulgubben Sara
Korsning mellan smultron och jordgubbe. Sara är en svensk sort som växer i tuvor sägs det, men mina plantor skickar faktiskt ut revor (felmärkta?). Tidig sort med röda bär som smakar smultron men är stora som små jordgubbar. Ger bär i juni-juli. Lättsnoppad och härdig, klarar zon 5.
Efter att ha frågat runt på sociala medier huruvida Sara revar eller ej så vet jag nu att jodå: Sara skickar ut revor. Jag fick ett överväldigande, ensidigt ja i alla olika grupper jag frågat i. 🙂 Producenten kontaktade jag först av allt men har fortfarande inte fått svar, trots att det gått över ett år.
Smulgubben Rebecka E
Korsning mellan smultron och jordgubbe som kom 1998. Rebecka finns som E planta och skickar ut revor så den är lätt att föröka själv om du vill ha många plantor. Tidig sort med röda saftiga bär som smakar smultron men är stora som små jordgubbar. Smaken beskrivs som söt och fin. Remonterar och ger bär hela sommaren, ibland ända till september och är härdig till zon 5.
Bokstaven E efter namnet står för Elitplanta och är en kvalitetsmärkning som innebär att det är en svenskodlad, frisk sort som är anpassad för svenskt klimat. Det kan också vara bra att känna till att sorten Rebecka är PBR-märkt vilket är en förkortning för Plant Breeders Right, det innebär att sorten innehar växtförädlarrätt och oftast är royaltybelagd och därför inte får förökas av vem som helst hur som helst utan det behövs tillstånd av sortägaren.
Fler sorter
De två vanligaste sorterna i svensk handel är Rebecka och Sara, men det finns fler: Annelie (sägs vara den allra godaste sorten men är lågavkastande) , Floreka/Florika (har sett olika stavningar) och Spadeka. Jag har ännu inte hittat dem i någon butik, att leta efter dem i en vanlig trädgårdsbutik är väl ungefär lika realistiskt som att spana efter en enhörning på Skansen ungefär men hoppet är ju som bekant det sista som lämnar människan så jag fortsätter att spana… 😉
Smulgubbar kallas ibland också för smultrongubbar men det är smulgubbe som är det officiella namnet. De togs fram på 70-talet i Sverige av Karin Trajkovski på Balsgård. Genom att slå ihop kromosomerna av vilda smultron och jordgubbe kom smulgubben (Fragaria x vescana) till. Tack Karin för ditt arbete, och tack Åke Truedsson som skrivit om bären. 🙂
Hej
Jag söker efter frö till smulgubbar. Säljer du det?
Mvh Pia
Hej Pia!
Jag säljer varken frö eller plantor. Just smulgubbe har jag heller aldrig sett säljas som frö, bara som planta. Sorten Rebecka sägs vara väldigt pigg på att skicka ut revor så satsa på den om du snabbt vill ha flera plantor för en billig penning. Jag köpte mina på trädgårdsmässan i älvsjö. Lycka till i jakten! 🙂
Hej! Vilken bra blogg, tack för intressant läsning. Vet du om smulgubbar behöver pollineras av andra smulgubbar? Köpte en planta på Nordiska Trädgårdar och bären blir fula och förkrympta. Massor med revor. Eller så har de kanske fått någon sjuka. Köpte en annan förra hösten så hoppas det går bättre nu.
Hälsningar Emma
Hej, tack snälla vad roligt att du gillar att läsa. 😀
Intressant fråga du ställer, jag har googlat runt men inte hittat specifik information om just smulgubbar… Men Kirsten Jensen (en grymt kunnig rådgivare på länsstyrelsen) skriver såhär om pollinering av jordgubbar och smultron i rapporten Ekologisk odling av smultron från 2006: ”Smultron är självpollinerande, men flera sorter kan vara en fördel. Som jordgubbar kan även smultron utvecklas utan pollinering, men bären blir större och jämnare till formen om blommorna pollineras. Pollinering sker nästan uteslutande med insekter. I kommersiella yrkesodlingar är bikupor resp. inköpta humlebo vanliga i utlandet, 1-3 trippelbon med humlor eller 2-5 bikupor (eller en kombination) är vanligt i utlandet, mest i växthus och tunnelodling.” (s 4)
Kanske har pollineringen blivit dålig, svårt att veta. Hoppas att det blir bättre det här året. 🙂 Jag har bara odlat sorterna Rebecka och Sara samtidigt (eftersom jag köpte dem samtidigt) så jag har ingen erfarenhet av att bara odla den ena, men de allra flesta smultronsorter och jordgubbssorter är ju självfertila (förutom enstaka vita jordgubbssorter som White Pine och White Dream som behöver korspollineras med röda jordgubbar) så sannolikt är smulgubbar också självfertila.
Du kan läsa hela Kirsten Jensens rapport om ekologisk smultronodling här: https://docplayer.se/6387621-Ekologisk-odling-av-smultron-sammanstalld-av-kirsten-jensen-lansstyrelsen-vastra-gotaland-november-2006.html
Fantastiskt kul att läsa om Smulgubbar! Vet du om man likt vid jordgubbsodling ska byta växtplats var 3-5 år eller om de kan stå kvar på samma plats?
Oj, vilken bra fråga! Det vet jag inte. Smultronplantor brukar man ju inte ”byta plats” på, men jordgubbsplantor brukar man ju byta ut när de blir mindre produktiva (och smulgubbar är ju en korsning melllan smultron och jordgubbar)… Så om smulgubbsplantorna ger sämre och sämre skörd så är det nog klokt att göra med dem som man brukar göra med jordgubbsplantor. Men jag har inte odlat dem så länge än, så jag får se hur de beter sig med tiden. 🙂
Aha, jag trodde man bytte plats på jordgubbar för att de inte skulle få sjukdomar – då gör man ju iaf ingen superskada om man låter smulgubbarna stå kvar. Jag är inne på säsong nr 3 med mina smulgubbar och är så himla nöjd med dem! Nybörjare på odling och smulgubbar var bland de första plantorna jag köpte och planterade. Lättskötta, ger massiv skörd och supergoda!
När det är dags att byta ut plantorna för att de ger sämre skörd så kan du passa på att byta plats på odlingen, men att hålla på och flytta runt plantor varje år behövs inte om de är friska i övrigt. 🙂
Hej!
Fick en jordgubbsplanta från min mors trädgård och trodde jag skulle kräkas när jag fick bär. Min trypofobi slog till rejält och fattade inte varför jag precis fått världens sjukaste jordgubbar. Tog lång tid innan jag vågade ta av en och nu insåg att det var ett stort smultron!
Googlade och hittade din blog. Har inte världens grönaste fingrar men kan man bevara plantan på något vis? 🙂
Hej My!
Smulgubbar, jordgubbar och smultron är fleråriga om de odlas i marken, det är svårare för plantorna att överleva vintern i en kruka eller balkonglåda. Om vintern är väldigt mild så kan de överleva till nästa år även i krukor och balkonglådor, men säkraste sättet är att gräva ner plantan i marken innan vintern kommer. Ett (sämre) alternativ är att isolera krukan genom att linda den med bubbelplast eller trasmattor (det är inte växten som ska täckas, enbart krukan), eller att plantera i en kruka som är gjord av frigolit med hål i botten. Så det går absolut att bevara plantan till nästa år om du vill. Lycka till! 🙂
Hej! Jag undrar om du vet när man kan flytta ut en balkonglåda med planterade växter i? Jag köpte plantor på trädgårdsmässan och har haft dem inne sedan dess. Tack på förhand! Ida
Hej Ida!
Eftersom jag inte vet hur de växterna du köpt är odlade (dvs om odlaren du köpte av har drivit fram dem inomhus/i växthus/i tunnel eller på friland/utomhus) så är det säkrast att du sakta vänjer dem vid utomhuslivet. Börja med att ställa dem i skuggan utomhus i några timmar bara, sen tar du in dem igen. Låt dem stå utomhus i skuggan längre och längre tid dag för dag, sen när du hållit på så i några dagar kan du ställa ut dem i solen i några timmar bara, osv. Till slut kan de stå ute i solen permanent. Det kallas för att avhärda växterna, att de långsamt får vänja sig vid att vara utomhus.
Många verkar tro att avhärdning handlar om att växterna ska vänja sig vid kylan utomhus, men så är det inte, det är UV-strålningen de behöver vänja sig vid. Om man bara ställer ut inomhusodlade växter direkt i solen så blir bladen vita och växten dör… Men om den får vänja sig gradvis går det bra.
Lycka till!